Bakgrund: Sjukfrånvaron är ett fenomen som snabbt ökar i Sverige idag. Detta är något som kostar stora summor pengar varje år men trots detta finns relativt lite forskning på området. Den forskning som finns i området undersöker till stor del endast den långvariga sjukfrånvaron. Författarna av denna studie har tydligt identifierat en lucka i forskningen vad gäller kortvarig sjukfrånvaro. Syfte: Denna studie syftar därmed att undersöka storleken på avdelningen samt chefens kommunikation och interaktions påverkan på kortvarig sjukfrånvaro. Resultat: Undersökningen resultat är sammanställt ur dels en enkät som de anställda på tre avdelningar inom ett internationellt produktionsföretag fått besvara och dels tre intervjuer genomförda med en HR-chef och två chefer över avdelningarna. Resultatet blev att fem kategorikoder identifierades; Avdelningens storlek, Chefens kommunikation och interaktion, Frånvarokultur, Arbetsuppgifter och Hälsoarbete. Slutsats: Den främsta slutsats som denna undersökning resulterat i är att storleken på avdelningen påverkar de anställdas möjlighet snarare än deras tendens till att vara kortvarigt sjukfrånvarande. Den faktor som istället anses påverka den kortvariga sjukfrånvaron är hur chefen kommunicerar och integrerar med de anställda. Fokus bör därmed läggas vid denna faktor i försök att antingen minska eller kontrollera den kortvariga sjukfrånvaron på avdelningen / Background: Sickness absence is a phenomenon on a rise in todays Sweden. This is costing large sums of money every year, but despite this, there is relatively little research in the field. The current research has its focus, for the most part, on long-term sickness absence. The authors behind this study have therefore identified a clear gap of research regarding the shortterm sickness absence. Aim: With this study, the aim is therefore to examine the size of the workplace along with the managers communication and interactions effect on the short-term sickness absence. Results: The results of the study are produced through a survey to the employees of three departments within a international production company and through three interviews performed with a HR-manager and two managers over the departments. The study resulted in the identification of five category codes; The size of the department, The managers communication and interaction, Absence culture, Assignments and Health. Conclusion: The primary conclusion that this study result in is that the size of the workplace affect the employees possibilities rather than affecting their tendency to have short-term sickness absence. The factor which instead is considered to affect the short-term sickness absence is how the manager communicates and integrates with the employees. Therefore, the focus should be aimed at this factor in attempts to either decrease or control the short-term sickness absence at the workplace.

Quick work out sessions has been shown to improve students’ academic performance. Furthermore, certain cognitive functions have also been shown to improve academic performance. The aim of this study was therefore to investigate if quick work out sessions can improve certain cognitive functions and whether these functions could act as mediator variables between exercise and academic performance. Thirty participants were randomly assigned to a control group that was shown a music video (n=15) and an experiment group that was asked to use a step up exercise device (n=15). Cognitive shifting, episodic memory and perceptual speed were tested in both groups, before and after the intervention. The result didn’t show a significant effect on any cognitive function. This might be explained by the low amount of participants, considering that similar studies often have small effects.Key words: acute exercise, cognitive shifting, episodic memory, perceptual speed. / Korta träningspass har visat sig förbättra elevers skolprestation. Vidare har också vissa kognitiva förmågor visat sig förbättra skolprestation. Denna studies syfte var därför att se om korta träningspass kan förbättra vissa kognitiva förmågor och huruvida dessa förmågor då skulle fungera som mediatorvariablermellan träning och skolprestation. Trettio deltagare delades slumpmässigt in i en kontrollgrupp som fick se en musikvideo (n=15) och en experimentgrupp som fick gå upp och ner för en step up-bräda (n=15). Kognitiv skiftning, episodiskt minne och mentalt tempo testades i båda grupper, före och efter interventionen. Resultatet visade inte på någon signifikant effekt på någon kognitiv förmåga. Detta kan bero på det låga antalet deltagare, då effekter av liknande studier ofta är små.

