<p><strong>Bakgrund: </strong>Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys.<strong> Resultat: </strong>Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  <strong>Slutsats: </strong>Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.</p>

Bakgrund: Blodsmittorna hiv, hepatit B och hepatit C har spridits med hög hastighet sedan smittorna upptäcktes och sjuksköterskan har blivit allt mer involverad i vården av blodsmittade patienter. Det sätt som sjuksköterskan vårdar denna patientgrupp på, kan bestämmas genom hennes eller hans attityder till blodsmitta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultat: Det fanns generellt sett positiva attityder bland sjuksköterskor till blodsmittade patienter. Olika faktorer som kunskap, ålder, kön, yrkeserfarenhet, smittvägar och rädsla för smitta påverkar sjuksköterskornas attityder. Diskussion: Smittvägar, kunskap, rädsla och vilja att vårda var faktorer som var starkt förknippade med sjuksköterskornas attityder och därför anses det behövas mer utbildning kring blodsmittor. Slutsats: Attityden till blodsmittade patienter varierar bland sjuksköterskor, och den största faktorn till detta är kunskap. Mer kunskap behövs hos sjuksköterskan för att främja den goda omvårdnaden till blodsmittade patienter.

Bakgrund: Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  Slutsats: Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.

Bakgrund: En blodsmitta är en sjukdom som sprids via en infekterad patients blod och kroppsvätskor. En sjuksköterska utsätts för risken att bli smittad i vårdandet av blodsmittade patienter vid olika vårdmoment vilket kan bero på skiftande följsamhet till rutiner. I Sverige upptäcks nya fall av blodsmittade patienter varje år och sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter uttrycker olika upplevelser av hur det är att vårda dessa patienter. Syfte: Beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse att vårda patienter med blodsmitta Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem sjuksköterskestudenter som har vårdat blodsmittade patienter intervjuades där en intervjuguide användes med en öppen fråga samt öppna följdfrågor. Innehållet analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys (Lundman &amp; Hällgren Graneheim, 2012) för att skapa resultatet. Resultat: I resultatet framkommer tre huvudkategorier som beskriver sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta. De tre huvudkategorierna är trygghet, etiska utmaningar och oro. Slutsats: I vårdandet av blodsmittade patienter upplever sjuksköterskestudenterna att deras kunskap påverkar vården. Den är viktig för att kunna se till människan och ge en god vård samtidigt som sjuksköterskestudenterna använder kunskapen till att skydda sig själva. Att beskriva upplevelser av sjuksköterskestudenter kan bidra till att framtida sjuksköterskor ger alla patienter en likvärdig vård med ett livsvärldsperspektiv.

Stick- och skärskador är ett problem inom sjukvården. Förekomsten är störst inom operationsverksamhet, där stora mängder blod och andra kroppsvätskor samt vassa instrument hanteras. Risken för blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men när tillbud sker finns alltid en möjlig risk för blodsmitta. Syftet är att identifiera orsaker till stick- och skärskador samt beskriva åtgärder för att minska risken för blodsmitta under den intraoperativa fasen. I ett operationsteam ingår många olika yrkesgrupper som arbetar nära varandra på en begränsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, såsom handskperforation, operationslängd och blodstänk finns möjlighet att påverka sin egen och övriga i operationsteamets säkerhet. Genom att använda olika skyddsåtgärder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt användandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nålar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för blodsmitta minska.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta. Resultat: Många sjuksköterskor är rädda att själv bli smittad i vården av patienter med blodsmitta men majoriteten hade dock positiva attityder till denna patientgrupp. Sjuksköterskor ansåg att de fått för lite utbildning om blodsmitta och det visade sig att de även var dåliga på att använda skyddsutrustning. Diskussion: Kunskap, erfarenhet och hur patienterna blivit smittade visade sig ha betydelse för hur sjuksköterskorna upplevde mötet med blodsmittade patienter. Slutsatser: Mer utbildning krävs för att minska stigmatiseringen av blodsmittade patienter. Med striktare riktlinjer kan användandet av skyddsutrustning öka och minska sjuksköterskors oro att själv bli smittade.

