<p>Alla vet att arbetslivet har förändrats i det moderna samhället. Det ställs ökade krav på lärande och kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhälle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lärande och ökad kompetens. Många arbetstagare tvingas lära om och lära nytt för att hänga med. Mitt intresse kring detta område avser attityden till lärande i arbetslivet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka attityder som finns till lärande i arbetslivet. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till två mellanstora industriföretag. Sammanlagt deltog 135 arbetstagare i undersökningen. Jag undersökte hur attityden såg ut i relation till ålder, kön, utbildningsbakgrund, anställningstid och vilket företag de arbetade på. Några intressanta skillnader som jag upptäckte i min undersökning var att det fanns skillnader i attityden till lärande i förhållande till hur länge respondenterna hade varit anställda och att det fanns skillnader mellan de två företagen.</p> / <p>Everybody knows that working life has changed in the modern society. It makes increased demands on learning and competence development, it´s called that we live in a knowledge society. Competence development can lead to new knowledges, new learning and increased competence. Many employees forces to learn again and to learn new to keep up. My interest round this area aim at the attitudes to learning in working life. The purpose with this examination was to map out which attitudes that exists to learning in working life. The examination was carried out with help from a questionnaire which was distributed to two medium-sized industrial concerns. In all 135 emloyees took part in the examination. I examined how the attitude looked like in connections to age, sex, education background, time of employment and which comapany they worked on. Some interesting differences that I discoverd in my examination was that there were diffrences in the attitude to learning in connection to how long the respondents have been employed and there were also differences between the two companies.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna.</p><p> </p><p>Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning. Det är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört djupintervjuer med chefer och medarbetare för att få en bred bild av fenomenet motivation.</p><p> </p><p>Resultatet i vår undersökning är att motivation anses av både chefer och medarbetare vara en viktig del för att kunna göra ett bra jobb, för utan motivation är man inte engagerad i det man gör. För att medarbetarna ska känna sig motiverad krävs det att de får feedback av sin chef och känner sig delaktiga i de beslut som rör de egna arbetsuppgifterna. Det är även viktigt att kommunikationen fungerar tillfredsställande så att alla inblandade får den information de behöver för att genomföra sitt arbete.</p>

Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation. Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation. Utifrån dessa har fem faktorer som är viktiga för motivationen framträtt – lön, trygghet, arbetskamrater, feedback och utveckling. Studien är genomförd på en kommun i Östergötland. Metoden som används är kvalitativ och åtta intervjuer genomfördes. Vid analysen framkom en ny kategori som inte tidigare behandlats. Denna handlar om arbetsuppgifternas betydelse för motivationen och viljan att gå till jobbet. Tre mönster visade sig i materialet. Det tydligaste är att det verkar finnas en koppling mellan faktorerna utveckling och feedback. Det andra mönstret innebär att de personer som betonat lönen eller trygghet inte fäst någon större betydelse vid utveckling. Det tredje mönstret handlar om faktorerna arbetskamraterna och arbetsuppgifterna. Dessa uppmärksammas som viktiga oberoende av vilka andra faktorer som anses viktiga. Resultaten visar således att alla faktorer är viktiga för motivationen på något sätt. Det går inte att bortse från någon.

