Bakgrund: Tidigare forskning har visat att föda barn vaginalt är en riskfaktor för att drabbas av bäckenbottenkomplikationer. Det har även rapporterats att det saknas kunskap om hur bäckenbottenkomplikationer bäst ska förebyggas samt att kvinnor som drabbas upplever sig oprofessionellt bemötta av vårdpersonal när kvinnor söker hjälp. Forskningen påvisar att träning av bäckenbottenmuskulatur kan minska symtom vid prolaps samt förebygga urininkontinens. Syftet med detta arbete var att undersöka och kartlägga svenska barnmorskeutbildningars undervisning rörande vårdåtgärder som förebygger bäckenbottenkomplikationer och stöd till kvinnor för att upprätthålla livskvalitet efter redan uppkomna bäckenbottenkomplikationer. Metod: Data samlades in med ett frågeformulär där elva av tretton (85 %) lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning svarade. Frågorna var till största del slutna flervalsfrågor som bearbetades med dataprogrammet Excel. Resultatet visade att undervisningens fokus var störst inom förebyggande av komplikationer i samband med barnets födelse och inom redan uppkomna bäckenbottenkomplikationer. Vidare visade resultatet att inom uppkomna bäckenbottenkomplikationer låg undervisningens fokus på bristningar och analrupturer, dock fokuserades det i lägre utsträckning på inkontinens, prolaps och diagnostiserande ultraljud. Inom området hur kvinnors dagliga liv påverkas efter att ha drabbats av en bäckenbottenkomplikation låg lika stor del på problembaserat lärande som på föreläsningar och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Några lärosäten uttryckte att barnmorskeutbildningen var tidspressad och att de måste prioritera vad som skulle ingå i undervisningen. Slutsats var att största fokus i undervisning om bäckenbottenkomplikationer låg under barnets födelse samt bristningar och analrupturer. / Background: Previous research showed that vaginal birth was a risk factor for pelvic floor complications. It was also reported that there was lack of knowledge of how to best prevent pelvic floor complications, and that women who sought help experienced a poor response from healthcare professionals. Research states that exercise of pelvic floor muscles can help to reduce symptoms of prolapse and prevent urinary incontinence. The purpose of this work was to investigate and to map how Swedish midwifery education was conducted regarding preventing pelvic floor complications and how to support women maintain quality of life when a pelvic floor complication already had occurred. Method: Data was collected using a questionnaire where eleven of the thirteen (85%) universities who conducted midwifery education responded. Most of the questions were closed multiple choice- questions that were processed using the data program Excel. The result showed that the focus of the education laid in preventing complications associated with the birth of the child and in already existing pelvic floor complications. Further the result showed, that in pelvic floor complications, the training focused on tears and obstetric anal sphincter injuries, however, to lesser extent on incontinence, prolapse and diagnostic ultrasound. In the field of ​​how women's daily lives are affected after suffering from a pelvic floor complication, the same part of problem-based learning as to lecturing and clinical practice. Some Universities expressed that the midwifery program was time pressured and that they had to higher education prioritize the content. The conclusion was that the greatest focus of the education on pelvic floor complications was during the child's birth, as well as on tears and obstetric anal sphincter injuries.

Anestesisjuksköterskan möter dagligen äldre patienter i det perioperativa vårdarbetet. Antalet äldre patienter som genomgår ett operativt ingrepp ökar i omfattning och äldre patienter har större risk för att drabbas av olika postoperativa komplikationer. Konfusion är en postoperativ komplikation som i sin tur leder till allvarliga konsekvenser för äldre patienter. Postoperativ konfusion är ett omfattande problem både ur ett patientperspektiv och ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, eftersom det innebär ett stort lidande för patienten och ger även ökade vårdkostnader. Postoperativ konfusion ökar också risken för att drabbas av andra komplikationer såsom fallrisk, infektioner och näringsproblem. Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av perioperativt vårdande av äldre patienter med fokus på vårdåtgärder som förebygger postoperativ konfusion. Studien är en kvalitativ studie där intervjuerna har analyserats med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Granheim (2008). Sex anestesisjuksköterskor intervjuades om deras erfarenhet av det perioperativa vårdandet av äldre patienter med fokus på vårdåtgärder som förebygger postoperativ konfusion. Analysen resulterade i tre kategorier; Närvaro, Ömsesidighet och Beskydd. Dessa tre kategorier presenteras i resultatet med tio underkategorier. Anestesisjuksköterskorna arbetar med stödjande åtgärder för de äldre patienterna och med deras omvårdnadsbehov. Resultatet överensstämmer med litteraturen i ämnet. Anestesisjuksköterskorna i studien arbetar förebyggande för postoperativ konfusion genom att ge patienten tid, information och genom att använda sig av de vårdåtgärder som beskrivs i resultatet. De förebygger postoperativ konfusion utan att alltid vara medvetna om det. Deras kunskap kan därför betraktas som erfarenhetsbaserad kunskap som är oreflekterad. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Introduktion: Patienter kan drabbas av vårdskador i samband med positionering med operation. Det är operationssjuksköterskan som tillsammans med operationsteamet ansvarar för patientens positionering. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor uppfattningar av vårdåtgärder som utförs i samband med positionering av patient i benstöd. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och datainsamlingsmetod var enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande sex subkategorier. Den första kategorin visar att vårdåtgärder som operationssjuksköterskor utför i samband med positionering är anpassade efter patientens kroppsliga förutsättningar och behov. Den andra kategorin visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs med bästa möjliga avlastning att tryck och sträckning undviks. Det framkommer vidare att riktlinjer fyller en viktig funktion för att tiden i benstöden inte skall överskridas. Det är viktigt att operationsteamet samarbetar för att söka lösningar som passar patienten. Slutsats: Denna studie visar att för en lyckad positionering i benstöd behöver hänsyn tas till patientens kroppsbyggnad och behov. Ett pre- och intraoperativt samtal ger kunskap om behov som patienten har inför positioneringen. Studien visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs på riktigt sätt och bevakar att tiden i begränsas genom att följa riktlinjer. De kontrollerar positioneringen innan drapering sker och har en handlingsberedskap under hela operationen för att skydda patienten. Vid begränsningar att ligga i benstöd provas läget ut tillsammans med patienten innan spinalbedövningen ges för att förhindra att skador uppstår. Studien visar vidare att patientens delaktighet är viktig för att uppnå bästa möjliga avlastning i samband med positioneringen samt att hela operationsteamet samarbetar och bidrar med nya flexibla lösningar på problem som uppstår. / Introduction: Patients may suffer from medical injuries associated with surgery positioning. There is the theatre nurse together with the operating team who is responsible for the patients positioning. The aim of the study was to describe theatre nurses perceptions of nursing interventions conjunction with the positioning of the patient in leg bearer. Method: The study was conducted using qualitative methodology and data collection method was individual interviews. Data processing was carried out with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories with the associated six subcategories. The first category shows that health interventions performed by the theatre nurses is adopted for the patients’ physical conditions and needs. The second category shows that theatre nurses take responsibility for and control the positioning that it is carried with the best possible relief of pressure and tension are avoided. It proves that guidelines serves an important function to prevent the time in leg bearer from being exceeded. It is important that the operating team working together to find solutions. Conclusion: This study shows that for a successful positioning in the leg bearer need to take account of patient's body conditions and needs. A pre- and intraoperative dialogue provides knowledge about the patients’ needs prior to positioning. The study shows that theatre nurses take responsibility for and make sure that positioning is carried out properly and monitor the time in restricted following the guidelines. They control the positioning before draping is done and has a readiness to act throughout the surgery to protect the patient. When limitations to lie in the leg bearer the position are tried out together with the patient before spinal anesthesia is given to prevent damage. The study further shows that the patient's participation is important for achieving the best possible relief in connection with the positioning and that the whole operating team collaborates and contributes with new flexible solutions to problems.

