No description available.

Olyckor på byggarbetsplatsen är ett uppmärksammat problem som sker dagligen. Vi har därför valt att undersöka hur väl säkerhetsrutinerna på företaget Åhlin & Ekeroth följs ute i praktiken. De skriftliga rutinerna jämförs med resultat från en enkätundersökning och intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till arbetsplatsolyckor då det är de vanligaste arbetsskadorna på en byggarbetsplats. Målet med den här studien är att belysa problem och brister inom arbetsmiljön på byggarbetsplatser. Av resultaten har vi kommit fram till förslag på åtgärder för att öka säkerheten och därmed minska antalet olycksfall. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer, enkätundersökning samt studiebesök då vi fick en överblick över projekten och läste igenom skyddsrondsprotokoll. Vi besökte fyra olika projekt i Linköping. Intervjuer genomfördes med arbetsledningen på varje projekt och yrkesarbetarna fick svara på en enkätundersökning. Vi sammanställde resultaten och jämförde de med lagar och författningar samt säkerhetsrutinerna från Åhlin & Ekeroth. Resultatet visar att företagets rutiner är bra och att problemet istället är att de inte följs ute på byggarbetsplatsen. De största orsakerna till att de inte följs är ackord, lathet och attityden till säkerhet. De åtgärder vi har kommit fram till för att förbättra arbetsmiljön är bland annat att förbättra informationsflödet, ordna aktiviteter utanför arbetstid för ökad gemenskap och i ett större perspektiv omarbeta ackordssystemet. / Accidents at the construction site are a usual problem today. Therefore we have chosen to investigate how the safety routine is followed at the company Åhlin & Ekeroth. The routines are compared to the results from a questionnaire study and several interviews. We have chosen to delimitate the study to accidents in the workplace because it is the most common work-related injury. The goal with our study is to highlight problems in the working environment at the construction site. The result helped us to come up with suggestions for how to increase the safety and decrease the numbers of accidents. To answer our questions we did a questionnaire study, interviews and study visits. We visited four projects in Linköping. We did interviews with the staff management at each project and a questionnaire study with the professional workers. Then we put together the result and compared them to different injunctions, laws and the safety routine at Åhlin & Ekeroth. The results show that the company´s routines are good and the problem is that they are not followed at the construction site. The biggest reasons for this is piecework, laziness and the attitude to safety. The arrangements we have thought of to improve the working environment are to improve the information flow, arrange activities outside work for increased fellowship. We also believe that the system for piecework needs to be modified.

Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistånd tenderar att utsättas för våld och hot oftare än andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka säkerhetsrutiner kring våld och hot inom ekonomiskt bistånd utifrån socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrån de fyra områden som är utmärkande för studiens ämne. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är organisations- och säkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att socialarbetarna har en medvetenhet om säkerhetsrutinerna och att de anser sig kunna prata med sin chef kring säkerhetsfrågor. Det framkommer dock en viss motsägelsefullhet kring detta eftersom personal inte berättade om alla våld- och hotsituationer för chefen. Resultatet visar även att det finns brister i tillämpningen av säkerhetsrutiner. Studiens slutsats är att fortsatt arbete med att utveckla och tillämpa säkerhetsrutinerna måste ske.    Nyckelord: Säkerhetsrutiner, våld, hot, kommunikation, ekonomiskt bistånd, implementering

Denna studie ämnar att undersöka hur influencers använder sig av säkerhetsrutiner för att skydda sina tillgångar. Dessa tillgångar har definierats som det personliga varumärket samt de konton man är verksam på. Som teoretiskt ramverk används Protection Motivation Theory, Ohanians trovärdighetsmodell samt brand equity. Studien använder sig av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med fyra olika influencers. För att kunna göra meningsfulla jämförelser valdes influencers som befinner sig i olika stadier av karriären. Studien finner belägg för att faktorer som hotbild och potentiell skada är positivt korrelerad med benägenheten att skydda sig, vilket ligger i linje med vad det teoretiska ramverket föreslår. Även faktorer som bekvämlighet och storlek på resurser kan anses vara av betydelse för hur influencers använder säkerhetsrutiner. Det framgår tydligt att arbetet med kontosäkerhet är en mer passiv del av en influencers vardag, medan arbetet med att skydda det personliga varumärket fortgår på daglig basis.

