The purpose of this study is to examine the sender’s credibility on the social media platform Instagram since the new phenomenon robot-influencer has begun to interact on the platform. The purpose of the study is to increase the knowledge of the sender's communicative credibility based on the young adults' view on Instagram's different influences, human as robot. The robot-influencer that is used in this study’s survey is Lil Miquela and the human influencer Lovette via the account action4humanity_se. A qualitative research method consisting of two group interviews is used to clarify seven participants different personal and private views on the sender's importance on Instagram. The theoretical concepts used in the study are digital intimacy, including concepts of mediated quasi-interaction, symbolic power and the theory of trust. Our study shows that the personal perspective is important for what the participants consider as a credible sender. The participants consider that the communication of a robot-influencer is credible in collaboration with companies or organizations but not credible in human domains such as skin care.

Denna studie ämnar att undersöka hur influencers använder sig av säkerhetsrutiner för att skydda sina tillgångar. Dessa tillgångar har definierats som det personliga varumärket samt de konton man är verksam på. Som teoretiskt ramverk används Protection Motivation Theory, Ohanians trovärdighetsmodell samt brand equity. Studien använder sig av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med fyra olika influencers. För att kunna göra meningsfulla jämförelser valdes influencers som befinner sig i olika stadier av karriären. Studien finner belägg för att faktorer som hotbild och potentiell skada är positivt korrelerad med benägenheten att skydda sig, vilket ligger i linje med vad det teoretiska ramverket föreslår. Även faktorer som bekvämlighet och storlek på resurser kan anses vara av betydelse för hur influencers använder säkerhetsrutiner. Det framgår tydligt att arbetet med kontosäkerhet är en mer passiv del av en influencers vardag, medan arbetet med att skydda det personliga varumärket fortgår på daglig basis.

No description available.

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, UNICEF och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.”Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.”Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar. Vi har valt att fokusera på den ”mjuka” delen i årsredovisningarna, vilket är allt förutom resultat- och balansräkning, förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys samt noter.Vi har byggt upp vår teoretiska referensram kring följande begrepp: årsredovisning, förtroende och trovärdighet, marknadskommunikation samt förtroende i marknads-kommunikation. Vi har även med teori om välgörenhetsorganisationer samt fakta om UNICEF och Rädda Barnen.I empirin beskriver vi de sex olika årsredovisningarna samt deras innehåll i detalj för att ge läsaren en så bra bild som möjligt.Den studie som vi har gjort visar på en tydlig utveckling av årsredovisningarna från de organisationer vi har studerat. Vi ser en stor skillnad på hur de använder marknadskommunikation i årsredovisningarna nu jämfört med den första vi studerade, alltså 1999. Vi anser att båda organisationerna arbetar med att skapa trovärdighet genom de inledande texterna, alltså motsvarigheten till VD-brev, då de visar att de insamlade medlen faktiskt gör skillnad.

Det finns ett ökat tryck i samhället idag på att ta socialt ansvar för andra och att agera etisktkorrekt. Det uppmärksammas så gott som varje dag nya orättvisor runt om i världen ochinformationen blir allt mer lättillgänglig. Människor matas ständigt med rapporteringar omkatastrofer som härjar i den här stunden, samtidigt som standarden för länderna i väst har nåtten god nivå. Utvecklingsländerna och deras befolkning är de som är mest utsatta och i envärld fylld av orättvisor är barnen de som är mest sårbara. Det är ett faktum att ett stort antalbarn i världen lever under oacceptabla förhållanden vilket ett antal hjälporganisationerförsöker uppmärksamma och hjälpa.Hjälporganisationerna kan använda sig av en mängd olika verktyg för att hjälpa barn ivärlden. Vi har valt att inrikta oss på deras marknadskommunikation och organisationernasmöjlighet till att påverka människors benägenhet till att hjälpa.Syftet med uppsatsen är att studera tre olika hjälporganisationer med inriktning på barn ochhur de arbetar med marknadskommunikation för att uppnå sitt syfte, urvalet gjordes genom ettbekvämlighetsurval. Studien av de tre organisationerna gjordes genom en kvalitativ fallstudiemed djupintervjuer utav kunniga personer inom organisationerna. Informationen vigenererade i empirin användes som primärdata och vidare användes även sekundärdata i formav litteratur och artiklar. Uppsatsen är skriven utifrån ett induktivt förhållningssätt vilket göratt utgångspunkten ligger i empirin.Vi har i våra studier kommit fram till att organisationerna verkar på en svårdifferentieradmarknad, de har alla liknande syften och trycker på liknande argument. I ambition att nå ut tillså många som möjligt med ett starkt och trovärdigt budskap samarbetar organisationernamycket med företag, andra organisationer, myndigheter och skolor. Engagemang ochtrovärdighet är A och O för framgång för organisationerna vilket även gäller de bidragsgivaresom rekryteras. Alla människor har olika motiv till att vilja hjälpa och det finns en indikationtill att en ökad inriktning på givarnas behov är på gång inom organisationerna. / Uppsatsnivå: C