Alla vet att arbetslivet har förändrats i det moderna samhället. Det ställs ökade krav på lärande och kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhälle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lärande och ökad kompetens. Många arbetstagare tvingas lära om och lära nytt för att hänga med. Mitt intresse kring detta område avser attityden till lärande i arbetslivet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka attityder som finns till lärande i arbetslivet. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till två mellanstora industriföretag. Sammanlagt deltog 135 arbetstagare i undersökningen. Jag undersökte hur attityden såg ut i relation till ålder, kön, utbildningsbakgrund, anställningstid och vilket företag de arbetade på. Några intressanta skillnader som jag upptäckte i min undersökning var att det fanns skillnader i attityden till lärande i förhållande till hur länge respondenterna hade varit anställda och att det fanns skillnader mellan de två företagen. / Everybody knows that working life has changed in the modern society. It makes increased demands on learning and competence development, it´s called that we live in a knowledge society. Competence development can lead to new knowledges, new learning and increased competence. Many employees forces to learn again and to learn new to keep up. My interest round this area aim at the attitudes to learning in working life. The purpose with this examination was to map out which attitudes that exists to learning in working life. The examination was carried out with help from a questionnaire which was distributed to two medium-sized industrial concerns. In all 135 emloyees took part in the examination. I examined how the attitude looked like in connections to age, sex, education background, time of employment and which comapany they worked on. Some interesting differences that I discoverd in my examination was that there were diffrences in the attitude to learning in connection to how long the respondents have been employed and there were also differences between the two companies.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna.   Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning. Det är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört djupintervjuer med chefer och medarbetare för att få en bred bild av fenomenet motivation.   Resultatet i vår undersökning är att motivation anses av både chefer och medarbetare vara en viktig del för att kunna göra ett bra jobb, för utan motivation är man inte engagerad i det man gör. För att medarbetarna ska känna sig motiverad krävs det att de får feedback av sin chef och känner sig delaktiga i de beslut som rör de egna arbetsuppgifterna. Det är även viktigt att kommunikationen fungerar tillfredsställande så att alla inblandade får den information de behöver för att genomföra sitt arbete.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande. Detta resulterar i att dessa ungdomar starkt betonar sitt eget individuella ansvar framför skolans vägledande betydelse. Resultatet av denna studie visar att dessa ungdomar har bristande kunskaper vad gäller den praktiska delen i samhällssystemet samt att deras kunskapsnivå skiljer sig åt beroende på vilka kurser av ämnet samhällskunskap de har läst. Det är tydligt att de som har läst samhällskunskap C besitter mer kunskaper kring det praktiska i samhället. Som blivande samhällskunskapslärare anser vi att eleverna har rätt till denna kunskap oavsett gymnasieprogram, därav borde en obligatorisk kurs som belyser det praktiska aspekterna av samhällssystemet införas under det sista året på gymnasiet.

No description available.

Smartphones används allt mer i arbetslivet. De här har bland annat resulterat i att gränsen mellan arbetsliv och vardagsliv sakta börjat suddas ut. Användningen kan leda till att användare upplever stress, alternativt får en ökad känsla av kontroll. Vi har undersökt vad som påverkar användarens upplevelse av stress respektive kontroll. Utifrån en litteraturstudie kunde vi identifiera tolv olika nyckelpunkter som kan summera användares stress och kontrollpåverkan från smartphones. Genom en intervjuundersökning urskildes sedan fyra stycken olika teman, som kunde delas upp i nyckelpunkter. Nyckelpunkterna från resultatet kunde sedan jämföras med de tolv nyckelpunkterna från litteraturstudien. Det resulterade i att tre nya stress och kontrollpåverkningar kunde identifieras. / Smartphones have with their ability to handle many different types of communication on the go, become a big part of the workplace. This has led to a distortion between home and work life, making the line between them blurry. The result of this is that many users feel an increment in stress, alternatively control. This paper aims to find out what affects the users experience of stress and or control. On the basis of a literature study, twelve key points were identified that could describe users experience of stress and control with smartphones. We could through a interview study make out four themes which also could be divided into key points. The key points from the result where compared to the twelve key points from the literature which led to the result that all of the twelve key points from the literature could be confirmed, as well as four new effects on stress and control could be identified.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling. Resultatet för studien visar att lärande sker på olika sätt såsom genom nätverk, arbetslivserfarenhet, kollegor, utbildningar, informationsmöten samt genom tolkning och tillämpning av lagar, regler och förordningar. Lärande sker främst i mötet med klienten och genom annan social interaktion med omgivningen. Vid vägledningsmötet blir skapas motivation att lära nytt. Kombinationen mellan formellt och informellt lärande utgör grunden för god yrkeskompetens. Skilda uppfattningar råder emellertid om betydelsen av det formella lärandet kopplat till karriär, vilket ses som såväl överordnat som underordnat i förhållande till det informella lärandet.

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn. Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt. En röd tråd genom respondenternas svar är hur viktigt det är att träffa andra människor och lära tillsammans. De söker inte status och ekonomisk belöning, utan det är just möjligheten att få lära och utvecklas i arbetet som de drivs av.