<p>Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna utgjordes av demografiska faktorer, attityder och riskbedömning, medan de organisatoriska faktorerna delades in i kunskap, säkerhetsklimat och arbetshinder. Vårdpersonalen kunde ha god kunskap utan att uppvisa god följsamhet. Träning och utbildning kunde i viss mån öka graden av följsamhet bl.a. beroende på hur ofta träningen utfördes. Ett gott säkerhetsklimat kunde associeras till ökad följsamhet. Säkerhetsklimatet påverkades av ledningens och medarbetarnas prioritering av säkerheten, hur välorganiserad avdelningen var och förekomsten av patienter med blodsmitta. Arbetshinder på arbetsplatsen, t.ex. hög arbetsbelastning, tidsbrist, dålig tillgänglighet av skyddsutrustning och ineffektiv skyddsutrustning, kunde associeras till dålig följsamhet.</p>

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna utgjordes av demografiska faktorer, attityder och riskbedömning, medan de organisatoriska faktorerna delades in i kunskap, säkerhetsklimat och arbetshinder. Vårdpersonalen kunde ha god kunskap utan att uppvisa god följsamhet. Träning och utbildning kunde i viss mån öka graden av följsamhet bl.a. beroende på hur ofta träningen utfördes. Ett gott säkerhetsklimat kunde associeras till ökad följsamhet. Säkerhetsklimatet påverkades av ledningens och medarbetarnas prioritering av säkerheten, hur välorganiserad avdelningen var och förekomsten av patienter med blodsmitta. Arbetshinder på arbetsplatsen, t.ex. hög arbetsbelastning, tidsbrist, dålig tillgänglighet av skyddsutrustning och ineffektiv skyddsutrustning, kunde associeras till dålig följsamhet.

I och med att byggsektorn är en av de mest olyckdrabbade industrierna i Sverige så hararbetsmiljön med avseende på säkerhetsrutiner undersökts i detta examensarbete. Det finnsmånga olika dimensioner av arbetsmiljö och säkerhet, men arbetet fokuserar på att undersökahur väl de personer som arbetar i produktionen tycker det fungerar med utstationeradarbetskraft och säkerhetsrutinerna.I arbetet så har frågeställningar om hur väl säkerheten fungerar med utstationerad arbetskraftoch hur det aktiva arbetsmiljöarbetet skiljer sig mellan svenska och utländska yrkesarbetaretagits upp. Sedan så har även undersökning gjorts i hur man rent allmänt skulle kunna ökasäkerhetsmedvetandet på byggarbetsplatserna. Det har även studerats hurproduktionsledningen på plats upplever situationen med utländsk arbetskraft och säkerhet iarbetsmiljöarbetet.Som underlag till arbetet har en litteraturstudie gjorts samt en intervjustudie av platscheferoch arbetsledare som har erfarenhet av att leda utländsk arbetskraft på sina projekt.Resultatet av studien visar på att produktionsledningen uppfattar problematiken medutstationerad arbetskraft i varierande grad. Vad som ansågs problematiskt kunde variera mengrunden till alla problemen kunde summeras till tre punkter vilka var kommunikation,kulturella skillnader och otydlighet vid upphandling av arbetskraften.Att det måste finnas högre krav och klarare ut- formulerat i anbuden vilken nivå av engelskade utstationerade behöver bemästra för att en säker arbetsmiljö ska kunna garanteras är någotsom kom fram i slutsatsen. Även hur den så kallade CFR-skalan kan användas aventreprenörer för att avgöra om språkkunskaperna anses vara bra nog, samt hur det kulturellaarvet hos arbetare främst från Östeuropa kan kollidera med den platta svenskaorganisationsstrukturen och på så sätt öka säkerhetsrisker i arbetet. / Since the construction sector is one of the industries that is the most affected by work relatedinjuries in Sweden, this thesis is investigating the work environment with focus on safetyroutines at the construction sites. But because of the work environment and safety routinescovers as broad spectra this thesis focuses on how well the people working in the productionsection of the industry, think it works with posted labor and safety routines at the constructionsites.Some questions have been asked in the thesis to help formulate the problem with posted laborand safety routines. They are formulated in a way to help examine how well the safety isworking with the posted labor and what differences leadership feels there are betweenSwedish and posted labor regarding safety routines. The thesis have also investigated how theleadership feels about the situation with posted workers and safety in the job with the workingenvironment.As a foundation for the thesis a literature study has been performed combined with interviewsof construction managers who have experience about leading posted labor in their projects.The result of the study shows that the construction managers view the problem with theposted labor quite different. What they viewed as a problem could fluctuate but everyonebasically had three common denominators; communication, culture differences anduncertainties in the procurements of the contractors.There must be higher demands and greater clarity in the demands of what level of English theposted labor should be able to speak to guarantee safe work environment was one of theconclusions in the thesis. The so called CFR-scale could be used by contractors to determineif posted workers language skills are good enough. Also treated was how the culture legacy ofthe posted workers primarily from Eastern Europe can collide with the flat Swedishorganization culture and how that is a safety risk at the construction sites.