Bakgrund: Sjuksköterskor utsätts dagligen för risken att smittas av infektionssjukdomar genom skär- och stickskador. Årligen sker två miljoner skär- och stickskador hos vårdpersonal runt omkring i världen. God arbetsteknik och basala hygienrutiner kan reducera risken för skär- och stickskador. Dock känner sjuksköterskor vanligtvis ängslan att bli smittade av hepatit-B, hepatit-C samt HIV och studier visar att det förekommer otrygghet samt ovisshet hos vårdpersonal till patienter med blodsmitta. Studier visar också att patienter med blodsmitta upplever att de blir nonchalerade samt särbehandlade då vårdpersonal känner sig osäkra samt otrygga vid omvårdnad av patienter med blodsmitta. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design grundades på åtta vetenskapliga studier. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandströms mall för kvalitetsgranskning tillämpades. Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera resultatet. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Ovilja att ge omvårdnad, Ont om tid, Bristande tillämpning av skyddsredskap, Risk för smitta samt Brist på enhetlig omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde ovilja att ge omvårdnad till blodsmittade patienter, bland annat på grund av deras sexuella läggning. På grund av många krav i arbetet, som exempelvis ökat ansvar, upplevde sjuksköterskorna belastning och stress. Av denna anledning ansåg sjuksköterskorna att patienterna erhöll bristfällig omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde att säkerhetsrutiner inte tillämpades vilket medförde att omvårdnaden inte genomfördes på adekvat vis. Sjuksköterskorna upplevde även ängslan att bli smittade av patienterna. Dock menade sjuksköterskorna att patienter ska få lika omvårdnad och bemötande, oavsett diagnos. Slutsats: Med utgångspunkt i ovilja att ge omvårdnad och brist på enhetlig omvårdnad finns det stor risk att sjuksköterskor bemöter patienter med blodsmitta annorlunda. Det är av stor vikt att sjuksköterskor erhåller mer stöd och utbildning om blodsmitta, detta för att patienter inte ska få bristfällig omvårdnad eller ta med sig dåliga erfarenheter från den omvårdnad de fått. Genom att erhålla stöd och utbildning kan sjuksköterskor troligen få ett nytt perspektiv på omvårdnad vid blodsmitta.

Bakgrund: Blodsmitta finns över hela världen, de vanligaste är HIV, hepatit B och hepatit C. I världen lever omkring 320 miljoner människor med hepatit B eller C och cirka 30 miljoner med HIV. Sjuksköterskor ska alltid använda skyddsutrustning när det finns risk för kontakt med kroppsvätskor, för sjuksköterskan vet inte alltid om patienten har en blodsmitta eller inte. Vid all vård bör sjuksköterskan bemöta och vårda patienter jämlikt. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultaten av analysen delades in i tre kategorier: Kunskap och färdighet, Förhållningssätt samt Hälsa och säkerhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskors kunskap om blodsmitta varierade. Resultatet visade även att sjuksköterskorna hade brister i bemötandet och agerade diskriminerande mot patienter som har blodsmitta. Trots skyddsåtgärder undvek sjuksköterskor patienter med blodsmitta för att de var rädda för att bli smittade. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap som behövs för att ge bästa möjliga vård till patienter med blodsmitta, vilket leder till att patienter diskrimineras. Detta kan leda till att patienter med blodsmitta inte vill uppsöka vård. Sjuksköterskan behöver mer utbildning och kunskap om blodsmitta.

<p>HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Patienter upplevde det som positivt att bli sedda och bekräftade, att vårdpersonal gav dem tid, gav dem saklig och väl genomtänkt individuell information och mer kunskap om sin sjukdom. De negativa erfarenheter och upplevelser som framkom var när sjuksvårdspersonal hade en negativ attityd och när patienterna kände sig ignorerade. Patienterna upplevde också brister i sjukvårdspersonalens kompetens samt att de brast i att ge information angående sjukdomen till patienterna. De framkom även att sjukvårdspersonal hade brister gällande tystnadsplikt, vilket upplevdes som mycket negativt av patienterna. Diskussionen behandlar informationsbehov, tystnadsplikt, attityder, humor och specialistkunskap. Mer utbildning och kunskap om blodsmitta behövs för att minska vårdpersonalens rädsla och främja möten mellan vårdpersonal och patienter.</p>

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Patienter upplevde det som positivt att bli sedda och bekräftade, att vårdpersonal gav dem tid, gav dem saklig och väl genomtänkt individuell information och mer kunskap om sin sjukdom. De negativa erfarenheter och upplevelser som framkom var när sjuksvårdspersonal hade en negativ attityd och när patienterna kände sig ignorerade. Patienterna upplevde också brister i sjukvårdspersonalens kompetens samt att de brast i att ge information angående sjukdomen till patienterna. De framkom även att sjukvårdspersonal hade brister gällande tystnadsplikt, vilket upplevdes som mycket negativt av patienterna. Diskussionen behandlar informationsbehov, tystnadsplikt, attityder, humor och specialistkunskap. Mer utbildning och kunskap om blodsmitta behövs för att minska vårdpersonalens rädsla och främja möten mellan vårdpersonal och patienter.