Sjuksköterskor har flera arbetsuppgifter som innebär en möjlig kontakt med patienters blod och risk för en blodsmitta. Enligt föreskrifter från Arbetsstyrelsen ska handskar användas av vårdpersonal för att förebygga smitta. Trots dessa föreskrifter varierar användningen av handskar bland sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till att använda handskar i vården där risk för blodsmitta kan förekomma. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av sju enskilda intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetod som användes var inspirerad av innehållsanalys. Genom analys identifierades fyra kategorier: Intryck av bakomliggande omständigheter, Intryck av medvetenhet, Intryck av förförståelse samt Intryck av trygghet. Kategorierna bildade tillsammans huvudkategorin Influenser till attityder. Resultatet visade att sjuksköterskors attityder till att använda handskar är något som utvecklas med tiden och påverkas av åtskilliga faktorer. / Nurses’ have several worktasks that put them in contact with patient’s blood and a possible risk of infection. According to guidelines from the Occupation committee, health care personnel should use gloves to prevent spreading infection. Despite the guidelines, nurses’ use of gloves varies. The aim of this study was to investigate nurses’ attitudes to using gloves where there is a risk of blood infection. An empirical study with a qualitative approach was conducted; collection of data was done by interviews with seven registered nurses. The method for analyzing was inspired by content analysis. Through analyzing, four categories where identified: Impression of causes from before, Impressions of awareness, Impressions of judgments and Impressions of safety. These categories all formed one main category: Influences for attitudes. The results showed that nurse’s attitudes to using gloves are something that develop over time and are influenced by many factors.

Syfte. Att belysa attityder hos operationspersonal samt risken för intraoperativa stick- och skärskador. Bakgrund. Det finns flera olika tekniker för att hantera stickande och skärande instrument och olika säkerhetsprodukter som kan användas för att minimera risken för stick- och skärskador. Det finns många studier som handlar om lämpliga arbetssätt för att minimera risken för stick- och skärskador, men bara ett fåtal studier som belyser betydelsen av användarnas attityder och inställning till användande av tekniker och säkerhetsprodukter samt uppföljning och rapportering av tillbud. Metod. Studiens design är en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju operationssjuksköterskor och fyra operatörer på två sjukhus i Sverige. Data insamlades oktober-december 2015. Resultat. Resultatet visar på att det finns olika attityder hos operationspersonal som kan påverka risken för stick- och skärskador, vilka redovisas under fyra olika teman: Att ha ett säkert arbetsklimat; Att skydda sig själv, medarbetare och patient; Att vara följsam till riktlinjer och arbetsrutiner samt Att vara oföljsam riktlinjer och arbetsrutiner. Slutsats. Risken för stick- och skärskador går inte att eliminera då det alltid finns riskområden som man som operationspersonal måste ta hänsyn till. Det finns mycket kunskap kring säkerhetsprodukter och tekniker som syftar till att minimera risken för stick- och skärskador men om användarens attityd får styra kanske inte dessa används på rätt sätt om ens alls. I denna studie framkommer det en antydan till att attityder hos operationspersonal kan påverka risken intraoperativa stick- och skärskador. / Aim. To illustrate the attitudes of the operating theatre personnel and the risk of intraoperative sharp injuries. Background. There are several ways to manage sharp instruments such as various techniques and safety products to minimize the risk of sharps injuries. There are many studies about working practices to minimize the risk of sharps injuries but only a few that illustrate the importance of attitudes towards techniques and safety products as well as follow up and reporting incidents. Method. The design of the study is an empirical interview study with a qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with seven theatre nurses and four surgeons at two hospitals in Sweden. Data collected October-December 2015. Findings. The findings show that there exists different attitudes of the operating theatre personnel that could affect the risk of sharps injuries. The finding is presented in four themes: To have a safe working environment; To protect oneself, co-worker and patient; To be compliant to guidelines and working practices and To be non-compliant to guidelines and working practices. Conclusions. The risk of sharp injuries can’t be eliminated since there is always a risk of sharp injuries which the operating theatre personnel must pay attention to. There are a lot of knowledge about safety products and techniques for minimizing the risk of sharps injuries but when the attitude of the user come into play the safety product may not be used correctly, if used at all. In this study a indication appears that the attitudes of the operating theatre personnel may be affecting the risk of intraoperative sharp injuries.

