Introduktion: Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det ställer höga krav på operationssjuksköterskans omvårdnad för en hög patientsäkerhet i samband med operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av språkproblem och kulturella aspekter i den perioperativa vården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och data samlades in via enskilda intervjuer med 10 operationssjuksköterskor, 8 kvinnor och 2 män, vid tre sjukhus i Mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat: Genom analysen framkom det tre kategorier och åtta subkategorier. De tre  kategorierna var: Operationssjuksköterskan i den mångkulturella vården, Kommunikation och Kommunikationshjälpmedel. I resultatet framkom att hänsyn togs till patientens önskemål så långt det var möjligt om det inte påverkade patientsäkerheten. Operationer i intimare kroppsdelar upplevdes svårare än andra. Operationssjuk-sköterskorna upplevde sig begränsade när de inte kunde kommunicera med patienten. Patienten upplevdes oftast dåligt informerad innan operationen. Det ansågs säkrare att använda en professionell tolk än en anhörig som tolk. Det framkom önskemål från operationssjuksköterskorna om kommunikationshjälpmedel. Konklusion: Studien visade att språkproblem och kulturella aspekter påverkade operationssjuksköterskans perioperativa arbete. Det som upplevdes svårt var både att inhämta och förmedla information som hade betydelse för patientens perioperativa vård och patientsäkerhet. / Introduction: We are living in a multicultural society, which puts great importance on the theatre nurses´ care for patient´s security during surgery. Aim: To investigate the theatre nurses' experiences of language- and cultural issues in the perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach was applied and data was collected through individual interviews with ten surgical nurses, eight women and two men, at three hospitals in the Midwest part of Sweden. A qualitative analysis of the content was used to process the interviews. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: Theatre nurse in multicultural health care, Communication and Communication Aids. The result showed that patient's wishes were considered if they did not affect the safety of the patient. Operations in the intimate parts of the body felt harder than others. Theatre nurses felt restricted when they could not communicate with the patient. The patient own personal experience of information prior to the surgery wasn´t satisfactory. It was considered safer to use a professional interpreter than a family member as an interpreter. There were requests from the theatre nurses for communication aids. Conclusion: The study revealed that language- and cultural issues affect the theatre nurse perioperative work. They experienced difficulties in both collecting and disseminating information that had significance for perioperative patient care and patient safety.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety. Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist. Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden. Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower. Team member introductions, patient ID, planned surgery and antibiotic prophylaxis had highest compliance. Theatre nurse responsibilities in Timeout, particularly sterility and positioning of the patient had low compliance. During Sign In the majority of theatre nurses greeted the patient in the operating room and everyone performed skin control. One theatre nurse asked the patient about allergies/intolerance. The theatre nurses participated rarely in Sign Out. Conclusions: The study showed that there are large differences in compliance between items of the checklist. Theatre nurses can increase their participation by being more involved in the surgical team communication and thus clearly demonstrate her responsibilities in the perioperative nursing. Revisited routines and continuous monitoring may be needed for increased checklist compliance

Introduktion: Patienter kan drabbas av vårdskador i samband med positionering med operation. Det är operationssjuksköterskan som tillsammans med operationsteamet ansvarar för patientens positionering. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor uppfattningar av vårdåtgärder som utförs i samband med positionering av patient i benstöd. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och datainsamlingsmetod var enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande sex subkategorier. Den första kategorin visar att vårdåtgärder som operationssjuksköterskor utför i samband med positionering är anpassade efter patientens kroppsliga förutsättningar och behov. Den andra kategorin visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs med bästa möjliga avlastning att tryck och sträckning undviks. Det framkommer vidare att riktlinjer fyller en viktig funktion för att tiden i benstöden inte skall överskridas. Det är viktigt att operationsteamet samarbetar för att söka lösningar som passar patienten. Slutsats: Denna studie visar att för en lyckad positionering i benstöd behöver hänsyn tas till patientens kroppsbyggnad och behov. Ett pre- och intraoperativt samtal ger kunskap om behov som patienten har inför positioneringen. Studien visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs på riktigt sätt och bevakar att tiden i begränsas genom att följa riktlinjer. De kontrollerar positioneringen innan drapering sker och