Bakgrund: Ungefär 37 miljoner människor lever med HIV idag. HIV förknippas ofta med starka känslor och påverkar den drabbade personens liv negativt på många sätt. Att vårda en person med HIV är påfrestande för sjuksköterskan och det finns en kunskapsbrist som försvårar arbetet. Den personcentrerade vården är viktig i sjuksköterskans arbete och innebär att alla personer ska vårdas med samma förutsättningar. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med HIV. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar. En induktiv ansats tillämpades. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier och nio subkategorier hittades. Huvudkategorierna var: “Utmaningar i omvårdnadsarbetet”, “Utmaningar i bemötandet” och “Utmaningar i sin egen utsatthet”. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde rädsla relaterat till HIV, vilket ofta berodde på okunskap. Sjuksköterskan upplevde också diskriminering på grund av sitt arbete med HIV, då det fanns en stigmatisering gentemot HIV i samhället. Arbetet med HIV innebar både psykisk och fysisk stress för sjuksköterskan. Slutsatser: För att överkomma de hinder som uppstår i vårdandet av personer med HIV krävs det mer kunskap. Det är av vikt att sjuksköterskan redan under utbildning får adekvat kunskap om HIV. / Title: Nurses experience of caring for people with HIV. Background: About 37 million people live with HIV today. HIV is often associated with strong emotions and have a negative affect at the person’s life. Caring for a person with HIV is hard on the nurse and there’s a lack of knowledge that complicates the work. The person-centered care is important in the nurse's work and means that they should care for all persons in the same way. Aim: Describe the nurses’ experience of caring for people with HIV. Method: Literature review with twelve qualitative articles. An inductive approach was applied. The data analysis was based on Fribergs five step model. Results: Three main categories and nine subcategories were found. The main categories were: "Challenges in nursing", "Challenges in the personal treatment "and "Challenges in their own vulnerability". The result shows that the nurse experiences fear related to HIV, which is often due to lack of knowledge. The nurse also experiences discrimination because of her/his work with HIV, as there’s a stigma against HIV in society. The work of HIV involves both mental and physical stress for the nurse. Conclusions: In order to overcome the obstacles that arise in the care of people with HIV, more knowledge is needed. It is important that the nurse receives adequate knowledge of HIV during education.

Introduktion/Bakgrund: Blodsmittor som Humant immunbristvirus [HIV], Hepatit B-virus [HBV] och Hepatit C-virus [HCV] förekommer i många delar av världen. Det finns mycket fördomar om patienter som lever med blodsmitta och patienterna kan uppleva stigmatisering och diskriminering från samhället vilket kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: belysa hur patienter som lever med HIV, HBV eller HCV upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som följer Polit och Becks (2017) nio steg. PubMed, PsycINFO och Cinahl är de databaser som användes för att söka fram artiklar. 15 artiklar ingick i resultatet, tolv kvalitativa, två mixed-methods och en kvantitativ. Granskningar av artiklarna gjordes med Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades till resultatet. Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av bemötandet från vårdpersonal. De teman som identifierades var Attityder, Nekad vård och vårdpersonalens rädsla för smitta, Bristande sekretess samt Positiva upplevelser av bemötande. Slutsats: Det framkom att flera patienter som lever med blodsmitta hade negativa upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården, men de belyser även de positiva erfarenheter de hade av bemötande från vårdpersonal.

