Bakgrund: Blodsmitta definieras som ett smittämne som överförs via blod till blod, de mest förekommande smittvägarna är vid intravenöst narkotikamissbruk eller sexuellt umgänge. De vanligaste blodsmittorna i världen är HIV, hepatit B samt hepatit C. Vårdpersonal kommer regelbundet i kontakt med patienter med blodsmitta och det finns även risk för att de smittas, något som resulterar i att vårdpersonal ibland upplever rädsla vid kontakt med blodsmittade patienter. Globalt upplever många personer med blodsmitta stigmatisering och diskriminering från samhället. Syfte: Syftet med studien var att undersöka blodsmittade patienters upplevelser avseende bemötande och omvårdnadshandlingar inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar varav åtta har en kvalitativ design och fyra blandad metod.  Resultat: Analysen av litteraturstudiens resultat genererade två huvudkategorier och sex underkategorier. Det framgick att många av deltagarna i studierna utsatts för diskriminering och stigmatisering av olika slag när de varit i kontakt med den somatiska vården. Upplevelserna som deltagarna beskriver handlade främst om rädsla och fördomar hos vårdpersonal, bristande hantering av sekretess och patientinformation, dåligt bemötande samt försämrad omvårdnad. Även positiva upplevelser av vården redovisades av flera deltagare. Bra upplevelser av vården förekom främst inom specialistvården där personalen uppgavs ha goda kunskaper om patientens sjukdom. Slutsats: Det finns stigma och diskriminering bland sjukvårdspersonal som har stora effekter på patienternas upplevelse av vården och vilja att söka vård. Sammanställningen av studierna visar tydligt att det finns en stor brist på kunskap gällande blodsmitta hos vårdpersonal världen över. Det verkar finnas ett samband mellan okunskap och stigmatisering samt rädsla. Därmed finns ett tydligt behov av ökad kunskap hos vårdpersonal gällande blodsmittor.

No description available.

Bakgrund: HIV är en kronisk allmänfarlig sjukdom vilket patienten lever med resten av livet. Sjuksköterskor har en betydande roll i mötet med patienterna och är huvudansvariga för omvårdnadsarbetet. Att tillämpa personcentrerad vård är grundläggande för att möta patienterna med respekt samt uppnå delaktighet och säkerhet. Sjuksköterskors okunskap om HIV är vanligt förekommande i hälso- och sjukvård vilket har inverkan på omvårdnaden.   Syfte: Att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan i slutenvården.  Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på kvalitativa artiklar.  Resultat: Litteraturöversikten visade på att sjuksköterskors bemötande påverkar patienternas upplevelse av vårdmötet samt den personcentrerade vården. Två huvudteman identifierades med tillhörande subteman. Första temat var att känna sig orättvist behandlad med tillhörande subteman, att uppleva oprofessionellt bemötande samt att uppleva sjuksköterskors okunskap. Andra huvudtemat var relation till sjuksköterskor med tillhörande subteman positiva upplevelser av interaktioner med sjuksköterskan och negativa upplevelser av interaktioner med sjuksköterskan.  Slutsats: Litteraturöversikten lyfte fram betydande faktorer för HIV-positiva patienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Faktorer såsom sjuksköterskans behov av ytterligare kunskap och vikten av bemötande för att öka kompetensen och kliniskt handlande.  Nyckelord: HIV, stigmatisering, diskriminering, sjuksköterska, bemötande, vårdmöte, blodsmitta