har en handlingsberedskap under hela operationen för att skydda patienten. Vid begränsningar att ligga i benstöd provas läget ut tillsammans med patienten innan spinalbedövningen ges för att förhindra att skador uppstår. Studien visar vidare att patientens delaktighet är viktig för att uppnå bästa möjliga avlastning i samband med positioneringen samt att hela operationsteamet samarbetar och bidrar med nya flexibla lösningar på problem som uppstår. / Introduction: Patients may suffer from medical injuries associated with surgery positioning. There is the theatre nurse together with the operating team who is responsible for the patients positioning. The aim of the study was to describe theatre nurses perceptions of nursing interventions conjunction with the positioning of the patient in leg bearer. Method: The study was conducted using qualitative methodology and data collection method was individual interviews. Data processing was carried out with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories with the associated six subcategories. The first category shows that health interventions performed by the theatre nurses is adopted for the patients’ physical conditions and needs. The second category shows that theatre nurses take responsibility for and control the positioning that it is carried with the best possible relief of pressure and tension are avoided. It proves that guidelines serves an important function to prevent the time in leg bearer from being exceeded. It is important that the operating team working together to find solutions. Conclusion: This study shows that for a successful positioning in the leg bearer need to take account of patient's body conditions and needs. A pre- and intraoperative dialogue provides knowledge about the patients’ needs prior to positioning. The study shows that theatre nurses take responsibility for and make sure that positioning is carried out properly and monitor the time in restricted following the guidelines. They control the positioning before draping is done and has a readiness to act throughout the surgery to protect the patient. When limitations to lie in the leg bearer the position are tried out together with the patient before spinal anesthesia is given to prevent damage. The study further shows that the patient's participation is important for achieving the best possible relief in connection with the positioning and that the whole operating team collaborates and contributes with new flexible solutions to problems.

Bakgrund: Det krävs en god och genomtänkt introduktion för att nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska komma in i arbetet på den nya arbetsplatsen. Syfte: Syftet med pilotstudien var att beskriva nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen. Metod: Fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor med mellan 9 månader till 21 månaders erfarenhet av operationssjuksköterskeyrket har intervjuats. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Planering och struktur där det visade sig att det funnits en plan för introduktionen av nyanställda operationssjuksköterskor men att den följdes olika och skilde sig åt beroende på vilken operationsavdelning det var. Eget ansvar där det, allt eftersom tiden gick, lades mer och mer ansvar på den nyutexaminerade operationssjuksköterskan att själv ansvara för det som behövde läras in. Kollegors förväntningar där nyutexaminerade operationssjuksköterskor efter en tid in i introduktionen kände en stress av att leva upp till outtalade förväntningar från både läkar- och operationssjuksköterskekolleger att kunna och förstå saker de ännu inte fått genomgång av. Kollegialt stöd där det visade sig att det var en trygghet för de nyutexaminerade operationssjuksköterskona att de kände en acceptans då de hade mycket frågor och funderingar kring den nya yrkesrollen. Resultatet från pilotstudien kan vara till hjälp på operationsavdelningar vid utveckling av rutiner så att introduktionen av nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska kunna bli så optimal som möjligt. / Background: It requires a good and deliberated introduction to the newly graduated theater nurses to begin to work in the new workplace. Aim: The aim of this pilot study was to describe newly graduated theatre nurses' experiences of the introduction to the new professional role. Method: Four theatre nurses with 9 months to 21 months of experience in the theatre nursing profession were interviewed. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: Planning and structure where it turned out that there was a plan for introduction of newly graduated theatre nurses, but it differed depending on the operating theatre. Personal responsibility where it was shown that as time passed it was the nurses´ own responsibility to find out what was necessary to learn. Colleagues' expectations where the newly graduated theatre nurses experienced that after a time into the introduction they felt stressed to meet the unspoken expectations from both surgeons and theatre nursing colleagues to know and understand things they had not been shown. Collegially support where it was shown that the newly graduated theatre nurses felt acceptance from colleagues when they had lots of questions and concerns in the new professional role. The results of the pilot study can be helpful in surgical wards in the development of procedures to make the introduction of new graduate theatre nurses to be as optimal as possible.