The main purpose of this master’s thesis is to examine how high school students evaluate the quality of the information available on the online encyclopedia Wikipedia. By doing quantitative research based on questionnaires we expected to find that the means for judging that students use in this situation are most frequently based on a text’s intrinsic qualities in the point of view of its content. It was also our presupposition that 18 and 19 year old high school graduates have received some education in information research and authoritative sources on the Internet. From this assumption we assessed that, while not always using methods recommended by experts, the students use Wikipedia with a high level of healthy suspicion. We considered Patrick Wilson’s theory about cognitive authority to be valid for these assumptions. Though generalizations based on a large sample reduce an understanding of each individual’s expected behavior during information qualitiy evaluation, conclusions could be drawn about which criteria most individuals in this age use in a situation like this. The results show that though intrinsic plausibility has great significance in the students’ evaluation of quality, looking for outside sources is still the main criteria for credibility. It was further discovered that the students in the study used a wide variety of criteria apart from intrinsic plausibility and examining outside sources. This can be of certain significance for future research because it gives us valuable information about the behavior of high school students in terms of information research. / Uppsatsnivå: D

No description available.

<p>Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. </p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. </p><p>Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval. Supporter och huligan skrivs i samma sammanhang och det blir svårt för publiken att skilja dem två åt. Bilden av supportern blir därför i flera fall snedvriden. </p><p>Det är viktigt att supporterföreningarna jobbar med att stärka sin profil, image och identitet många av dem är redan medvetna om det men saknar kunskap. Ett bättre samarbete mellan supporterföreningar, myndigheter, nyhetsmedier och polisen är ett måste för att förbättra bilden av supportern.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att vi vill skapa oss en förståelse för hur företag ska agera vid en skandal samt hur de ska hantera PR i syfte för att återfå sin trovärdighet.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av ett antal intervjuer och artiklar från Internet. Intervjuerna har bestått av sex respondenter, varav fem face-to-face och en via mail. Dessa har kunnat ge oss en genomgripande bild av vårt ämne, tack vare deras expertis och erfarenhet.</p><p>Som slutsatser har vi kunnat komma fram till att företag som råkar ut för en skandal har olika vägar att gå. Beroende på om företaget har ett personifierat varumärke eller inte samt hur hög grad omfattningen på skandalen är olika spokespersons bättre lämpade än andra. Dessa är då ämnade att föra fram företagets budskap gentemot samhället samt försöka återfå trovärdigheten hos dessa.</p>