Som sjuksköterska kommer man ofta i kontakt med nålar och olikablodprovtagningar. Dessa provtagningar är inte helt riskfria. Ino m vården finnsdet patienter med olika blodsmittor en sjuksköterska kan bli exponerad för. Idenna litteraturstudie tas upp hepatit B, hepatit C och HIV. Syftet med dennalitteraturstudie var att ta reda på vilka reaktioner som finns rapporterade isamband med blodsmittorisk och om vårdpersonal fortfarande har låg kunskap omblodsmittor. Litteraturen som har analyserats har bestått av tio vetenskapligaartiklar. Resultaten visar att kunskapen om de olika smittvägarna fortfarande ärlåg, att många stickskador inte blir rapporterade på grund av dålig kunskap om hurrapportering ska ske och att många inom vårdpersonalen har fördomar motpatienter med blodsmitta. / As a nurse you will often get in contact with needles and different blood testprocedures. These procedures aren’t completely without risk. In the care unit thereare patients with different kinds of blood diseases, which a nurse can be exposedto. In this literature review blood disease are known as hepatitis B, hepatitis C andHIV. The purpose of this literature revie w was to find out what reactions that arereported in connection with risk of blood contagion and if nursing staff still has alow level of knowledge about blood disease. Ten scientific articles was analysedand the result showed that the knowledge about the different ways to be infectedby a blood disease still is low, that many needle stick injuries doesn’t get reporteddue to low level of knowledge about how to report and that many of the nursingstaff has prejudice against patients with blood disease.

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner. Litteraturstudien har visat att kunskap förändrar sjukvårdspersonalens attityder, minskar rädsla och viljan att vårda blodsmittade patienter förbättras. Resultaten har visat att undervisning kring blodsmitta och basala hygienrutiner ökar kunskap och leder till en trygghet för sjukvårdspersonalen att ge omvårdnad på bästa möjliga sätt. / HIV, Hepatitis B and C exist around the world. Globally there are approximately 40 million people infected with HIV, 350 million are living with chronic Hepatitis B and 170 million are infected with Hepatitis C. The purpose of this literature review is to investigate if knowledge affects health care workers’ attitudes towards patients with chronic blood-borne infection. This review is based on 10 scientific articles of quantitative and qualitative design. The result of the selected articles lead to four themes: knowledge and attitude, knowledge and fear, knowledge and the willingness to care and knowledge and standard precautions. This literature review proves that knowledge does change health care workers’ attitudes, reduces fear and improves the willingness to care. The results show that education on blood-borne infections and standard precautions increases the knowledge and creates a safety for health care workers to provide the best possible nursing care.

Blodburna smittor som HIV, Hepatit B och Hepatit C är ofta förekommande inom vården. Det innebär att sjuksköterskor löper risk att exponeras av blodsmitta. Det finns även attityder och stigmatisering inom vården mot personer med blodsmitta som kan innebära en försämrad vård. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med blodsmitta. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med integrerad metod och baserades på tjugofyra vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultatet baserades på två huvudområden: Attityder inför att vårda personer med blodsmitta med kategorierna: Vilja att vårda och stigmatisering samt huvudområdet: Faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetssätt vid omvårdnad med kategorierna: Bristande resurser, rädsla och obehag samt kunskap och försiktighetsåtgärder. Resultatet visade att sjuksköterskors brist på erfarenhet och kunskap, rädsla för smitta samt tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt. Det förelåg risk för dåligt bemötande och stigmatisering av personer med blodsmitta inom vården. En slutsats som drogs var att sjuksköterskors värderingar, kunskap och erfarenhet var viktig för att personer med blodsmitta skulle få en god omvårdnad. Därför föreslogs olika former av reflektion på arbetsplatsen för att öka sjuksköterskors medvetenhet om sina egna värderingar. Det ansågs även vara viktigt med ytterligare utbildning om blodsmitta i grundutbildning samt kontinuerligt i yrkeslivet.

Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories “Comfort in their profession”, “Support from the organization”and “Fear of being contaminated”, and five subcategories “Support from hygiene guidelines”, “ Thoughtfulness”, “The own responsibility”, “Feelings of fear and concern”and “To meet preconceptions”, emerged. Result: The result described how nurses, while taking care of patients with blood-bourne pathogens, always worked extra safely and more careful, than with patients without any known blood-bourne pathogens. Nurses described the importance of safe communication. The nurses described feelings of fear and concern over being contaminated with a blood-bourne pathogen and therefore they followed the hygiene guidelines and did not expose themselves to any risks. Conclusion: The conclusion is that more research is needed to determine how nurses behave towards these patients. This can be done through observations, so these patients don’t need to be uncomfortable in the healthcare system. SBAR is a technique for safe communication that the authors to this study think can be to great use. / Bakgrund: Forskning kring patienter med blodsmitta beskriver mestadels patientgruppens upplevelser av vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad av patienter med blodsmitta. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier ”Trygghet i professionen”,”Att känna stöd av organisationen”och ”Rädsla att bli smittad”och fem subkategorier ”Känner stöd av basala hygienrutiner”, ”Eftertänksamhet”, ”Känner eget Ansvar”, ”Känsla av rädsla och oro”och ”Att möta fördomar”framträdde. Resultat: Resultatet beskriver hur sjuksköterskor vid omvårdnad av patienter med blodsmitta var extra försiktiga och arbetade säkrare än med patienter som inte har en känd blodsmitta. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt med en fullgod informationsöverföring. Sjuksköterskorna beskrev känslor av rädsla och oro över att själv bli smittad och därför följde sjuksköterskorna de basala hygienrutinerna och utsatte sig inte för risker. Slutsats: Slutsatsen blir att mer forskning kring bemötande av patienter med blodsmitta behövs genom observationer för att arbeta fram bra rutiner där patienten inte känner sig kränkt pga. sin sjukdom. SBAR skulle i framtiden kunna fungera som ett bra verktyg för informationsöverföring, då det upplevdes som en svårighet när information missades i arbetet med patienter med blodsmitta.

Bakgrund: Miljontals människor världen över lever med viral blodsmitta, vilket innebär att många sjuksköterskor möter denna patientgrupp. Till viral blodsmitta hör hepatit B (HBV), hepatit C (HCV) och humant immunbristvirus (HIV). Studier har visat att viral blodsmitta är förknippat med stigma och att patienter med viral blodsmitta riskerar att diskrimineras. Sjuksköterskans arbete med patienter med viral blodsmitta och andra kroniska sjukdomar liknar varandra. Sjuksköterskor behöver ha kunskaper om hur viral blodsmitta sprids och förebyggs samt hur det påverkar patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som bär på viral blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har genomförts. Resultat: Huvudtemana är en vård som framkallar känslor, ett utmanande omvårdnadsarbete och den egna hälsan riskeras. De underteman som framträdde var ilska och frustration, hjälplöshet och vanmakt, medkänsla, stress och utmattning, ett professionellt förhållningssätt, diskriminering och stigma, rädsla och smittförebyggande åtgärder samt att exponeras för viral blodsmitta. Slutsats: Att vårda patienter med viral blodsmitta innebar många utmaningar. Sjuksköterskorna försökte hitta egna lösningar och sätt att hantera de utmaningar som arbetet innebar. / Background: Globally, millions of people live with viral blood infections. This means many nurses meet patients with blood infections. Viral blood infections include hepatitis B (HBV), hepatitis C (HCV) and human immunodeficiency virus (HIV). Studies has shown viral blood infections are associated with stigma and patients who live with these may be discriminated. The nursing care of patients with viral blood infections is similar to the care of patients with other chronic illnesses. However, nurses need to have knowledge about these infections. Purpose: To describe the nurses’ experiences of caring for patients with viral blood infections. Method: A literature review with qualitative approach was made. Results: The main themes are a care that causes emotions, a challenging care and the own health at risk. The subthemes that emerged were anger and frustration, helplessness and powerlessness, compassion, a professional approach, discrimination and stigma, fear and prevention of transmission and also to be exposed for viral blood infections. Conclusion: To care for patients with viral blood infections implied many challenges. The nurses developed different ways to cope with the challenges.