Introduktion: I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljön Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 10 kvinnor med åldersspannet 29-59 år med arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterska mellan 2-28 år. Resultat: Operationssjuksköterskorna beskrev PCV som att ha patienten i fokus vilket leder till patientcentrerade vårdhandlingar. Dessa vårdhandlingar innefattar att anpassa sig och omvårdnaden utifrån de behov som identifierats hos patienten. Möjligheterna att utöva patientcentrerad vård påverkas av olika yttre och inre faktorer som arbetsmiljön, stress och framför allt operationssjuksköterskans personliga uppfattning. Konklusion: För operationssjuksköterskorna i studien innebär PCV att ha fokus på patienten och att möjliggöra patientens delaktighet i sin vård. Detta kan göras genom olika omvårdnadshandlingar där värderingar och uppfattningar kring patientcentrerad vård speglas. Både yttre och inre faktorer påverkar vilken patientcentrerad omvårdnad operationssjuksköterskan ger patienten.

Operationssjukvård krävs under natten för att säkerställa vården och hjälpa patienter inom rimlig tid.  Operationssjuksköterskan i operationsteamet arbetar tillsammans med opererande läkare med det kirurgiska tillvägagångssättet, samt ansvarar för patientens perioperativa vård. Syftet med denna intervjustudie var att belysa operationssjuksköterskornas upplevelser av att arbeta nattskift på en operationsavdelning. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex operationssjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige, och efter en kvalitativ innehållsanalys av materialet framkom sex kategorier; Nattens ryggrad – teamarbetet, Natten – vårdandets tid, På Natten – alltid redo, Natten blir till dag, Natten – tidens tand samt Nattens charm. Studiens resultat speglade operationssjuksköterskornas upplevelser av att teamarbetet utgjorde grunden för ett patientsäkert arbete under nattskiftet samt att operationssjuksköterskorna fick en förbättrad möjlighet att fokusera på omvårdnaden och kommunikationen med patienten under natten. Det krävdes även konstant handlingsberedskap inför oväntade situationer, och arbetet under natten var under förändring då fler av dagskiftets operationer sköts över till natten. Operationssjuksköterskorna upplevde även att arbetet under natten blev svårare då de blev äldre, men att arbetet under nattskift ändå upplevdes som roligare än dagskiftet. Således kunde det tolkas att nattskiftet hade en inverkan på operationssjuksköterskornas arbete, då arbetet kunde vara fysiskt och psykiskt ansträngande vilket även kunde ha en inverkan på patientsäkerheten. Nattskiftets speciella karaktär och med ett närmare teamarbete resulterande ändå i att arbetet utfördes med kvalitet samt att operationssjuksköterskorna upplevde arbetet som roligare, vilket fick dem att välja att fortsätta arbeta nattskift.

Introduktion: Förebyggande och korrekt utförda omvårdnadsåtgärder är en del av operationssjuksköterskans arbete. Operationssjuksköterskan arbetar utifrån den perioperativa vårdprocessen med att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Återkoppling har visat sig förbättra omvårdnad och utveckla professionen. I litteraturen finns få studier om hur operationssjuksköterskor upplever återkoppling under den perioperativa vårdprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av återkoppling och upplevelse av återkopplingens betydelse för utveckling av professionen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. 11 operationssjuksköterskor i åldern 26-60 år och med erfarenhet som operationssjuksköterska mellan 7 månader och 36 år inkluderades, alla var kvinnor. Resultat: Operationssjuksköterskorna önskade mer återkoppling både för professionens utveckling i stort och för förbättrad utvärdering av egna utförda omvårdnadsåtgärder. All återkoppling upplevdes positivt. Avsaknad av samarbete mellan vårdenheter påverkade möjligheten till återkoppling negativt. Brist på återkoppling ledde till eget sökande av återkoppling på utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Genom återkoppling kan operationssjuksköterskorna få svar på sina utförda omvårdnadsåtgärder. Återkoppling till operationssjuksköterskan behöver implementeras och utvecklas i det dagliga arbetet. / Introduction: Preventive and correctly taken nursing measures is part of the operating theatre nurse´s work. The operating theatre nurse´s work with the perioperative process by planning and implementing the nursing measures and evaluating them. Feedback has been shown to improve the care and develop the profession. There are few studies in the literature about the operating theatre nurses experience of feedback during the perioperative process. Aim: The aim of this study was to describe the operating theatre nurse´s experience of feedback and the importance of the feedback for the development of the profession. Method: A qualitative study with semi-structured questions has been analyzed with a qualitative content analysis. 11 operating theatre nurses in the age 26-60 years with the experiences an operating theatre nurse from 7 month to 36 years participated, all were women. Results: The operating theatre nurses experienced that it would be significant with more feedback, both for the development of the profession and to improve the evaluation of taken nursing measures. All feedback was positive. Lack of cooperation between care units affected the possibility of feedback negatively. The lack of feedback led them to seeking feedback of nursing measures by themselves. Conclusion: Through feedback the operating theatre nurses can get answer of their taken nursing measures. The feedback to the operating theatre nurses need to be implemented and develop in the daily work.