År 2001, den 11e september, skakades hela världen av ett terrorattentat av en omfattning som man aldrig tidigare hade upplevt, där flygplan användes som vapen i flera välkoordinerade attacker som krävde drygt 3000 människors liv. Detta ledde till en omfattande reformation och kapprustning inom säkerhetsvärlden, speciellt avseende flygsäkerheten på flygplatser, för att garantera att en sådan attack inte skulle gå att genomföra igen. I den här uppsatsen tar vi upp frågor om flygsäkerhet, där vi med flygsäkerhet avser de metoder och tekniska lösningar som används för att skydda personal, passagerare, flygplan och själva flygplatsen mot oavsiktlig och avsiktlig skada samt brottslighet och andra hot. Framför allt fokuserar vi på flygplatssäkerhet samt på situationen i USA. Målet med flygplatssäkerheten är att skydda flygplatsen, planen, landet, anställda och allmänheten från skador, samt att bidra till den nationella säkerheten och kampen mot terrorism. I uppsatsen undersöker vi och diskuterar balansen mellan existerande risker, hot och flygsäkerhet. Vi kartlägger större flygsäkerhetsincidenter som ägt rum under senare år, utöver 9/11 attacken. Vidare undersöker vi de efterdyningar inom flygsäkerhet som skapades av 9/11 attacken. Slutligen diskuterar vi om dagens säkerhetspådrag till följd av 9/11 attacken är uttryck för hysteri eller kan ses som adekvata åtgärder, givet de hot mot flygsäkerheten som finns. Metoden utgörs av en kvalitativ litteraturstudie där vi har gått igenom styrande verk, intervjuer och undersökningar inom ämnesområdet. Resultatet av vår litteraturstudie tyder på att hotet om terrorism överdrivits. En ansenlig del av de åtgärder som sattes in efter 9/11 attacken för att förstärka flygsäkerheten skulle kunna klassificeras som &quot;säkerhetsteater&quot;, det vill säga åtgärder som inte åstadkommer något utan är utformade för att få den ansvariga regeringen att se bra ut och att få det att se ut som om de arbetar med problemet. Däremot har den ökade medvetenheten hos allmänheten om risken för terrorattacker med dödlig utgång som 9/11 attacken resulterade i medfört att passagerare idag är beredda att göra aktivt motstånd mot kapare på ett annat sätt än tidigare. Detta är förmodligen en av de viktigaste anledningarna till att flygsäkerheten har ökat idag.