Bakgrund: Sjuksköterskor vårdar patienter med hepatit B, hepatit C och HIV dagligen. Risken att utsättas för smitta kan skapa oro och rädsla vilket kan påverka sjuksköterskor att ge en god vård på lika villkor. Erfarenhet av att vårda patienter med blodsmitta är därför viktig för professionens utveckling inom ämnet. Syftet: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativa samt kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: I resultatet framkom fyra teman. Sjuksköterskans kunskap och okunskap, Resursbrist påverkar omvårdnaden, Risker skapar rädsla och oro samt förhållningssätt och helhetssyn. Konklusion: Sjuksköterskor i utvecklingsländer löper högre risk att utsättas för smitta och har sämre möjligheter att kunna leva upp till professionen eftersom ekonomiska samt materiella resurser saknas. Det krävs kunskap och resurser för att möjliggöra en god vård. / Background: Nurses care for patients with hepatitis B, hepatitis C and HIV daily. The risk of being exposed to infection can create anxiety and fear, which can influence nurses to provide good care on equal terms. Experience in caring for patients with blood contamination is therefore important for the professional development of the subject. Purpose: The purpose is to elucidate nurses' experiences of caring for patients with blood contamination. Method: A literature review with quantitative and qualitative articles was carried out. Result: Four themes emerged in the result. Nurse's knowledge and ignorance, Lack of resources affects nursing, Risks create fear and worry as well as approach and holistic view. Conclusion: Nurses in developing countries are at higher risk of being exposed to infection and have less opportunity to live up to the profession because financial and material resources are lacking. Knowledge and resources are required to enable good care.

Studien har gjorts mot bakgrund av den pågående diskussionen gällande införandet av sprutbytesverksamhet i Jönköpings län och vill till den diskussionen tillföra de skilda erfarenheterna som finns i fyra olika existerande sprutbytesprogrammen i Sverige, att jämföra likheter och skillnader i praxis och att relatera dessa erfarenheter till deras mål och resurser. Trots att lagen om sprutbyte trädde i kraft år 2006 är sprutbyte fortfarande ett kontroversiellt ämne i Sverige. I denna omtvistade form av preventiv verksamhet finns det dock en viktig del som gör ämnet mer relevant och det är de goda, sociala bieffekter som programmen medför. Dessa omnämns i studien som paramedicinsk vård. Metoden som ligger till grund för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats för betydelsen av sitt innehåll och genom organisationsteori. Utgångspunkten är avhandlingar, vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet sprutbyte. Vid sprutbytesprogrammen i Sverige skiljer sig uppfattningarna åt gällande behovet och implementeringen av den paramedicinska vården i verksamheten. Likaså går åsikterna isär mellan de forskare, politiker och professionellt verksamma som intervjuats. En gemensam nämnare är dock synen på paramedicin i stort som något betydelsefullt för personer i aktivt missbruk, oavsett om det är landstinget eller socialtjänsten som bedriver den. Studiens konklusion blir således att denna form av verksamhet kräver ett holistiskt perspektiv av den vård som ska bedrivas. Samarbete utanför landstingens och kommunens gränser verkar gynnande. Landstinget har större inflytande än kommunen men kommunen har å andra sidan större resurser när det gäller paramedicinska vårdinsatser. I de landsting där eventuella sprutbytesverksamheter diskuteras kan studien ge exempel på goda respektive mindre goda paramedicinska insatser vid de program som idag är verksamma. / In light of the ongoing discussion regarding the possible introduction of needle exchange programs in Jönköping county, this study aims to compare similarities and differences in practice at four different needle exchange programs in Sweden and to relate these experiences to their objectives and resources. Despite the fact that the law of needle exchange entered into force 2006, needle exchange programs are still a controversial subject of discussion in Sweden. In this contested form of infection care there is an important part though which makes the subject more legitimate. That is the positive social side effects which come as a result of the programs. These effects are mentioned in the study as paramedic care. The method underlying the study is qualitative, semi structured interviews. The material has been analyzed for the relevance of its content and also through organization theory. The starting point is theses, scientific articles and literature on the subject of needle exchange. At the needle exchange programs in Sweden the perceptions regarding the need for and the implementation of paramedical care differs as well as the views of researchers, politicians and professionally active that we interviewed on the subject. A common denominator, however, is the perception of paramedical care at large as something significant for people in active addiction, whether it is the country council or the social services that engaged in it. The conclusion of the study is thus that this form of activities requires a holistic perspective of the care that should be conducted. Cooperation outside the county and municipal boundaries seems favorable. The county councils have more influence than the municipalities but the municipalities on the other hand have greater resources in terms of paramedical care efforts. In the county councils where any needle exchange activities are up for discussion this study could give examples on favorable and less favorable paramedical activities at programs that are currently active.