Humant immunbristvirus (HIV), hepatit B och C är blodsmittor som finns världen över. Dessa tre sjukdomar anses som allmänfarliga och som anmälningspliktiga sjukdomar. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient, både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en smittsam blodsjukdom. Studien är en allmän litteraturstudie, där kvalitativ forskning användes för att få fram resultatet. Resultatet består av tre teman och sju subteman. De teman som skapades var: rädsla, känslan av att vara osedd och känslan av att vara sedd. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient. Rädslan för sjukdomens konsekvenser är stor. Socialt stöd från anhöriga och sin omgivning har stor påverkan på patientens liv. Brist på socialt stöd kan bidra till att patienten drar sig undan, tar till alternativa hjälpmedel såsom alkohol och narkotika samt till att patienten utvecklar depression. Som vårdpersonal är det viktigt att se patienten bakom den smittsamma blodsjukdomen, då patienter ibland upplever mötet med sjukvården som något negativt. Vårdpersonalen som är rädda för sjukdomen, är även rädda för att bli smittade. Det bidrar till att patienten känner sig dömd och väljer att avstå från behandlingar. / Human immunodeficiency virus (HIV), hepatitis b and c are contagious blood diseases that exists worldwide. These three diseases are considered to be generally dangerous and as a notifiable disease. Living with a contagious blood disease can be stressful to patients both physically and mentally. The purpose of this literature study was to describe patients' experience of living with contagious blood diseases. The study is a general literature study, where qualitative research was used to produce the result. The result consists of three themes and seven different subthemes. That resulted in the creation of three themes: fear, the feeling of being unseen and the feeling of being seen. Living with a contagious blood disease can be stressful to a patient. There is a great fear for the consequence of the disease. Getting social support from relatives and their social environment has a major impact on the patient's life. The lack of social support can make the patient avoid social contact. Patients’ take alternative means such as alcohol, drugs and the patient can develop depression. As a formal caregiver it is important to see the person behind the infection, as the patient experience the meeting with formal caregivers as negative. The formal caregivers are afraid of the disease and to be infected. The patient feels judged and chooses to avoid treatment.

Bakgrund: De tre vanligaste blodburna smittor som vårdpersonalen träffar på är humant immunbristvirus (HIV), hepatit C samt hepatit B. Dessa sjukdomar sprider sig via blodprodukter och medför en risk att vårdpersonalen kan bli smittade i sitt arbete. Risk för stigmatisering hos vårdpersonalen finns då sjukdomarna ofta förknippas med homosexualitet och intravenöst drogmissbruk. Risken är att patienter upplever sig diskriminerade av vårdpersonalen och att det påverkar omvårdnaden. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens attityd mot patienter med blodburen smitta samt patienters upplevelse av vården och omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie bestående av sex kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa artiklar samt två mix-metod artiklar där det gjordes en induktiv analys av artiklarna för att tolka resultatet. Resultat: Det existerar en stigmatiserande attityd hos viss vårdpersonal mot patienter med blodburen smitta. En del i vårdpersonalen känner även av en viss rädsla mot patienterna med blodburen smitta, då rädslan grundar sig i att själva bli smittade. Rädslan och den stigmatiserande attityden påverkar vårdpersonalens vilja samt trygghet att vårda patienter med blodburen smitta. Patienter upplever och känner sig diskriminerade av vårdpersonal som har en stigmatiserande attityden samt visar rädsla gentemot dem. Patienterna har då större risk att undvika vården. Det som patienter upplever bra är när de får träffa samma personal som de kan lära känna och som vet deras historia. Slutsats: Viss vårdpersonal har en stigmatiserande attityd och rädsla mot patienter med blodburen smitta och detta grundar sig i vårdpersonalens okunskap och låga utbildning. Patienter märker av och känner sig diskriminerade av vårdpersonal som visar rädsla samt en stigmatiserande attityd mot dem. Detta påverkar patienters vård då patienter undviker vården eller inte får samma vård av vårdpersonalen på grund av sin sjukdom. / Background: The three most common blood-borne pathogens that the healthcare professional encounters are human immunodeficiency virus (HIV), hepatitis C and hepatitis B. These pathogens spread through blood products and there is a risk that the healthcare staff gets infected in their work. There is a risk of stigma among healthcare professionals as the pathogens are often associated with homosexuality and intravenous drug abuse. At