När det gäller olyckor är byggindustrin en av de mest riskabla branscherna i Sverige. Av dessa olyckor står fall från höjd för en majoritet på byggarbetsplatsen. Examensarbetet har gjorts för att ta reda på hur fallolycksrisken ser ut i byggbranschen och vilka faktorer som bidrar till att en fallolycka inträffar. Vidare har studien undersökt hur företag i byggbranschen arbetar förebyggande mot dessa risker. I studien sammanfattas den senaste statistiken över förekomsten av fallolyckor jämfört med andra olyckor i branschen. Intervjuer med relevanta personer tillsammans med en enkätundersökning har varit en grund för förståelse och kunskap kring arbetsmiljö samt hur företagen arbetar med det förebyggande arbetet. Rapporten innehåller en sammanställning av lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för miljön på arbetsplatsen. Efter att genomfört analys av statistiken 2021 så visar det på att fall från höjd står för 11 % av alla arbetsolyckor som sker i Sveriges byggbransch. Från intervjuerna samt enkätundersökning framkom det en förståelse kring riskerna för fall från höjd. De orsaker som var tydligaste bidragande var tidspress, ålder, kommunikation samt vilken säkerhetskultur som fanns på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att fallolyckor är ett allvarligt problem inom byggbranschen. Men om yrkesarbetare tillsammans med företagen skapar en säkerhetskultur där riskmedvetenhet står i focus samt ett gediget förebyggande arbete sker så minskar risken för fall från höjd på ett framgångsrikt sätt. / When it comes to accidents, the construction industry is one of the riskiest industries in Sweden. Of these accidents, falls from height account for the majority on the construction site. The thesis work has been done to find out what the fall accident risk looks like in the construction industry and which factors contribute to a fall accident occurring. Furthermore, the study has investigated how companies in the construction industry work preventively against these risks. The study summarizes the latest statistics on the occurrence of fall accidents compared to other accidents in the industry. Interviews with relevant people together with a survey have been a basis for understanding and knowledge about the work environment and how the companies work with preventive work. The report contains a compilation of laws, ordinances and regulations that apply to the environment in the workplace. After analyzing the statistics in 2021, it shows that falls from heights account for 11 % of all occupational accidents that occur in Sweden's construction industry. From the interviews and survey, an understanding of the risks of falling from a height emerged. The reasons that were most clearly contributing were time pressure, age, communication, and the safety culture that existed in the workplace. In summary, it is concluded that fall accidents are a serious problem in the construction industry. But if professionals together with the companies create a safety culture where risk awareness is in focus and solid preventive work takes place, then the risk of falls from a height is successfully reduced.

Every third social worker is exposed to client violence and threats. The recent protest against the LVU-legislation has contributed to a debate that has increased the vulnerability of social workers. The aim of this qualitative study is to examine the effects that threats and violence has on social work. The research questions of this study concern the professional role and discretion of social workers, the strategies for managing violence, and attitudes toward safety procedures. A semi-structured interview approach is utilized, involving six social workers from three municipalities. The findings of this study suggest that threats and violence have an impact on the work of social workers and can have consequences for both investigations and decisions. Social workers utilize various strategies to manage obvious violence and threats, whereas unspoken threats are difficult to define and handle. The trust and knowledge of safety procedures varies, while the support of colleagues is crucial. Based on this, the role of mentalization in the normalization process is discussed, and how threats and violence are expected to be accepted as a part of the job. The impact on discretion is discussed in terms of authority and how it influences clients, as well as discussions regarding the consequences of excessive safety procedures. / Var tredje socialsekreterare utsätts för hot och våld på sin arbetsplats.Socialsekreterare som arbetar med utredning för barn och unga löper risk attbli utsatta. Den senaste tidens debatt kring LVU-lagstiftningen kan ha ökatsocialsekreterarnas utsatthet. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet attundersöka vilken effekt hot och våld kan få för socialsekreterares arbete,som innefattar utredning för barn och unga. Frågeställningarna somundersöks berör yrkesroll och handlingsutrymme, strategier för att hanteravåldet samt förhållningssätt till säkerhetsrutiner på arbetsplatsen. I dettaarbete genomförs en semistrukturerad intervjustudie som omfattar sexsocialsekreterare från tre olika kommuner. Det som framkommer iintervjustudien är att hot och våld kan påverka socialsekreterarnas arbete,vilket skulle kunna få konsekvenser för både utredningar och beslut.Socialsekreterare har många strategier för att hantera våld och konkreta hot,medan förtäckta och outtalade hot är svårt att definiera och hantera. Tilltrontill och kunskapen om säkerhetsrutiner varierar, medan det kollegiala stödetlyfts fram som den viktigaste trygghetsaspekten. Utifrån detta diskuteras hurmentalisering bidrar till en normaliseringsprocess, där hot och våldaccepteras som en del av yrket. Påverkan på handlingsutrymmet diskuterasutifrån makt och påverkan på utredningsarbetet, medan diskussioner förskring konsekvenser av bristfälliga säkerhetsrutiner.