<p>In some criminal cases, the only existing evidence is the verbal statement of a witness or the plaintiff. The typical example is an alleged rape where victim and perpetrator have had some kind of relation, and their records of the incident differ. In these cases, the assessment of the value of the evidence drawn from the plaintiff's story is of crucial importance. On the one hand, a false positive judgment means that a person is wrongly convicted, on the other hand, a failure to correctly identify a truthful claim of rape means that a victim of a severe crime is left without judicial remedy. That the prosecutor must prove that the crime is committed by the defendant without reasonable doubt, means that there is much more chance of a failure to convict guilty felons, than of the opposite.</p><p>In the essay, the rules of criminal procedure directed at the evaluation of the verbal statement are identified and critically evaluated from the perspective of how they may or may not facilitate the judgment of a verbal statement presented before the court, either in person, or through other media such as video. Current psychological research on people's ability to discern truth from lie, from the viewpoint of the sender as well as the judge, is described.</p><p>The essay shows that the rules of procedure, those that regulate the allowing of evidence, as well as those that guarantee the parties’ fair trial, and rules directed at the legal procedure before the court may facilitate as well as improve the assessment of credibility of a verbal statement. However, the instruments that the judges use to value the truthfulness in a statement has received mixed support in the psychological research, which in turn tends to be performed in an artificial environment foreign to the legal procedure, and using students rather than professionals as research subjects. Attributes inherent to the judge may influence his or her evaluation of the credibility of a statement.</p> / <p>Uppsatsen handlar om trovärdighetsbedömningen av muntliga utsagor i brottmål. Syftet är att undersöka vilka processuella regler som reglerar eller har betydelse för trovärdighets-bedömningen och vilka erfarenhetssatser som domstolarna använder sig av när det gäller att avgöra sanningshalten i berättelser som inges vid huvudförhandling, antingen live eller via video eller ljudupptagning. Andra frågeställningar gäller hur processreglerna påverkar trovärdighetsbedömningen av utsagor, med beaktande av det vittnespsykologiska paradigm som går ut på att människor har svårt att skilja en sanning från en lögn. Metoden för uppsatsen är rättsdogmatisk för att fastställa gällande rätt, och tvärvetenskaplig för att belysa eventuella psykologiska felkällor vid trovärdighetsbedömningen. Publicerad praxis från hovrätterna under 2008 och 2009 undersöks i den mån rättsfallen behandlar bevisvärdering ur trovärdighetssynpunkt.</p><p>Principen om fri bevisvärdering och bevisföring är en utgångspunkt för värderingen av en utsagas bevisvärde. Det finns inga förhandsregler som stadgar vilken sorts bevisning som ska godtas, även om bevisning kan avvisas på den grunden att den är utan betydelse för utgången i målet. Domarerfarenhet och insikter från vittnespsykologi och utsagesanalys används av domstolarna för att värdera utsagors bevisvärde. Kriterier som talar för att utsagan är sann är exempelvis att den är lång, sammanhängande och klar. Den ska också vara detaljerad och rimlig i sig. Utsagespersonen bör inte ha något motiv till beljugande. Utsagans uppkomst­betingelser ska granskas. Stort utrymme ges också rättens autonoma trovärdighets­bedömning. Dessa erfarenhetssatsers användbarhet för att korrekt identifiera sanning eller lögn har blandat stöd i den experimentella forskningen. Forsk­ningen tenderar dock ofta att utföras i en artificiell situation och försökspersonerna är oftast studenter.</p><p>Olika regler gäller för de olika utsagespersonerna tilltalad, målsägande och vittne. Vittnen svär ed under straffansvar, vilket höjer tillförlitligheten av deras utsagor. Den tilltalades utsaga bedöms med utgång från dess rimlighet och vad som annars är bevisat i målet. Den tilltalade har en rätt att företrädas av en försvarare. Sakkunniga kan användas för att bedöma trovärdigheten hos personer. Olika former av jäv kan medföra att domare inte ska döma i mål där det kan finnas risk att deras intresse av utgången i målet kan påverka deras dömande. I dömandet existerar ett demokratiskt inslag i och med nämndemännen, som ska spegla befolkningen och tillföra dömandet inflytande av det allmänna rättsmedvetandet.</p><p>Överföringen för utsagan är av stor betydelse för bevisvärdet av utsagan. Det omedelbara uppträdandet i domstolen har högre bevisvärde än en videoupptagning. Tekniska hjälpmedel för avgörandet av en persons trovärdighet, exempelvis lögndetektorer, används inte. Bevis­ning om en persons trovärdighet är tillåten om den siktar på ett konkret förhållande, men bör avvisas om det rör bevisning om personens allmänna trovärdighet, som rätten själv kan bilda sig en uppfattning om.</p><p>Uppsatsens slutsatser är att processen förbättrar trovärdighetsbedömningen, dels på grund av det omedelbara förfarandet, dels genom reglerna i sig samt med beaktande av EKMR:s regler om <em>fair trial</em>. Hovrätterna och tingsrätterna tenderar att följa HD-praxis vid trovärdig­hetsbedömningen. Den subjektiva trovärdighetsbedömningen ges mycket stort utrymme. Det kan emellertid finnas felkällor i domstolens metoder och allmänna erfarenhets­satser, påvisade av forskningen, både sådana som är hänförliga till domare specifikt och sådana som härrör från människors generellt låga precision vid bedömandet en berättelses sanningshalt.</p>