Bakgrund: Runt om i världen lever det idag flera miljarder människor med olika blodsmittor. Det finns omkring 34 miljoner individer som bär på HIV-viruset, två miljarder människor som har hepatit B medan det uppskattningsvis finns 130 – 170 miljoner människor i världen som är drabbade av kronisk hepatit C. Med tanke på den höga prevalensen förekommer denna patientgrupp inom olika delar av vården, där det då även kan förekomma en exponering av smittförande blod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och en del slutna frågor användes. Datan analyserades med hjälp Burnards innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna menar att patientens beteende, situationens karaktär och arbetsklimatet är av betydelse för hur de upplever vårdandet av patienter med känd blodsmitta. I situationer då någonting oväntat händer och risken för exponering av smittat blod drastiskt ökar upplever en del av sjuksköterskorna en viss rädsla. De upplever att erfarenhet ger trygghet bland annat genom att de drar lärdom från patienterna och att erfarenheten av att möta patienter med blodsmitta gör dem tryggare i rollen som vårdare. Majoriteten av sjuksköterskorna upplever dock att de inte har tillräcklig kunskap om olika blodsmittor, men menar att detta inte påverkar deras upplevelse. Slutsats: Studien har visat att det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta, men att de i de flesta tillfällena inte upplever vårdandet som annorlunda än det av övriga patienter. Trots att de i vissa situationer kan uppleva ett visst obehag så menar de att alla människor, oavsett sjukdom, har rätt till samma vård. / Background: Around the world today there are billions of people living with different types of blood infections. Approximately 34 million are carriers of the HIV-virus, two billion are infected with hepatitis B and approximately 130 – 170 million people are living with a chronic infection of hepatitis C. Considering the high prevalence, these patients are present in all different sections of the health care system, adding a risk of exposure to infected blood. Aim: The aim of this study is to illuminate registered nurses’ experiences when caring for patients with known blood infections in surgery departments. Method: An empirically structured interview study with a qualitative approach, using a semi-structured interview guide with additional closed-ended questions. The data was analyzed by using a content analysis method by Burnard. Results: According to the nurses the patients’ behavior, the nature of the situation and the work climate impacts on their experience of caring for patients with known blood infections. In situations where something unexpected occurs and the risk of exposure to infected blood is highly increased, some of the nurses experience a certain amount of fear. They perceive they achieve safety through the experience of caring for, and gaining knowledge from, these patients. Their experience of meeting these patients helps them become more confident in their role as caregivers. The majority of the nurses also feel they lack sufficient knowledge of blood infections, however they argue this does not have an effect on their experiences. Conclusions: This study has shown that there are several factors affecting the nurses’ experiences of caring for patients with known blood infections, but, in most cases, they do not perceive these experiences as different from that of any other patient. Even though some nurses experience a certain amount of discomfort in unexpected situations, they argue that all humans, regardless of the disease, have the right to equal health care.

Sjuksköterskors möte med patienter är en del av arbetet och kontakt med blodsmittade patienter är oundviklig. Antalet blodsmittade patienter i samhället tycks öka därför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a) Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade patienter. Datamaterialet består av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett års erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med blodsmittade patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi. Resultaten visar att följande meningsstrukturer av levda erfarenheter har identifierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla patienter lika (3) Rädslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) Många möten leder till erfarenhet (6) Undvikande / To nurses, the meeting with patients is a natural part of the profession this also means that the possibility to get indirect contact with infectious blood in patients is unavoidable. Infectious blood diseases seem to be on the increase in the society, and hence is why we, as authors, have chosen to investigate this area within the medical field. The aim of the study is to describe nurses’ experiences in the meetings with blood infected patients.We have, in this study, chosen to apply the descriptive phenomenological method presented by Amedeo Giorgi. Furthermore, we have chosen to interview three nurses having at least one year of clinical experience and during this time have cared for infected patients. The result reveal the following categories identified in the analysis: (1) Prejudice, (2) To meet/treat all patients equally, (3) Fear factors, (4) The importance of knowledge and routines, (5) More meetings lead to experience (6) avoidance.

