Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: •Vad är arbetsförmåga? •Hur bedöms arbetsförmåga? •Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra. Uppsatsen utgår från ett maktperspektiv där utgångspunkten ligger hos aktörernas arbetssätt och föreställningar. De teorier som använts är Pierre Bourdieus teori om fältet och doxan som kan användas för att tolka samt beskriva den maktutövning aktörerna kan ha gentemot klienten. Michel Foucaults teori om pastoralmakten fungerar i detta avseende på samma sätt som Bourdieus teorier. Den symbo¬liska interaktionismens teoretiker Erving Goffman kan med sin stigmateori ge en hjälp att tolka och förstå den stämpling en individ kan erhålla gentemot samhällsnormer. Genom att individen blir stigmatiserad från samhället och får en stämpling som sjuk kan det bli så att individen går in i en sjukroll, för att förklara denna sjukroll har funktionalisten Talcott Parsons teori om sjukrollen använts. Slutsatsen är att aktörerna utövar en slags kontroll över klinterna, på det sättet får de en slags maktposition i samhället över klienterna. Det är genom den doxa med samhällets värderingar och föreställningar som aktörerna får en maktposition gentemot klienten i ett och samma fält. På samma sätt utövas pastoralmakten utifrån aktörernas förutsättningar som individen måste rätta sig efter.

Syftet med den här studien är att belysa företagssköterskors upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan som introducerades i Sverige 2008. Bakgrund Rehabiliteringskedjan infördes för att ytterligare tidsbegränsa rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna personer i Sverige. Studier tyder på att samarbetet mellan berörda aktörer inte fungerar så bra. En aktör, företagssköterskan, nämns inte i studierna. Därför finner vi det intressant att även undersöka deras syn på de nya tidsgränserna inom rehabilitering. Design Semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Metod Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide på tio frågor. Datainsamling och analys av resultaten genomfördes under april - maj 2013.Studiepopulationen bestod av åtta företagssköterskor inom privat och intern företagshälsovård i Västernorrland. Resultat Tre huvudbudskap framkom i företagssköterskornas upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan. Tidsgränserna har en positiv inverkan på rehabiliteringsarbetet, det finns brister i utformningen och rehabiliteringens utfall är till stor del beroende av aktörerna. Konklusion Rehabiliteringskedjan har lett till förbättringar men ett antal brister kan ses.

<p>Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.</p>

Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.