Denna undersökning handlar om olika sätt att titta på och uppfatta fotografier. Frågeställningen tar upp hur vi läser av trovärdighet i ett fotografi. Undersökningen tar upp olika synsätt och faktorer som kan påverka fotografiers trovärdighets som till exempel hur fotografiets teknik och dess koppling till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografier. Eller till exempel hur möjligheten att bearbeta fotografier påverkar trovärdigheten. Temat i undersökningen är fotografier på spöken och andar. Just dessa fotografier visar tydligt att vårt förhållningssätt till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografierna och detta gör det svårt att fastställa om fotografierna är äkta eller inte. Vi ställs alltså inför frågan om vi kan tro på dessa fotografier eller inte. I undersökningen låter jag ett medium, en fototeknisk expert och en grupp elever i gymnasiet uttala sig om dessa bilder för att få fram olika synsätt och uppfattningar om fotografier. Fotografier är de bilder vi har flest av i vårt samhälle idag och de används i olika sammanhang och har olika funktioner. Vi behöver fundera över vad vi använder fotografier till och vad vi har för syn på fotografier.Gestaltningen tar upp frågan om vilken koppling fotografier har till verkligheten. Vad uppfattas som verkligt och hur kan ett fotografi visa verkligheten, eller vara en bild av verkligheten? Denna fråga tas upp genom att låta betraktaren jämföra olika fotografier av samma motiv. Jag har fotograferat samma miljö med ett vanligt objektiv och genom ett infrarött filter. Genom ett infrarött filter får vi se en bild av världen som visar det vi inte kan se med våra egna ögon. Gestaltningen tar även upp frågan om hur vi kan granska fotografier. Negativ har setts som ett original till fotokopian som ger möjlighet att granska fotografier, vilket inte går att göra på samma sätt med digitala bilder. Därför får betraktaren en chans att se fotografier med tillhörande negativ och avgöra om fotografiet blir mer trovärdigt då.Resultatet av undersökningen visar att det i slutändan är upp till betraktaren att avgöra om ett fotografi känns trovärdigt, även om det finns en mängd faktorer som påverkar trovärdigheten som till exempel tekniken, kontexten, bildskaparen och det som faktiskt avbildas och hur.

Vart står vi och vårat förhållande till trovärdighet i en medial värld i ständig utveckling? Hur är det med det digitala inflytandet i en analog värld? Vad händer med upplevelsen och trovärdigheten i dokumentära filmsammanhang när bilden är animerad? Med hjälp utav två informationsmässigt likvärdiga filmer undersöks hur graden av trovärdighet upplevs i en animerad dokumentär kortfilm, i förhållande till en version med fotografisk bild. Ett antal respondenter får se filmerna och svara på tillhörande frågor i en enkätundersökning vars resultat redovisas och diskuteras i en större analys. Med hjälp av undersökningens resultat avgörs huruvida frågeställningen går att besvara samt vad dess slutsats föreslås ha för betydelse i framtida forskning inom ämnet.