Hälso- och sjukvårdspersonalen utsätts dagligen för risk att drabbas av stick- och skärskador. Det finns idag ett flertal lagar och riktlinjer som förordnar hur man som hälso- och sjukvårdspersonal skall arbeta för att undvika detta. Tidigare forskning visar dock att följsamheten till rutiner och riktlinjer kring patienter med blodsmitta är bristfällig. Syftet med studien var att i den vetenskapliga litteraturen identifiera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i vård av patienter med blodsmitta. Studien som genomförts är en littera-turstudie där tio artiklar granskats. Efter analys av artiklarna identifierades indivi-duella och organisatoriska faktorer som påverkade följsamheten. De organisato-riska faktorerna var bemanning, skyddsutrustning/säkerhetsklimat, arbetsledning och tidsaspekter. Faktorerna som var kopplade till individen var kunskap, erfaren-het och attityder. Avseende bemanningsfrågan visade flera studier ett samband mellan arbetsbelastning och ökad risk för stick- och skärskador. Följsamheten påverkades även av tillgången till skyddsutrustning. Ett flertal studier visade på att kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonalen varierade. Flertalet valde att inte använda skyddsutrustning när patienten inte hade en känd blodsmitta. / Health care workers are daily exposed to the risk of perforation, and injury. There are a number of laws and guidelines that order how health professionals should work to avoid this. However, we argue, that adherence to procedures and guide-lines on patients with blood infections are inadequate. The purpose of this study was to identify factors that influence health professional’s adherence to guidelines in the care of patients with blood contamination. The study conducted a literature review in which ten articles were reviewed. After analysis of the articles individ-ual and organizational factors affecting compliance were identified. The organiza-tional factors were manning, protective/safety climate, management and timing. The individual factors were related to knowledge, experience and attitudes. Re-garding the staffing issue, several studies proved a connection between workload and increased risk of perforation, and injury. Compliance was affected by the availability of protective equipment. Several studies showed that the skills of health workers varied. Most chose not to use protective equipment when the pa-tient had a not known blood infection.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremål inom hälso- och sjukvård. Dessa skador är en risk som hälso- och sjukvårdspersonal utsätter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skärskador är direkt förenade med risk för blodburen smitta såsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades på befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals hantering av stickande/skärande föremål. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker. Resultaten visade en ökad risk för skär- och stickskador i relation till sjuksköterskans erfarenhet, skyddsutrustning, arbetssituation etc. / This paper focuses on needlestick and sharps injuries in the healthcare sector. These injuries are a risk posed to the healthcare workers in their daily work. Needlestick and sharps injuries pose a serious risk of transmission of bloodborne pathogens like HIV, HCV and HBV. This paper was based on quantitative research and the aim of the paper was to investigate which factors might influence healthcare workers in their use of sharp objects. The factors identified in the review were; causes due to personal characteristics, equipment and organizational factors. The results demonstrated an increased risk of needlestick and sharps injuries in relation to the nurse’s experience, protective equipment, worksituation etc.

Yrket som sjuksköterska innehåller arbetsuppgifter som innebär en risk att komma i kontakt med patienters blod och därmed en risk för blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan påverkas efter att han/hon råka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon får efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillämpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjälp av åtta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som råkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillämpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk påverkan, social påverkan, fysisk påverkan och stöd. Resultatet visade att den oro som upplevs efter en stickskada till stor del beror på vilken typ av pati-ent kanylen varit i kontakt med. Emellertid påverkades sjuksköterskans fortsatta arbete efter stickskadan oberoende av vilken typ av patient kanylen varit i kontakt med. Det stöd som sjuksköterskan fick från sina kollegor och arbetsledning efter stickskadan upplevdes av samtliga informanter som tillräckligt och individuellt anpassat. / The job as a nurse contains tasks that mean a risk of exposure to blood from patients and through that a risk of blood-borne diseases. The purpose of the study was to examine in what way a nurse is affected after he/she met with a needlestick injury and also what kind of support he/she gets after a needle stick injury. The approach of the study was to use the analytic induction method. Data was col-lected by eight individual interviews, with nurses who had met with a needlestick injury. The method of analysis used was inspired by Dahlberg’s (1997) three steps of analysis, whole – parts – whole, and it resulted in four main categories: physi-cal influence, psychological influence, social influence and support. The result shows that anxiety experienced after a needlestick injury is mostly dependent on what kind of patient the cannula has been in contact with. Though independent of what kind of patient the cannula has been in contact with the following work of the nurse was affected. The support the nurse received from colleagues and man-agement after the needlestick injury was experienced by all the nurses as suffi-cient and individually adjusted.