Abstract Date: 2022-06-01  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credit  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Betty Estifanos (990719)              Kristina Al Swiri (990119)  Title: Intrinsic and extrinsic motivation; a study regarding long- and short-term motivation in Handelsbanken  Supervisor: Johan Grinbergs  Keywords: Motivation, Intrinsic motivation, Extrinsic motivation, Long-term motivation, Short-term motivation   Research question: How are employees motivated by intrinsic and extrinsic factors? In what way do different motivational factors have a long-term or short-term effect for long-term employment?  Purpose: The purpose of this study is to investigate how bank employees experience short- and long-term motivational incentives and what effect this has on the likelihood of their long-term employment. A number of established theoretical approaches to this problem have been surveyed. The survey contributes to an increased understanding of how employees are motivated by internal and external motivation.  Method: This study has applied a qualitative method, where the empirical material was collected by use of semi-structured interviews. A total of eight interviews were conducted whereafter their empirical content was analyzed on the basis of the selected theories, this to answer the questions and purpose of the investigation.  Conclusion: This study has concluded that the external motivation factors can have a significant long-term effect, which contradicts what the theoretical models argue. / Sammanfattning   Datum: 2022-06-01  Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademi för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Betty Estifanos (990719)          Kristina Al Swiri (990119)  Titel: Inre och yttre motivation; en undersökning avseende lång- och kortvarig motivation på Handelsbanken  Handledare: Johan Grinbergs  Nyckelord: Motivation, Inre motivation, Yttre motivation, Långvarig motivation, Kortvarig motivation  Forskningsfrågor: Hur motiveras medarbetare av inre och yttre faktorer? På vilket sätt har olika motivationsfaktorer långvarig eller kortvarig effekt i långsiktig anställning?  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankanställda upplever kortvariga och långvariga motivationsincitament samt vilken effekt det har på långsiktigheten av en anställning. Ett antal tidigare teoretiska undersökningar rörande denna fråga redovisas. Undersökningen bidrar till ökad förståelse av hur medarbetarna påverkas av inre och yttre motivation.  Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes åtta intervjuer var efter det empiriska innehållet analyserades på grundval av de valda teorierna för att besvara undersökningens frågeställningar och syfte.   Slutsats: Denna undersökning har kommit fram till att de yttre motivationsfaktorerna kan ha en betydande långsiktig effekt, som går emot vad de teoretiska modellerna förespråkar.

Elanvändningen i Sverige förväntas fördubblas till 2045 på grund av ökad elektrifiering av det svenska samhället. För att ställa om till ett elsystem som är beroende av mer förnyelsebara elproduktionsslag föreslår Svenska kraftnät (2021) att Sverige kommer att behöva öka sin flexibilitet i elnätet. Ett sätt att göra detta på är genom ellagring, där batterisystem är ett alternativ. Någon konkret plan för hur och när detta skulle genomföras har inte gjorts av Svenska kraftnät. Därför syftade detta projekt till att ta reda på om ett litiumjärnfosfat (LFP) batterienergilagringssystem skulle vara en lönsam investering att använda för energiomställning i det svenska elmarknadsområdet SE3. Detta mål uppnåddes genom att modellera ett batterilager över ett år och extrapolera dessa resultat till en investeringskalkyl genom annuitetsmetoden. Sammanfattat så konstaterades det att det inte är en lönsam investering. Men det fullständiga svaret är mer komplicerat än så. Batteriets storlek och livslängd påverkar batteriets investeringskostnad, som vidare påverkar batteriets lönsamhet. Batteriets livslängd är beroende av egenskaper som batteriets upp och urladdningstid (s.k. C-rate) samt i vilken utsträckning batteriet laddas och laddas ur (s.k. state of charge), som i sin tur influerar totala antalet laddningscykler batteriet kan genomföra. Exakt hur mycket dessa egenskaper påverkar livslängden för LFP:erna är oklart eftersom resultaten från tidigare studier av LFP-batteriers prestanda skiljer sig något. Till exempel är det känt att state of charge för ett batteri påverkar livslängden för ett LFP-batteri, men mer exakt hur mycket varierar beroende på studie, vilket visas i detta examensarbete. Det som gör detta ännu mer komplicerat är det faktum att investeringskostnaden kommer att förändras beroende på till exempel vilken state of charge som används. Dessutom varierar uppskattningar av investeringskostnaden för LFP-batterier i olika källor. Allt detta leder till flera typer av osäkerheter för att bestämma den exakta investeringskalkylen. Det huvudsakliga bidraget denna studie kan ge är dock att den kan ge en första inblick i hur ett batterilagringssystem