Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka omständigheterna kring stick- eller skärskada på kontaminerat material i arbetet hos sjukvårdspersonal, hur de agerat i och efter situationen samt deras reaktioner och tankar i samband med händelsen.  Metod: Med hjälp av en enkät gjordes ett stickprov på 50 personer, som besökte en infektionsmottagning i Mellansverige. Resultat: De flesta som skadat sig var sjuksköterskor och de erhöll skadan under ett arbetspass på dagen på en vårdavdelning. Situationen var oftast planerad och gällde en vuxen, vaken och samarbetsvillig patient och incidenten uppkom bland annat på grund av oaktsamhet av personalen med materialet. En icke sticksäker injektionskanyl eller en sticksäker provtagningskanyl var de material som i flest fall orsakat skadan. Hälften av deltagarna upplevde att de var stressade i situationen. Hälften kände sig lite eller ganska oroliga över händelsen och många kommenterade händelsen med känslomässigt starka uttryck. Många ansåg att händelsen var deras eget fel. Slutsats: Skadan uppkom under vanliga arbetsförhållanden och även då ”sticksäkra” kanyler användes. Studien visar att en stickskada lätt kan hända. Detta måste beaktas i undervisning av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor ska uppmärksamma detta problem och arbeta preventivt så incidensen minskar. / Aim: The aim of this study was to investigate the circumstances surrounding among needle-stick- or sharp injuries on contaminated materials in the work of the medical staff, the way they acted and the situation as well as their reactions and thoughts related to the event. Methods: Using a questionnaire, a sample of 50 people who visited an infectious disease clinic in central Sweden. Results: Most of those injured were nurses and they received the injury during a session of the day on a ward. The situation was usually planned and was an adult, awake and cooperative patient and incident arose partly because of the negligence of the staff with the material. A non-stick safe injection needle or a safe sampling needle caused most of the damage. Half of the participants felt that they were stressed in the situation. Half felt somewhat or very concerned about the incident and many commented on the event with strong emotional expression. Many felt that the event was their own fault. Conclusion: The injury occurred during normal working conditions and even then stick safe needles were used. The study shows that a needle-stick injury can easily happen. This must be considered in the education of nurses and other health professionals. Nurses should pay attention to this problem and work preventively to reduce the incidence.

Yrket som sjuksköterska innehåller arbetsuppgifter som innebär en risk att komma i kontakt med patienters blod och därmed en risk för blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan påverkas efter att han/hon råka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon får efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillämpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjälp av åtta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som råkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillämpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk påverkan, social påverkan, fysisk påverkan och stöd. Resultatet visade att den oro som upplevs efter en stickskada till stor del beror på vilken typ av pati-ent kanylen varit i kontakt med. Emellertid påverkades sjuksköterskans fortsatta arbete efter stickskadan oberoende av vilken typ av patient kanylen varit i kontakt med. Det stöd som sjuksköterskan fick från sina kollegor och arbetsledning efter stickskadan upplevdes av samtliga informanter som tillräckligt och individuellt anpassat. / The job as a nurse contains tasks that mean a risk of exposure to blood from patients and through that a risk of blood-borne diseases. The purpose of the study was to examine in what way a nurse is affected after he/she met with a needlestick injury and also what kind of support he/she gets after a needle stick injury. The approach of the study was to use the analytic induction method. Data was col-lected by eight individual interviews, with nurses who had met with a needlestick injury. The method of analysis used was inspired by Dahlberg’s (1997) three steps of analysis, whole – parts – whole, and it resulted in four main categories: physi-cal influence, psychological influence, social influence and support. The result shows that anxiety experienced after a needlestick injury is mostly dependent on what kind of patient the cannula has been in contact with. Though independent of what kind of patient the cannula has been in contact with the following work of the nurse was affected. The support the nurse received from colleagues and man-agement after the needlestick injury was experienced by all the nurses as suffi-cient and individually adjusted.