<p>Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna utgjordes av demografiska faktorer, attityder och riskbedömning, medan de organisatoriska faktorerna delades in i kunskap, säkerhetsklimat och arbetshinder. Vårdpersonalen kunde ha god kunskap utan att uppvisa god följsamhet. Träning och utbildning kunde i viss mån öka graden av följsamhet bl.a. beroende på hur ofta träningen utfördes. Ett gott säkerhetsklimat kunde associeras till ökad följsamhet. Säkerhetsklimatet påverkades av ledningens och medarbetarnas prioritering av säkerheten, hur välorganiserad avdelningen var och förekomsten av patienter med blodsmitta. Arbetshinder på arbetsplatsen, t.ex. hög arbetsbelastning, tidsbrist, dålig tillgänglighet av skyddsutrustning och ineffektiv skyddsutrustning, kunde associeras till dålig följsamhet.</p>

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna utgjordes av demografiska faktorer, attityder och riskbedömning, medan de organisatoriska faktorerna delades in i kunskap, säkerhetsklimat och arbetshinder. Vårdpersonalen kunde ha god kunskap utan att uppvisa god följsamhet. Träning och utbildning kunde i viss mån öka graden av följsamhet bl.a. beroende på hur ofta träningen utfördes. Ett gott säkerhetsklimat kunde associeras till ökad följsamhet. Säkerhetsklimatet påverkades av ledningens och medarbetarnas prioritering av säkerheten, hur välorganiserad avdelningen var och förekomsten av patienter med blodsmitta. Arbetshinder på arbetsplatsen, t.ex. hög arbetsbelastning, tidsbrist, dålig tillgänglighet av skyddsutrustning och ineffektiv skyddsutrustning, kunde associeras till dålig följsamhet.

Som sjuksköterska kommer man ofta i kontakt med nålar och olikablodprovtagningar. Dessa provtagningar är inte helt riskfria. Ino m vården finnsdet patienter med olika blodsmittor en sjuksköterska kan bli exponerad för. Idenna litteraturstudie tas upp hepatit B, hepatit C och HIV. Syftet med dennalitteraturstudie var att ta reda på vilka reaktioner som finns rapporterade isamband med blodsmittorisk och om vårdpersonal fortfarande har låg kunskap omblodsmittor. Litteraturen som har analyserats har bestått av tio vetenskapligaartiklar. Resultaten visar att kunskapen om de olika smittvägarna fortfarande ärlåg, att många stickskador inte blir rapporterade på grund av dålig kunskap om hurrapportering ska ske och att många inom vårdpersonalen har fördomar motpatienter med blodsmitta. / As a nurse you will often get in contact with needles and different blood testprocedures. These procedures aren’t completely without risk. In the care unit thereare patients with different kinds of blood diseases, which a nurse can be exposedto. In this literature review blood disease are known as hepatitis B, hepatitis C andHIV. The purpose of this literature revie w was to find out what reactions that arereported in connection with risk of blood contagion and if nursing staff still has alow level of knowledge about blood disease. Ten scientific articles was analysedand the result showed that the knowledge about the different ways to be infectedby a blood disease still is low, that many needle stick injuries doesn’t get reporteddue to low level of knowledge about how to report and that many of the nursingstaff has prejudice against patients with blood disease.