för kortvarig energilagring (energy shifting) skulle fungera i Sverige. Med fler studier liknande detta projekt skulle en mer konkret plan kunna göras för genomförandet av det statliga klimatmålet om netto noll utsläpp av växthusgaser till år 2045 (Naturvårdsverket, 2023). / The electricity use in Sweden is expected to double before 2045 due to increased electrification of the Swedish society. In order to transition into an electrical system that is dependent of more sustainable renewable energy sources, Svenska kraftnät (2021) is suggesting that Sweden will need to increase their flexibility in the power grid. One of the main ideas on how to do that is through energy storages, where battery systems could play an important part. However, a concrete plan of how and when this would happen was not made clear by Svenska kraftnät. Therefore, this project aimed at finding out whether a Lithium iron phosphate (LFP) battery energy storage system would be a worthwhile investment to use for energy shifting in the Swedish SE3 electricity market area. This aim was reached through modelling a battery storage over a year and extrapolating these results into an investment calculation using the annuity method. In short, it was found that it is not a profitable investment. But the full answer was found to be more complicated than that. The battery’s size and lifetime affect the battery’s investment cost, which further affects the battery’s profitability. The battery’s lifetime is dependent on battery characteristics such as the charge/discharge time of the battery (C-rate) and the extent to which the battery is charged and discharged (state of charge), which in turn influences the total amount of charge cycles a battery can perform. Further, how significant these characteristics affect cost and lifetime of the LFP’s is unclear as the results from previous studies on LFP batteries differ somewhat. For example, it is known that the state of charge range of a battery affects the lifetime of an LFP battery, but by exactly how much varies with different studies, which is explained in this master thesis. What makes this even more complicated is the fact that depending on the state of charge used, the investment cost will change. Additionally, the assessed investment cost also changes depending on the source used. Therefore, the exact cost is difficult to determine. However, the main contribution this study has is that it can give a first insight into how a battery storage system for energy shifting would work. With more case-like studies similar to this project, a more concrete plan could be made about how to realise the Swedish governmental climate goal of net zero greenhouse gas emissions by the year 2045 (Naturvårdsverket, 2023).

When looking for a future partner, both attractiveness and personality play a part. The purpose of this study was to expand previous findings and investigate the difference between face and body choice and the ratings of body parts importance depending on if a person is considering a long- or short-term relationship. The similarity between self and an ideal partner’s extraversion, agreeableness and conscientiousness personality traits was also investigated. An additional question researched associations between the choice of body part for women and men and the two types of relationship (short- and long-term). The method was an online survey in two versions: one which asked questions about participant considering a long- and the other short- term relationship. Seventy-seven university students took a part and were randomly assigned to one of the two surveys. After exclusion of three participants, 38 participants were included in the long-term group (18 women and 20 men, mean age 22.66) and 36 in the short-term survey (17 women and 19 men, mean age 21.86). The results revealed that although face was more frequently chosen than body overall there was no significant association between choice of body part and relationship type. This association was not significant either for males or females when gender was analyzed separately. In addition, individuals rated face higher than body in both the long- and short-term relationship groups, and the ratings of face and body did not differ between the two groups. For the long-term relationships, positive and significant correlations between self and ideal partner personality were found for the three traits (agreeableness, extraversion, and conscientiousness), suggesting a similarity between a person and their ideal partner’s personality for these factors. For the short-term the traits agreeableness and conscientiousness were positive and significantly correlated between self and ideal personality, while extraversion was positive, but it did not reach statistical significance. The traits that survived correction for multiple comparisons in this study were long- and short-term agreeableness and long-term extraversion. In sum, the choice of face or body did not depend on the relationship considered (long- or short- term partner). The personality traits between self and ideal partner