No description available.

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

<p>Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home.</p><p>Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses’ experiences of their instruction to parents.</p><p>Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala.</p><p>Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2. The nurses assessed parents’ comprehension of the information and feeling of security as means from 9,1 to 9,7. The parents felt confident at discharge with the nursing activities to be performed at home, with a few exceptions.</p><p>Conclusion: Both the nurses and the parents were overall satisfied with the instruction.</p> / <p>Introduktion: Föräldramedverkan blir mer och mer vanligt i den pediatriska vården. Föräldramedverkan inför hemgång innebär att föräldrarna får information och utbildning av vårdpersonalen för att sedan utföra vård i hemmet.</p><p>Syfte: Att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vårdåtgärder på sitt barn i hemmet samt deras upplevelse av utbildning, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin utbildning till föräldrarna inför hemgång.</p><p>Metod: Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ design baserad på enkäter som besvarades av föräldrar och sjuksköterskor. Enkäten bestod mestadels av värderingsskalor. Studien genomfördes hösten 2009 på en barnavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.</p><p>Resultat: Tio besvarade enkäter erhölls från sjuksköterskor och tio från föräldrar. Medelvärdet på föräldrarnas skattning av sin upplevda trygghet och säkerhet samt om de fått svar på sina frågor var mellan 8,6-9,2 (1-10). Sjuksköterskornas skattning om föräldrarnas trygghet och hur väl de uppfattade informationen var mellan 9,1-9,7 (1-10). Föräldrarna var generellt trygga och säkra inför hemgång med en vårdåtgärd att utföra bortsett från något enstaka fall.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskorna och föräldrarna var överlag nöjda med utbildningen.</p>

Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home. Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses’ experiences of their instruction to parents. Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala. Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2. The nurses assessed parents’ comprehension of the information and feeling of security as means from 9,1 to 9,7. The parents felt confident at discharge with the nursing activities to be performed at home, with a few exceptions. Conclusion: Both the nurses and the parents were overall satisfied with the instruction. / Introduktion: Föräldramedverkan blir mer och mer vanligt i den pediatriska vården. Föräldramedverkan inför hemgång innebär att föräldrarna får information och utbildning av vårdpersonalen för att sedan utföra vård i hemmet. Syfte: Att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vårdåtgärder på sitt barn i hemmet samt deras upplevelse av utbildning, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin utbildning till föräldrarna inför hemgång. Metod: Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ design baserad på enkäter som besvarades av föräldrar och sjuksköterskor. Enkäten bestod mestadels av värderingsskalor. Studien genomfördes hösten 2009 på en barnavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultat: Tio besvarade enkäter erhölls från sjuksköterskor och tio från föräldrar. Medelvärdet på föräldrarnas skattning av sin upplevda trygghet och säkerhet samt om de fått svar på sina frågor var mellan 8,6-9,2 (1-10). Sjuksköterskornas skattning om föräldrarnas trygghet och hur väl de uppfattade informationen var mellan 9,1-9,7 (1-10). Föräldrarna var generellt trygga och säkra inför hemgång med en vårdåtgärd att utföra bortsett från något enstaka fall. Slutsats: Sjuksköterskorna och föräldrarna var överlag nöjda med utbildningen.