the same time, the risk is that patients feel discriminated by the healthcare staff and that it affects their care. Purpose: The aim was to investigate the attitudes of the healthcare professionals towards patients with blood-borne pathogens as well as patients' experience of their care and nursing. Method: A literature study was based on six quantitative articles, four qualitative articles and two mix-method articles in which an inductive analysis of the articles was performed to interpret the results. Result: There is a stigmatizing attitude among healthcare professionals towards patients with bloodborne infection. Some of the healthcare staff also feel a certain fear of the patients with blood-borne infection and the fear is based on being infected themselves. Fear and stigmatizing attitudes affect the will of the healthcare staff and the safety of caring for patients with blood-borne infection. Patients experience and feel discriminated against by healthcare professionals who have a stigmatizing attitude and fear of them. Patients are then at greater risk of avoiding care. What patients feel good about is when they get to meet the same staff they can get to know and that knows their history. Conclusion: Some healthcare professionals have a stigmatizing attitude and fear of patients with blood-borne infection and this is based on the healthcare staff's knowledge and low education. Patients notice and feel discriminated against by healthcare professionals who display fear as well as a stigmatizing attitude towards them. This affects patients' care as patients avoid the care or do not receive the same care from the care staff due to their illness. Keywords: Blood-Borne Pathogens, healthcare professionals, patient, HIV, hepatitis B & hepatits C.

Bakgrund: På en operation finns det en risk för att exponeras för blodsmittor när operationssjuksköterskor handhar vassa föremål samt kan utsättas för blodstänk. Blodburna sjukdomar som hiv, hepatit B och C sprids via smittat blod som kommer i kontakt med skadad hud eller slemhinnor. Stick- eller skärskador samt blodstänk är vanligast. Patienter med en blodsmitta kan uppleva ett stigma på grund av sin sjukdom. Vårdpersonal ska behandla alla lika och får inte diskriminera patienter.  Motiv: Operationssjuksköterskor arbetar i en miljö där det finns en risk för exponering av blodsmittor, det är därför av värde att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheterrelaterade till blodsmitta. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter relaterade till blodsmitta.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys Resultat:  Analysen resulterade i tre olika kategorier: “Att uppleva risk”, “Att känna sig trygg” samt “Att ständigt utvecklas”.   Konklusion: Med erfarenhet blir specialistsjuksköterskan inom operation mer trygg i arbetet med en patient med känd blodsmitta. Tillgänglighet till information och bra rutiner är en central del då det annars kan skapa osäkerhet då operationssjuksköterskans arbete är i ständig utveckling och nya rutiner tillkommer. Det finns en risk att patienter inte vågar berätta för risk av stigmatisering och diskriminering och det är inte säkert att alla bärare av blodsmitta har testats. Alla patienter ska därför ses som potentiella smittbärare. / Background: During surgery there is a risk of exposure to blood-borne pathogens due to the handlings of sharp objects and exposure from blood splash. Blood-borne pathogens like HIV, hepatitis B and hepatitis C spread when contaminated blood comes in contact with damaged skin, mucous membranes or by an injury with a contaminated instrument. Sharps-injuries and blood-splash are the most common forms of exposure in the operating theatre. Patients with a blood-borne infection can feel stigmatized due to their illness. Health care personnel must provide equal care, and not discriminate against patients Motive: Theatre nurses work in an environment where there is risk of exposure of blood-borne pathogens, it is therefore of value to examine theatre nurses' experiences related to blood-borne pathogensAim: To shed light on operating theatre nurses' experiences related to blood-borne pathogens. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with operating theatre nurses (n=8). Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three different categories: "Experiencing risk", "Feeling safe" and "Constantly developing". Conclusion: The theatre nurse gains confidence in working with patients with known blood-borne pathogens with experience. Availability of information and good routines are important factors as it can otherwise create uncertainty due to the constantly developing nature of the operating theatre nurse's work, and the adding of new routines. There is a risk that patients avoid disclosure of infection in fear of stigmatization and discrimination, and not all carriers of blood-borne pathogens have been tested and diagnosed.  Therefore, all patients should be seen as potential carriers.