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara nyfärdig operationssjukksöterska innebar splittrade känslor inför sitt yrke och yrkesroll. En tillfredsställelse över att få utvecklas och bygga upp sin kompetens innebar samtidigt en arbetssituation som upplevdes kravfylld och många gånger övermäktig. Utmaningarna med yrket var att komma in i rollen som operationssjuksköterska, att erhålla den kunskap som krävs och att acceptera sin roll som novis. Att förhålla sig till situationen genom att distansera sig eller ha kontroll över sina känslor var två vanliga strategier. Slutsats: Att bli en kompetent operationssjuksköterska kan underlättas av att de utmaningar som de nyfärdiga operationssjuksköterskorna ställs inför uppmärksammas och att de får stöd i sin utveckling. Stöd i form av mentorskap och tid för reflektion för att förebygga negativa känslor som stress och osäkerhet. / Background: Today’s advanced surgery demands the theatre nurse to be highly skilled and competent. The theatre nurse is working in a constant developing environment. Her specific knowledge of perioperative care makes the theatre nurse a key-player in the operating team. The newly graduated theatre nurse lacks deeper competence in both working experience and professional skills that could help her meet the highly set standards in surgery. Aim: The aim of this study was to examine which challenges newly graduated theatre nurses experience and which coping strategies they use. Method: Six newly graduated theatre nurses working in an operating setting, with six to twelve months of working experience, were interviewed. The narrative data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Being a newly graduated theatre nurse with lack of previous working experience created mixed feelings about the profession and the role. The experiences were characterized a satisfaction in learning and developing skills but at the same time experiencing feelings of being overcome by work burden. The challenges they encountered were entering the role of an operation theatre nurse, allowing one self to gain competence and accepting the situation of being a novice. Adjusting to the situation by adopting different strategies became a way of coping with the experienced challenges. Conclusion: Gaining access to the role of becoming a competent theatre nurse can be supported by acknowledging the challenges experienced by newly graduated theatre nurses and by mentoring their progress to prevent negative feelings such as insecurity and stress.

Bakgrund: Traumavård är en del av den svenska hälso- och sjukvården. Patienter som råkat ut för ett trauma vårdas utifrån allvarlighetsgraden av skadebilden.  Enligt nationella riktlinjer indelas trauma i två olika nivåer, där trauma nivå-1 är det allvarligaste som ofta kräver livräddande vårdinsatser. Operationssjuksköterskan är en av medarbetarna i teamet och är delaktig i de operativa åtgärderna. Vårdandet ställer krav på yrkeskompetens och stresstålighet i det pre- och intraoperativa arbetet.    Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskor erfarenheter av att vårda patienter med trauma nivå-1 på operationssal med fokus på förutsättningar. Metod: I studien användes kvalitativ metod där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet insamlades genom tio intervjuer med operationssjuksköterskor från ett regionalt traumacentrum och ett traumamottagande sjukhus. Resultat: Analysen av datamaterialet gav ett övergripande tema som är operationssjuksköterskans delaktighet i vårdandet och trygghet i professionen. Temat framkom utifrån tre kategorier; personliga och professionella resurser, lärande resurser och organisatoriska resurser med tillhörande underkategorier. Konklusion: I resultatet framkommer att fungerade teamarbete, förtrogenhet i yrkesrollen och olika former av lärande är förutsättningar för vårdandet. Organisatoriska delar som struktur och chefskap är andra förutsättningar som har betydelse för ett fungerande samarbete och för att operationssjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete i samband med traumavård nivå-1. / Background: Trauma care is included in Swedish healthcare services. A patient in need of trauma care is treated by the severity of injuries. According to national guidelines trauma is divided into two different levels, level-1 being the most severe that often require lifesaving efforts. Operating theater nurses is one of the team members that is part of the operative care. Professional competence is required along with stress resistance in the pre- and intraoperative care. The aim: The aim of the study was to illustrate experiences of operating theater nurse´s care of patients with trauma level-1 with focus on qualifications.   