Syftet med studien var att kritiskt granska argumenten emot och för skolslöjd i den senmoderna skolan. Argumenten har hämtats från ’smörknivsupproret’, en debatt om skolslöjd som pågick under några veckor 2016. Denna debatt startade med en ledarartikel i tidningen Expressen, där skribenten ifrågasatte att skolämnet slöjd är ett obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan. Det var många, framförallt lärare i slöjd, men även andra, som gick till slöjdens försvar. I debatten som diskuterades slöjdämnets relevans, det skrevs många sidor text, filmer spelades in och skolämnet slöjd diskuterades i media.   Resultaten i studien visar att det var få som argumenterade emot skolslöjd och att det inom denna diskurs förekom argument som att slöjd är ålderdomligt och bör bytas ut mot ämnen som är mer samtida. De allra flesta som deltog i ’smörknivsupproret’ argumenterade för skolämnet slöjd, de menade att ämnet har inslag av betydande framtidskompetenser, som entreprenöriellt lärande och lärande för hållbar utveckling och att människor behöver både teori och praktik för att utvecklas.   Inom diskursen för skolslöjd är flertalet bekymrade över slöjdämnets framtid, vilket stämmer överens med aktuell forskning inom området. Det är fyra saker som oroar skribenterna: slöjdämnets låga status, att praktiska och estetiska ämnen inte får utrymme i en skola som värderar mätbara resultat, att det finns för få legitimerade lärare i slöjd och att digitaliseringen medför att slöjdämnet förändras, både på ont och på gott. Slöjd är ett ämne som utvecklar ”handens kunskap”, en kunskap som är lågt värderad i en skola som präglas av mätbarhetskultur. Denna diskurs, mätbarhetskulturen, utmanas bland skribenterna i ’smörknivsupproret’.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt. Spelarna menar även att de föredrar spel som har lockande slutmål, och sådana spel som uppfattas som realistiska. De sociala villkor som präglar gemenskapen på online-spel, eller vid spelande i LAN, särskiljer sig från annat vardagligt umgänge. Umgänget kännetecknas ofta av ett kortsiktigt interagerande med andra spelare, och särpräglat målinriktade former av gemenskap. Spelaren måste ofta anpassa sig till uttalat hierarkiska ordningar, och strikta rollfördelningar av en art som inte är vanlig i andra samtida umgängesformer. Dessa speciella sociala villkor analyserar jag med hjälp av Anthony Giddens samt Thomas Ziehes teorier rörande det senmoderna samhällets påverkan på unga människors meningsskapande. Med hjälp av Pierre Bourdieus kulturkritiska teorier har jag även utforskat anledningar till varför de datorspelande ungdomar i min undersökning uppfattar att deras sysselsättning bedöms på ett negativt sätt av omgivningen. Dessa former av negativ bedömning ser jag, som lärare i religion- och samhällsvetenskap, kritiskt på. Jag anser att alla former av meningsskapande bland unga måste bemötas med respekt och hänsyn. / The foundation of the individual’s understandings of reality can often be acknowledged and observed through the humblest of everyday routines. The terms of socialization which the gamer meets within the virtual space, fill a series of social and intellectual needs for the gaming teenager. In this paper I have gathered information regarding teen usage of computer games through semi structured interviews, and complementary surveys. Through analysis resting on contemporary social theories regarding the conditions of late modernity, the complexity of the gaming experience is explored. The studied teenagers express that they prioritize computer games which cohere to their other interests, and have strategic elements. Other traits that are preferred lay within the player’s interest in the game’s goal, and if elements of the playing experience are deemed as being realistic. The social terms of online playing, and playing in LANs, are different than in other social interactions. The socialization is often characterized by a goal-orientated approach and a quick procession of short-lived acquaintances. The gamer also has to conform to an openly expressed hierarchy and a strict role-play of a nature not common to other everyday actions. This process is in accord with Anthony Gidden’s and Thomas Ziehe’s theories regarding changed conditions for young people trying to find ontological security in the social realities of late modernity. With the help of Pierre Bourdieau I have also explored the causes of condescending attitudes towards gaming teenagers. This is a phenomenon which I, as a teacher in religion and social studies, am critical of. I adhere to the belief that these processes, in which teenagers seek understanding, should be treated with respect and consideration.

Syftet är att studera skilda sätt att erfara IT i gymnasieskolan. Följande frågor ställs: Hur kan variationen i de skilda sätten att erfara IT förstås? Hur kan empirin ytterligare förstås genom en kontextualisering? Utifrån en fenomenografisk ansats intervjuas elever, lärare och skolledare vid tre gymnasieprogram. Resulta-tet presenteras genom tre kategorier. I kategorin IT, individ och samhälle erfars IT som teknik med kraft att påverka på individ- och samhällsnivå. Lärande och IT relaterar till IT, men har fokus på lärande. Sista kategorin, Ramar och IT, fokuserar faktorer som tid och tillgång i relation till IT. Resultatet avslutas med en kontextualisering i spåret Skillnader, här resoneras om IT ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien tar teorietisk utgångspunkt i förståelsen av IT som del av en konvergerande mediekultur samt i resonemang om hur senmodern tid präglar livet i skolan. Sammanfattningsvis visar studien variation genom att fokus skiftar från IT som fenomen till Lärande och Ramar. Ett teknikdeterministiskt synsätt dominerar. Tid och tillgång erfars vara styrande och lärandet blir portabelt. Med IT synliggörs också skillnader. Studien kan ses som en spegling av senmodernt liv där IT blir ett måste. I gymnasieskolan blir IT inte ett medium för alla, men ett medium alla måste förhålla sig till.

En komparativ analys av dödsskildringar i två moderna romaner, Niels Lyhne skriven av J.P. Jacobsen och Stoner av John Williams. Diskuterar den moderna apokalypsen, utvecklingen från tidigmoderna till senmoderna romaner och Karl Jaspers gränsögonblick.