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av periferavenkatetrar (PVK). Även då patienten bär en blodsmitta skall detta utföras, vilketsätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskansupplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta. En hermeneutisk fenomenologisk forskningsansats valdes. Livsvärldsintervjuer genomfördes med sex allmänsjuksköterskor vid en infektionsklinik i södra Sverige. Ett övergripande fenomen sågs utifrån insamlat datamaterial och formulerades som sjuksköterskans tankar införatt sticka en patient med känd blodsmitta behöver inte överrensstämma med upplevelsernainför stickmomentet, vilket visas genom dennes handlingar. Tre huvudteman,tanke, känsla och handling kunde därmed knyta samman sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta. Under dessa huvudteman formulerades tio underteman. Den kognitiva teorin användes för att förklara studiens resultat och utveckla en högre grad av förståelse kring det identifierade fenomenet. Sjuksköterskans tankar och känslor inför att sticka en patient med känd blodsmitta bör undersökas vidare för att en djupare förståelse skall erhållas. / Within a nurses’ work tasks, venous blood tests and onset of peripheral venouscatheters (PVK) are included. Even when the patient has a blood infection this hasto be performed, which puts the nurses’ professionalism and biological safety tothe test. Nurses’ pre-experiences of needle-sticks of patients with known bloodborneinfections are issues that need further discussions. Does the needle-stick precede feelings of fear or discomfort? This study aimed to investigate the nurse's thoughts and experiences of needle-sticking a patient with a known blood-borne infection. A hermeneutic phenomenological research approach was chosen. Life-World Interviews conducted with six nurses at a general infection clinic in southern Sweden. A global phenomenon was observed from the collected data material and was formulated as the nurses’ thoughts of a needle-stick of a patient with a known blood-borne infection, doesn’t need to correspond to the experiences of the needle-stick, as it’s shown by its actions. Three main themes, thought, feeling and action could link the nurses’ pre-experiences of a needle-stick of a patient with a known blood-borne infection. Under the main themes, ten sub-themes were formulated. The cognitive theory was used to explain the study results and develop a greater understanding of the identified phenomenon. Nurses’ thoughts and feelings before the needle-stick of a patient with a known blood-borne infectionshould be investigated further to obtain a deeper understanding.

Bakgrund Operationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen. Metod Studiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer. Resultat Studiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats. Beskrivna hjälpmedel och metoder för att förhindra stick- och skärskador användes i liten utsträckning.  Trots detta utfördes viss hantering av vassa instrument på ett säkert sätt. Stundom utfördes arbetet på ett riskfyllt sätt. Slutsats Beskrivna hjälpmedel och metoder för säker hantering av stickande och skärande instrument finns men användes i liten utsträckning vilket resulterar i ett självstyrt säkerhetsarbete i operationssalen. Hjälpmedel bör göras mer tillgängliga, tydliga rutiner och skriftliga riktlinjer för hantering av stickande och skärande instrument behövs. Klinisk betydelse Studien kan fungera som en del av ett utvecklingsarbete på Södersjukhuset gällande hantering av stickande och skärande instrument. Utvecklingsarbetet kan exempelvis leda till en uppdatering av innehållet i kundanpassade operationsset och plocklistor samt att skriftliga riktlinjer tas fram. / Background Operating room personnel are at particularly high risk of injury and blood borne diseases due to handling of sharp items and frequent blood exposure. Operating room nurses aim to perform at a high level of security to reduce the risk of transmission of blood borne diseases. To prevent sharps injuries there are regulations, methods and safety devices but few written guidelines. Aim The aim of this study is to identify how the operating room nurse handles sharps within the operating room. Method A quantitative cross-sectional study was conducted at Södersjukhuset in Stockholm, Sweden. 18 operating room nurses participated in this structured observation study during 50 operations. Results The result indicates shortcomings in obtaining a safe working environment in all observed areas. Safety devices and other methods to prevent sharps injuries were seldom used. Despite this the work with sharps was mainly conducted in a safe way. At times the work was performed in a hazardous manner. Conclusions The safety devices and methods described in the study exist but are seldom used which leads to a subjective work method regarding safety in the operating room. The safety devices need to be made more accessible and explicit guidelines are needed. Clinical significance This study may be part of a quality improvement project at Södersjukhuset regarding handling and routines concerning sharps. The quality improvement effort can result in alterations of the contents in the procedure pack and the development of written guidelines.