Method: A qualitative method was used where the data material was analyzed with qualitative content analysis. The data is based on interviews with ten operating theater nurses from a University hospital and a regional hospital. Results: One main theme with three underlying categories emerged. Operating theater nurses participation in provided care and sense of safety is an overall theme that contains three categories which are personal and professional resources, learning resources and organizational resources, each with associated subcategories. Conclusion: Participation in the trauma care, sense of safety and a variety of learning sources was evident as qualifications for care. Structure and leadership was further conditions that emerged as important parts for collaboration that enhances the possibility for the operation theater nurse to perform trauma care level-1.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens drabbas ca 110 000 patienter eller 8% av alla i den somatiska sjukhusvården av en vårdskada. En vårdskada är en undvikbar skada och patientsäkerhet är då att skydda patienten mot denna skada. En operationsavdelning är en komplex enhet med högteknologisk utrustning där många specialiteter och yrkeskategorier ska samordnas och arbeta i team för att patienten ska få en säker vård. Operationssjuksköterskan ska arbeta för en god och patientsäker perioperativ omvårdnad. Kärnan i operationssjuksköterskans omvårdnadsarbete är att säkerställa patientens säkerhet under operation och att arbeta förebyggande genom att tänka på allt som kan gå fel under en operation. Men vad som tillhör operationssjuksköterskans ansvarsområde och hur vederbörande kan säkerställa patientsäkerhet inom perioperativ omvårdnad behöver belysas och analyseras bättre.Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans uppfattning om patientsäkerhet inom perioperativ omvårdnad i en svensk kontext.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor på ett mellanstort sjukhus i Södra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades med innehållsanalys.Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet; Klinisk kompetens, Kommunikation, Vårdmiljö och Kompetensutveckling med elva underkategorier. Dessa kategorier reflekterade hur operationssjuksköterskorna uppfattade patientsäkerhet i förhållande till sin roll och ansvarsområden inom den perioperativa omvårdnaden.Slutsats: Resultatet indikerar att operationssjuksköterskan uppfattar att det huvudsakliga ansvarsområdet inom perioperativ omvårdnad är hygien och att bevara steriliteten och inom detta område försöker arbeta för att förhindra vårdskador och ge patienten en säker vård. Det finns dock omständigheter i organisationen på operationsavdelningen, i teamet och bristande respekt för operationssjuksköterskans kompetens som försvårar det arbetet. / Background: The National Board of Health and Welfare estimates that 110 000 patients or 8% of all patients in the somatic hospital care are affected by health care errors. A health care error is an avoidable damage and patient safety are defined to protect patient against damage. An operation theatre is a complex environment with advanced technical equipment. Interdisciplinary groups of health professionals work together in teams to deliver safe care for the patients. The operating theatre nurse shall work to give the patient safe perioperative nursing. The core of their work is to ensure patient safety during surgery, managing risks and preventing harm. However, to analyze and illuminate the responsibility of the operating theatre nurses work to secure patient safety during perioperative nursing seems to be scarcely investigated.Aim: The aim of this study was to illuminate the operating theatre nurses perceptions of patient safety in perioperative nursing in a Swedish context.Method: Qualitative semi structured interviews were conducted with 14 operating theatre nurses in a hospital in the South of Sweden. The data was analyzed using content analysis.Results: These categories were identified in the results; clinical competence, communication, care environment and skills development with eleven subcategories. These categories reflected how the operating theatre nurses perceived patient safety related to their role and responsibility in perioperative nursing.Conclusion: The result indicates that these operating theatre nurse perceive that the main responsibility in perioperative nursing is hygiene and to preserve sterility. Furthermore, work to prevent health care error and to give the patient safe care. There are circumstances in the organization of the operation theatre, in the team and lack of respect for the operating theatre nurses competence that complicates that work.