This is a study about source criticism in Swedish health magazines in 2014 which is based on Torsten Thuréns positivist philosophy of science and formulations about source criticism. The thesis was based on the hypothesis that the Swedish health magazines are inadequate in their source-critical approach. To prove or disprove the hypothesis a quantitative content analysis of one hundred articles was made. The quantitative content analysis was based on twelve variables and the results showed that the hypothesis to some extent was true. The magazines reported their sources in most cases, but the majority of the sources consisted of various authorities such as doctors, psychologists, and personal trainers. Different authorities might have different opinion about the same phenomena depending on what profession they have, which can be a sorce to problem. Most of the articles showed lack of self-criticism, and the majority were written from only one perspective. Sixteen of the articles possibly broke the Marketing Act. Further more, to analyse the survey material, Torbjörn von Krogh's definition of "media accountability" standards of responsibility of media have been used. Noted in the conclusion was that health magazine should take more responsibility when it comes to source criticism.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. Inbäddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i själva verket är en annons. Denna typ kallas för ”advertorial”. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material. Det kan vara en produkt som lyfts fram men som inte är en annons i den bemärkelsen att företaget har betalat för uppmärksamheten. Syftet med den här studien är att se hur olika kategorier av läsare reagerar på advertorials och smygreklam samt hur det påverkar trovärdigheten för dagstidning och magasin. Metod och material: Vi valde ut tio exempel på advertorials och smygreklam från svenska magasin och dagstidningar. Som metod använde vi oss av fokusgrupper eftersom vi ville undersöka om läsare med olika bakgrund uppfattar smygreklam och advertorials i magasin och dagspress olika. Därför valde vi att ha en grupp med utbildade yrkesverksamma journalister, en grupp med lågutbildade personer och en grupp med högutbildade personer. Förutom fokusgrupperna gjorde vi också en kvantitativ innehållsanalys för att kunna beskriva och jämföra de tio exempel på smygreklam och advertorials som vi valde ut. Det vi jämförde var utrymmet i tidningen, antal tecken, om positiva eller negativa sidor av produkten kommer fram och om det finns några jämförbara produkter i exemplet. Huvudresultat: Vi kunde se att de olika läsarkategorierna reagerade olika på smygreklam och advertorials och vi kunde även se skillnader på reaktioner inom grupperna. Journalisterna gillade inte advertorials men upprördes inte heller av dem eftersom de var förstående mot att branschen har förändrats. De lågutbildade som var positivt inställda till reklam såg advertorials och smygreklam som ett trevligt sätt att annonsera på. De lågutbildade som däremot var negativt inställda till reklam såg advertorials och smygreklam som ett irriterande inslag i tidningar. Bland de högutbildade fanns personer som tilltalades av en del advertorials och smygreklam. Andra högutbildade brydde sig mer om innehållet i dagstidningar och blev irriterade om smygreklam förekom där. De brydde sig inte om advertorials eller smygreklam i magasin så länge de inte drog ned värdet på det redaktionella materialet. Journalisterna tyckte att frekvensen av smygreklam och avsaknad av objektivitet och oberoende i redaktionellt material var avgörande för om trovärdigheten påverkades. I den lågutbildade gruppen fanns de som tyckte att trovärdigheten inte påverkades alls av advertorials och smygreklam. Det fanns också de som tyckte att trovärdigheten påverkades när tidningarna hade ett annonssamarbete med ett företag. I den högutbildade gruppen tyckte några att advertorials och smygreklam i tidningar inte påverkar trovärdigheten. Andra högutbildade såg på saken på samma sätt som journalistgruppen.

A survey done by konsumenteuropa shows that the number of e-retailers reported as dishonest increased by 248% between 2009 and 2012 [1]. This paper aims to investigate the issue on how a web application for a premium sneaker e-retailer can be designed to be perceived as trustworthy. Using the available theory defining trustworthiness, the web application Sneaker Store, a trustworthy e-retailer, was developed. To measure the perceived trustworthiness, two separate versions of Sneaker Store were created, web application 1 and 2. Web application 2 was developed using the introduced theory on factors regarding trustworthiness. Web application 1 was developed without regard to these theories. The two web applications were compared in 28 quantitative comparative user tests. No specific conclusions can be drawn from the results of the user tests regarding which specific design factors had the most impact on the perceived trustworthiness of a web application. The study shows that the interaction between the design components in web application 2: legible information without any grammatical errors, a perceived good user interface experience, and a professional overall impression of the web application leads to a web application that is perceived as more trustworthy by its users. / En undersökning gjord av konsumenteuropa visar att antalet anmälningar om oseriösa e-handlare ökat med 248% mellan år 2009 och 2012 [1]. Denna rapport ämnar undersöka frågeställningen hur en webbapplikation för e-handel som säljer premiumsneakers kan designas och utformas för att upplevas som trovärdig. Med hjälp av tillgänglig teori för vad som definierar trovärdighet, har webbapplikationen Sneaker Store, en trovärdig e-handel för sneakers, utvecklats. För att mäta skillnad i upplevd trovärdighet skapades två olika versioner av Sneaker Store, webbapplikation 1 respektive 2. Webbapplikation 2 utformades med hjälp av framtagen teori för trovärdighetsfaktorer. Webbapplikation 1 utformades däremot utan att aktivt ta hänsyn till motsvarande teorier. De två webbapplikationerna jämfördes i 28 kvantitativa komparativa användartester. Utifrån resultatet av användartesterna är det inte möjligt att dra slutsatser kring vilka specifika designfaktorer som får en webbapplikation att upplevas som mer trovärdig. Det som rapporten visar är att samspelet mellan designfaktorerna som använts i webbapplikation 2: ett tydligt informationsinnehåll utan grammatiska fel, en upplevd god navigerbarhet samt ett professionellt helhetsintryck leder till att en webbapplikation upplevs som mer trovärdig av dessanvändare.