were similar and significant besides short-term extraversion. / När man letar efter sin framtida partner spelar både attraktion och personlighet roll. Syftet med denna studie var att utöka tidigare forskning och undersöka skillnaden mellan ansikts- och kroppsval samt hur stor betydelse olika kroppsdelar har beroende på om en person överväger en lång- eller kortvarig relation. Likheten mellan själv och en ideal partners extraversion, behaglighet och samvetsgrannhet undersöktes också. En ytterligare fråga utredde samband mellan val av kroppsdel för kvinnor och män med anseende på de två typerna av relationer (kort- och långvarig). Metoden var en webbenkät i två versioner: den ena ställde frågor om hur deltagaren valde sin partner i en långvarig relation och den andra kortvarig relation. Sjuttio-sju universitetsstudenter deltog och de tilldelades slumpmässigt till en av de två enkäter. Efter uteslutning av tre deltagare, 38 deltagare i långtidsgruppen (18 kvinnor och 20 män, medelåldern 22,66) och 36 i korttidsundersökningen (17 kvinnor och 19 män, medelålder 21,86) deltog i studien. Resultaten avslöjade att även om ansikte valdes oftare än kroppen, fanns det inget signifikant samband mellan val av kroppsdel och relationstyp. Detta samband var inte heller signifikant vare sig för män eller kvinnor när kön analyserades separat. Dessutom bedömde individer ansikte högre än kropp i både lång- och kortsiktiga relationsgrupper, och betygen av ansikte och kropp skilde sig inte mellan de två grupperna. För de långtidrelationerna fann man positiva och signifikanta korrelationer mellan själv och den ideala partners personlighet för de tre egenskaperna (behaglighet, extraversion och samvetsgrannhet). Detta tyder på en likhet mellan en person och deras ideala partners personlighet för dessa faktorer. För korttidsförhållanden var egenskaperna behaglighet och samvetsgrannhet positiva och signifikant korrelerade mellan själv och den ideala personligheten, medan extraversion var positiv, men detta nådde inte statistisk signifikans. De egenskaper som har överlevt korrigering för flera jämförelser i denna studie var lång- och kortvarig behaglighet och långvarig extraversion. Valet av ansikte eller kropp berodde inte på vilken relation som ansågs (lång- eller korttidspartner). Personlighetsdragen för sig själv och ideal partner var lika och signifikanta förutom kortvarig extraversion.

Bakgrund: För en del idrottare är det viktigt att bibehålla en hög effektutveckling och anaerob kapacitet under en hel tävling. Ibland tillåts endast någon timmes återhämtning mellan prestationer, och nutritionsmässiga strategier, däribland intag av kolhydrater blir relevant för att underlätta återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av kolhydratsintag under 1h återhämtning från kortvarig högintensiv träning på efterföljande anaerob prestationsförmåga. Metod: Åtta vältränade kvinnor och män utförde ett countermovement jump (CMJ) följt av 5 varv av Wingate cykeltest. Deltagare fick därefter vila i 1 timme och intog under tiden antingen 1.2g/kg kolhydrater (maltodextrin) eller placebo. Efter återhämtningen utförde deltagarna ett CMJ följt av 1 varv Wingate cykeltest. Testvärden som mättes var hopphöjd (CMJ), min power, max power, average power samt fatique index (Wingate). Resultat: Resultatet från två-vägs ANOVA visade att varken tid eller supplementering hade någon signifikant effekt på prestation gällande någon av de uppmätta variablerna. Det var ingen signifikant skillnad mellan det första varvet Wingate före återhämtning jämfört med Wingate efter återhämtning, samma gäller CMJ. Båda grupper återhämtade sin ursprungliga prestationsförmåga efter 1h återhämtning, vare sig de intog kolhydrater eller inte. / Background: For some athletes it is important to maintain a high level of power output and anaerobic capacity throughout an entire compentition. Some situations only allow a few hours of recovery between performances, and nutritional strategies, including carbohydrate intake become relevant to facilitate the recovery process. Purpose: The purpose of this study was to investigate the effect of carbohydrate intake during 1 hour of recovery from short-term high intensity exercise on subsequent anaerobic performance. Method: Eight well-trained women and men performed a countermovement jump (CMJ) followed by 5 laps of Wingate cycling test. Participants were then allowed to rest for 1 hour while consuming either 1,2g/kg carbohydrates (maltodextrin) or placebo. After recovery, participants performed a CMJ followed by one lap of Wingate cycling test. The testvalues that were measured were jump height (CMJ), min power, max power, average power and fatigue index (Wingate). Result: Results from the two-way ANOVA showed that neither time nor supplementation had any significant effect on subsequent performance regarding any of the measured variables. There were no significant difference between Wingate lap 1 pre recovery and Wingate post recovery, same for CMJ. Both groups regained their original performance after 1h of recovery, wether intake of carbohydrate or not.