Bakgrund: Blodsmitta, som i denna litteraturstudie är avgränsat till hepatit B, hepatit C och HIV/AIDS, förekommer världen över och leder till hepatiska och immunologiska sjukdomar. Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska för patienter med blodsmitta innebär det att arbeta utifrån de kärnkompetenser som utformats av ICN för att säkerställa en högkvalitativ omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Frågeställningar som utformades var vilka känslor och tankar som uppkommer samt hur bemötandet blir. Metod: Litteraturstudien är gjord med kvalitativ ansats och tio vetenskapliga artiklar valdes ut och genom innehållsanalys behandlas i resultatet. Resultat: Det genererade i fyra övergripande teman: Stigma, Rädsla, Tillit & Partnerskap samt upplevelsen av kunskap och kunskapsbrist. Resultatet visar att stigmatisering och fördomar förekommer hos sjuksköterskor gentemot smittade patienter, ibland med utgångspunkt i rädslan att bli smittad eller förutfattad uppfattning om stereotyper. Det framkommer att längre erfarenhet av att vårda blodsmittade patienter resulterar i en bättre vård. Mer utbildning är önskad för att i slutändan ingå i ett partnerskap byggt på tillit och respekt som är viktigt för att bedriva en god omvårdnad som är sjuksköterskans ansvar. Konklusion: De flesta sjuksköterskor och annan vårdpersonal beskrev att de hade som grundinställning att ge vård på lika villkor, men omedveten diskriminering av blodsmittade patienter förekom. Okunskap om smittvägar visade sig leda till rädslor och stress bland personalen. Långvariga patientrelationer var centralt där tillit är grunden för god vård. Efterfrågan av ytterligare utbildning inom området finns. / Background: Blood borne infections which in this literature review is defined as hepatitis B, hepatitis C and HIV/AIDS is present around the world and result in hepatic and immunological diseases. It's the nurse responsibility to work within the framework of ICN codes of ethics to ensure that high qualitative care is provided for the patients. Aim: The aim of this study was to research nurses experiences of caring for patients with blood borne infection. The issues that were formed included what feelings and thoughts that occur and how the encounter is affected. Method: The literature review is made with a qualitative approach and 10 scientific articles were selected to be processed with content analysis in the results section. Result: The themes that emerged was; Stigma, Fear, Trust & Partnership and Experience of knowledge and lack of knowledge. The result shows that stigmatization and prejudice is present in nurses care for infected patients, sometimes origins in fear of contamination or prejudice of stereotypes. It shows that longer experience with the patient group results in overall better care. More education is desired to reach development of partnerships built on trust and respect is essential to accomplish good care, which is the nurse responsibility. Conclusion: Nurses as well as other healthcare workers described their goal was to give equal care to everyone, yet an unaware discrimination of patients with blood borne infections occured. Lack of knowledge about transmission routes led to fear and stress among the staff members. Long patient relations and trust was important for good care. Demand of further education was present.