De senaste tjugo åren har teknologins utveckling påverkat människors liv enormt och medfört en kraftig tillväxt av sociala medieplattformar. På sociala medier hittar man influencers som är individer som konstruerar lockande innehåll på olika sociala medieplattformar. Influencers, anses vara mänskliga varumärken som uttrycker sina åsikter om olika produkter och tjänster. De har större påverkan på konsumenter jämfört med vanlig traditionell reklam. En stor grupp som har visats blivit mycket påverkade av influencers på sociala medier är generation Z. Generation Z är födda mellan 1995 och 2010 och uppvuxna med omedelbar åtkomst till information och konstant digital kommunikation. Influencers ses som mer jämlika och pålitliga jämfört med kändisar, och deras expertis på de produkter de framställer ökar deras trovärdighet enligt generation Z. En stor andel av generation Z följer influencers på sociala medier, och deras köpbeslut påverkas i hög grad av influencers rekommendationer.  Tidigare studier har endast forskat om ett fåtal influencer typer ur influencer-kategorin och har även inte undersökt generation Z utifrån ett multinationellt perspektiv. Därmed syftar studien på att undersöka vilka generation Z anser är mest trovärdiga utifrån olika typer av influencers som nano, mikro, makro och mega. Syftet är även att undersöka hur influencers trovärdighet är relaterad till undvikande beteende och varumärkesundvikande hos generation Z i länderna Sverige, Kanada, England och Saudiarabien.  Studien bygger på en kvalitativ metod där ett bekvämlighetsurval har tillämpats. En surveyundersökning, i form av online-enkät och en semistrukturerad intervju har använts, där 95 respondenter svarade på enkäten och 20 informanter på intervjun. Slutsatsen som denna studie kom fram till var att generation Z ansåg att mega-influencers var de mest trovärdiga och att trovärdighet är relaterad till undvikande beteende och varumärkesundvikande hos generationen. Detta för att generationen avföljer samt undviker influencers som inte är trovärdiga. / In the last twenty years, the development of technology has greatly affected people's lives and has resulted in a sharp growth of social media platforms. On social media, you find influencers who are individuals who construct attractive content on various social media platforms. Influencers are considered as human brands that express their opinions about various products and services. They have a greater impact on consumers compared to regular traditional advertising. A large group that has been shown to be highly influenced by influencers on social media is Generation Z. Generation Z were born between 1995 and 2010, Generation Z grew up with instant access to information and constant digital communication. Influencers are seen as more equal and trustworthy compared to celebrities, and their expertise on the products they produce increases their credibility with Generation Z. A large percentage of Generation Z follow influencers on social media, and their purchasing decisions are heavily influenced by influencers' recommendations. Previous studies have only researched a few influencer types from the influencer category and have also not investigated generation Z from a multinational perspective. The aim of the study is to investigate which generation Z considers to be the most credible based on different types of influencers such as nano, micro, macro and mega. The purpose is also to investigate how influencer's credibility is related to avoidance behavior and brand avoidance among generation Z in the countries of Sweden, Canada, England and Saudi Arabia. The study is based on a qualitative method where a convenience sample has been applied. A survey research, in the form of an online survey and a semi-structured interview, has been used, where 95 respondents answered the survey and 20 informants participated in the interview. The conclusion reached by this study was that Generation Z considered mega-influencers to be the most credible and that credibility is related to avoidance behavior and brand betrayal of the generation. This is because the generation follows and avoids influencers who are not credible.

