The aim of this study was to categorize and analyze articles in health magazines, how health messages about health is being described. Using a qualitative content analysis the researcher answered the aim by three research questions: What kind of health messages about health factors do the magazines describe? Do the health magazines talk about risk factors for unhealthy behavior? What kind of commercial messages do the magazines provide? The result from the content analysis showed that health magazines presented social support, self-esteem, acceptance, equality and strategies as health factors. They tried to change readers’ perceptions to get a healthy lifestyle. They presented norms, traditions, perspectives, unrealistic body ideals and unhealthy behaviours as risk factors, in relation to consequences.  Also, today's view on healthy ideals was described as a risk factor. The commercial health messages that were analyzed were food products. They were presented with information on how the products were produced, their health benefits for the body and how people would feel when the product was consumed. Some of the text was difficult to interpret the meaning of. This may cause confusion when assessing if the health messages being presented in the magazines are of a good quality or not. Keywords: Public health, health messages, health magazines, health factors, risk factors

This is a study about source criticism in Swedish health magazines in 2014 which is based on Torsten Thuréns positivist philosophy of science and formulations about source criticism. The thesis was based on the hypothesis that the Swedish health magazines are inadequate in their source-critical approach. To prove or disprove the hypothesis a quantitative content analysis of one hundred articles was made. The quantitative content analysis was based on twelve variables and the results showed that the hypothesis to some extent was true. The magazines reported their sources in most cases, but the majority of the sources consisted of various authorities such as doctors, psychologists, and personal trainers. Different authorities might have different opinion about the same phenomena depending on what profession they have, which can be a sorce to problem. Most of the articles showed lack of self-criticism, and the majority were written from only one perspective. Sixteen of the articles possibly broke the Marketing Act. Further more, to analyse the survey material, Torbjörn von Krogh's definition of "media accountability" standards of responsibility of media have been used. Noted in the conclusion was that health magazine should take more responsibility when it comes to source criticism.

<p><strong>Sammanfattning</strong><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad hälsotidningar anser vara viktiga faktorer för att generera en god hälsa och vad en god hälsa innebär, samt om det har förändrats under en tioårsperiod. För att undersöka det har en innehållsanalys av två olika hälsotidningar genomförts. Frågeställningarna som undersökningen utgått ifrån är:</p><ol><li>Hur ser innehållet ut i tidningarna? Skiljer sig detta mellan år och mellan tidningarna? </li><li>Vad har det man skriver om för vetenskaplig anknytning? </li><li>Larmas det mer eller mindre idag än för tio år sedan? </li><li>På vilket sätt kan innehållet i tidningarna kopplas till de ideal som råder i dagens samhälle? </li></ol><strong><p>Metod</p></strong><p>Från år 1998 och 2008 har de tio första numren valts ut av tidningarna<em>HÄLSA </em>och <em>Må Bra</em> . Fokus i undersökningen har legat på de artiklar som man gör reklam för på framsidan av tidningen. Rubrik och ingress har varit utgångspunkt men artiklarna har även skummats för att bedömning av vetenskaplighetsgrad. Artiklarna delades in i sju olika teman och vetenskaplighetsgrad har bedömts efter en tregradigskala. En bedömning av larmning/trend har också ägt rum. All data har kodats efter ett kodschema för att därefter analyseras i SPSS. För att få reda på hur tidningarna kan kopplas ihop med de ideal som råder idag har rubrikerna på framsidan studerats och vissa rubriker har lyfts fram som exempel på hur man gör läsaren uppmärksam på hur man bör se ut för att passa in i normen.</p><strong><p>Resultat och slutsats</p></strong><p>Resultatet visar att det övervägande temat är medicin och det minst förekommande är temat kost. Tidningarna skiljer sig inte åt i fördelningen av teman, varken -98 eller -08. Båda tidningarna har ungefär samma grad av vetenskaplighet inom vardera tema. Dock återfinns den högsta vetenskaplighetsgraden inom temat medicin. Vad det gäller benägenheten att larma så har den ökat i HÄLSA medan man i Må Bra inte kan se någon nämnvärd skillnad. Vetenskaplighetsgraden har sjunkit i HÄLSA medan ingen skillnad kan ses i Må Bra.</p><p>Innehållet i tidningarna kan kopplas till dagens ideal genom sina val av ämne och rubriker.</p><p>Undersökningen visar att viktiga aspekter för att generera en god hälsa enligt dessa tidningar är att man mår bra, är frisk och trivs med sig själv och sitt utseende. Vilket underförstått innebär att man är smal och har ett acceptabelt yttre. Det man skriver om är faktorer som ska hjälpa läsaren att uppnå detta och vad läsaren ska göra för att passa in i den idealbild som råder i dagens samhälle.</p></p>

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka vad hälsotidningar anser vara viktiga faktorer för att generera en god hälsa och vad en god hälsa innebär, samt om det har förändrats under en tioårsperiod. För att undersöka det har en innehållsanalys av två olika hälsotidningar genomförts. Frågeställningarna som undersökningen utgått ifrån är: Hur ser innehållet ut i tidningarna? Skiljer sig detta mellan år och mellan tidningarna? Vad har det man skriver om för vetenskaplig anknytning? Larmas det mer eller mindre idag än för tio år sedan? På vilket sätt kan innehållet i tidningarna kopplas till de ideal som råder i dagens samhälle? Metod Från år 1998 och 2008 har de tio första numren valts ut av tidningarnaHÄLSA och Må Bra . Fokus i undersökningen har legat på de artiklar som man gör reklam för på framsidan av tidningen. Rubrik och ingress har varit utgångspunkt men artiklarna har även skummats för att bedömning av vetenskaplighetsgrad. Artiklarna delades in i sju olika teman och vetenskaplighetsgrad har bedömts efter en tregradigskala. En bedömning av larmning/trend har också ägt rum. All data har kodats efter ett kodschema för att därefter analyseras i SPSS. För att få reda på hur tidningarna kan kopplas ihop med de ideal som råder idag har rubrikerna på framsidan studerats och vissa rubriker har lyfts fram som exempel på hur man gör läsaren uppmärksam på hur man bör se ut för att passa in i normen. Resultat och slutsats Resultatet visar att det övervägande temat är medicin och det minst förekommande är temat kost. Tidningarna skiljer sig inte åt i fördelningen av teman, varken -98 eller -08. Båda tidningarna har ungefär samma grad av vetenskaplighet inom vardera tema. Dock återfinns den högsta vetenskaplighetsgraden inom temat medicin. Vad det gäller benägenheten att larma så har den ökat i HÄLSA medan man i Må Bra inte kan se någon nämnvärd skillnad. Vetenskaplighetsgraden har sjunkit i HÄLSA medan ingen skillnad kan ses i Må Bra. Innehållet i tidningarna kan kopplas till dagens ideal genom sina val av ämne och rubriker. Undersökningen visar att viktiga aspekter för att generera en god hälsa enligt dessa tidningar är att man mår bra, är frisk och trivs med sig själv och sitt utseende. Vilket underförstått innebär att man är smal och har ett acceptabelt yttre. Det man skriver om är faktorer som ska hjälpa läsaren att uppnå detta och vad läsaren ska göra för att passa in i den idealbild som råder i dagens samhälle.