In this paper we describe the issues of credibility in web applications and internet communities. We bring up examples of how other designers have solved credibility-problems. Further we discuss the features we have created for our community, Stickling,to make any visitor to perceive it as credible.

In this paper the perceived credibility of word of mouth (WOM) is compared with the perceived credibility of electronic word of mouth (eWOM) from a receiver's perspective. WOM can be described as verbal communication in trademarks, products and services where the transmitter does not have a profit motive. EWOM is all communications regarding brands, products and services that take place electronically over the Internet. The results of this qualitative study indicate that credibility is linked to the transmitter as a person rather than the message itself. Within WOM, the receiver usually has a relationship to the transmitter and therefore the credibility is to a large extent already given the recipient before the message is delivered based on past experience. Within eWOM the transmitter is often unknown or anonymous, which means that the receiver does not have a picture of the sender's credibility before the message is received. The receiver then creates a perception of the message and its sender based on language design. A language with certain qualitative characteristics tend to create greater credibility within eWOM. Another observation made in this study is that the quantity of messages affect the overall credibility of eWOM even when the messages alone are not considered to have high credibility from the recipient's perspective. The time aspect also proved to be of some importance for the credibility of the message in eWOM as older reviews were not as trustworthy as newer ones.

This study examines the construction of credibility in a rape conviction from 2013 in Swedishcourts of law by the district court and the higher regional court. The study use discourseanalysis with a focus on identity, and gender and honour as analytical concepts to analyse theconcept of credibility. The results show that the concept of credibility is not constantthroughout the courts and neither are the identities. In this case it may be due to the districtcourt´s judgement in a general credibility and weighed in only the plaintiffs Romanianethnicity and not the defendant’s Iranian ethnicity, while the higher regional court on theother hand judged a more specific credibility, looked at the facts and ruled out ethnicity. Inthe latter court the defendant was found guilty. The study also shows that when the courtsinterpret the parties from a modern context they miss alternative explanations for theirbehaviour regarding values of clannism in a pre-modern context. They missed alternativeways to interpret the parties as a trustworthy victim and a possible offender respectively. Aresult from this study is the suggestion that the most reliable credibility assessment is tointerpret the parties from their own context.

Syfte: Syftet med vår studie är att bidra med mer kunskap och en ökad förståelse för relationen mellan influencers och generation Z på Instagram. Vi vill bidra med mer kunskap om generation Z:s uppfattningar av en influencer, trovärdigheten av sponsrade inlägg och hur det påverkar relationen mellan medieanvändare och influencers utifrån ett konsumentperspektiv. Frågeställningar: - Vad utmärker trovärdighet i relationen till influencers enligt generation Z? - Hur bibehåller en influencer sin trovärdighet över tid enligt generation Z? - Hur kan vi förstå vad ett trovärdigt influencer-samarbete är utifrån teorier som parasocial interactions, uses and Gratifications och tvåstegshypotesen? Metod och material: En kvantitativintervjustudie med fyra unga vuxna mellan åldrarna 20- 24år Huvudresultat: Resultatet av denna studie var att vi kom fram till att förhållandet och närheten mellan influencers och deras följare är viktiga när gäller tillförlitlighet och trovärdighet, men det är viktigare att de har ett inspirerande liv. Vidare definieras en influencer av sin förmåga att inspirera sin publik och kan behålla sin trovärdighet genom att vara personlig, kreativ och skapa värde för personerna som följer dem på Instagram.