<p>Denna uppsats avhandlar vilka preferenser en villaägare har då de skall välja fastighetsmäklare inför en försäljning av deras villa. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen är utförd i Halmstad kommun.</p>

Denna uppsats avhandlar vilka preferenser en villaägare har då de skall välja fastighetsmäklare inför en försäljning av deras villa. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen är utförd i Halmstad kommun.

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rätta trädet för platsen.

Background and problem: It is compulsory for all Swedish companies that prepare the annual report to apply K-regulations. A smaller company can choose between the principle-based K3 and the rule-based K2. There are differences between the accounting and valuation rules in K2 and K3. Some that can only be used in K3 are, for example, component depreciation, capitalization of development costs and accounting for deferred tax. Previous studies found that company size, valuation methods, capitalization opportunities and the industry in which companies operate are reasons for choosing K3. Purpose: The purpose is to find out why smaller companies choose K3, and if there is a relationship between sectors and the choice to apply K3. Method: We used a qualitative method with inductive approach because this study is focused on respondents' views on the reasons for choosing K3. We asked nine accounting consultants for what reasons smaller companies have to choose K3. We also asked three smaller companies for just their reasons to choose K3. We analyzed the empirical findings with institutional theory because it best explains that companies with similar structures mimic each other, and decision theory because it provides an insight into how individuals and organizations decide. Conclusions: We found that business growth, planned or unplanned is a reason for smaller companies to choose K3. The valuation rules that are considered as a reason for choosing K3 are the ability to capitalize development costs, and this opportunity is a clear reason for development companies to choose K3. Component depreciation has been described by many respondents as demanding, and only real estate companies with major renovation needs see advantages of component depreciation. Asset revaluation, deferred tax and external stakeholders are not seen as clear reasons for choosing K3. / Bakgrund och problem: Det är obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning att tillämpa K-regelverk. Ett mindre företag kan välja mellan det principbaserade regelverket K3 och det regelbaserade K2. Det finns skillnader mellan redovisnings- och värderingsreglerna i K2 och K3. Några som endast kan utnyttjas i K3 är exempelvis komponentindelning, aktivering av utvecklingsutgifter och redovisning av uppskjuten skatt. Tidigare studier fann att bl.a. företagsstorlek, värderingsmetoder, aktiveringsmöjlighet och den bransch som företagen verkar i är anledningar till valet av K3. Syfte: Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband mellan branscher och valet att tillämpa K3. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats då denna studie är baserad på respondenternas syn på anledningarna till val av K3. Vi frågade nio redovisningskonsulter om vilka anledningar mindre företag har att välja K3. Vi frågade även tre mindre företag om just deras anledningar att välja K3. Analysen av empirin gjorde vi med dels institutionell teori för att den bäst förklarar att företag med liknande strukturer efterliknar varandra, och dels beslutsteori för att den ger en inblick i hur individer och organisationer beslutar. Slutsatser: Vi kom fram till att företagstillväxt, planerad eller oplanerad är en anledning för mindre företag att välja K3. De värderingsregler som anses vara en anledning att välja K3 är möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter, och denna möjlighet är en tydlig anledning för utvecklingsföretag att välja K3. Komponentindelning har av många respondenter beskrivits som krävande, och det är endast fastighetsföretag med renoveringsbehov som ser fördelar med komponentindelning. Uppskrivning av tillgångar, uppskjuten skatt samt externa intressenter kan inte ses som tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3.

Regressionstester är en viktig del under ett utvecklingsprojekts gång. De används för att kontrollera att nya versioner av en befintlig programvara fungerar som förväntat och att inga plötsliga fel har uppstått. Syftet med detta arbete har varit att ta fram utvärderingskriterier för val av ett testverktyg som ska fungera att använda vid regressionstester av webbaserade systems grafiska användarsnitt. Arbetet utfördes genom att använda en kvalitativ metod där litteratur och intervjuer användes som stöd för utformandet av utvärderingskriterierna. De två testverktygen som analyserades i detta arbete var Ranorex och Sencha Test. Analys av resultatet av arbetet påvisar att enbart välja ett testverktyg kommer inte att uppfylla alla de önskemål och krav som finns, utan att det är relevant att kolla på integrerade verktyg som en helhet för att kunna få ut det maximala av testautomatiseringen. Att välja det verktyg som uppfyller flest kriterier är inte heller alltid det lämpligaste, utan de utvärderingskriterier som väger tyngst bör vara i fokus när ett val ska göras. Alla testverktyg har sina egna styrkor och svagheter, valet är beroende på vad som anses vara viktigast i sammanhanget.

Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom. 67 % trodde att valfriheten skulle vara större. 17 % av de elever som inte fick göra APU inom den inriktning de tänkt sig har funderat på att avbryta sina studier.

Syfte - Syftet med den här uppsatsen var att via befintlig litteratur undersöka vilka modeller som finns för att välja systemutvecklingsmetod. Vidare syftade uppsatsen till att testa modellerna på några av de vanligast förekommande utvecklingsmetoderna. Detta skedde med hjälp av ett förenklat exempelprojekt. Metod – Metoden till den här uppsatsen var en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanställer tidigare forskning kring ett ämne för att skapa nya perspektiv. Litteraturen till den här uppsatsen inhämtades från journalartiklar, konferenser och böcker. Analys och slutsatser – Omfånget av den här uppsatsen sträckte sig till att se på tre modeller för att välja systemutvecklingsmetod. Dessa var SDM-ES, Big-M och CUQuP. SDM-ES är ett automatiserat expertsystem som drar slutsatser utifrån uppskattningar av användaren. Big-M består i sin enklaste form av en matris. Användaren plottar in det aktuella projektet i matrisen. CUQuP väger ihop tre olika faktorer för varje utvecklingsfas som anses viktig i ett projekt. Dessa faktorer matas sedan in i en formel som genererar en poängsumma. Den utvecklingsmetod som får högst poäng är bäst lämpad för projektet. Gemensamt för modellerna är att de baserar sina val av utvecklingsmetod på ett antal faktorer. Några av dessa faktorer är gemensamma för modellerna medan andra skiljer sig åt. För att testa modellerna applicerades de på utvecklingsmetoderna: Extreme Programming (XP), Rapid Application Development (RAD) och vattenfallsmodellen. För att appliceringen skulle bli meningsfull var det nödvändigt att skapa ett exempelprojekt. Resultatet visade att samtliga utvecklingsmetoder valde RAD som den mest lämpliga utvecklingsmetoden för exempelprojektet. Två av tre valde vattenfallsmodellen som näst mest lämplig. Med andra ord fanns det en relativt hög grad av samstämmighet mellan modellerna. De skulle emellertid krävas en mer omfattande studie för att klarlägga om detta stämmer. / Purpose – The purpose of this paper was to identify and describe models that help developers choosing a system development methodology. Furthermore the purpose was to test the models on some common system development methodologies. In order to do so a simple example project was created. Methodology - This paper was conducted through a literature review. A literature review collects and compiles research on a subject to create new perspectives.  The literature for this paper was collected from science journals, conference papers and books. Analysis and conclusions – This paper delimited itself to only examine three models for choosing a development methodology. The models were: SDM-ES, Big-M and CUQuP. SDM-ES is a rule based expert system that draws conclusions bases on user input. In its simplest form, Big-M uses a matrix in order to decide which development methodology that should be used. Based on estimations of system criticality and project size the user can decide were in the matrix the project belongs. With the help of a formula CUQuP calculates a score for each considered development method. The methodology that receives the highest score is generally considered to be most suitable for the project. All models have a common characteristic. In one way or another they all use factors, such as system criticality and project size, to decide which development method that should be used. In order to test the models three development methodologies were used. Those were Extreme Programming (XP), Rapid Application Development (RAD) and the waterfall model. To make the test meaningful it was necessary to create an example project. The result showed that all three models chose RAD as the best development methodology for the example project. Furthermore two out of three models considered the waterfall model to be the second best option. In other words it seems to be a high degree of coherence between the models. However the scope of this paper is too narrow to decide if that’s true.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades, ur det kom fyra teman som var centrala för alla utsagor; Utvecklandet av intressen genom tidigare arbetslivserfarenheter, Strävan efter nya utmaningar, Att använda sig av sin kunskap i olika kontexter samt Att tillägna sig ett förhållningssätt. Resultatet visar att intervjupersonerna påverkats av sina tidigare arbetslivserfarenheter till att de blivit uppmärksamma på vilket område de vill jobba inom, och genom alla arbetsplatser de vart på fortsatt sin approprieringsprocess. I sitt nuvarande arbete använder de sen av sina tidigare kunskaper till att kunna bidra till inlärningsprocesser i sin praktikgemenskap. Studiens slutsatser är att en praktikgemenskap är viktig för att upplevelsen av tillhörighet till yrket och för att ens redskap ska kunna utvecklas inom arbetsplatslärandet / This thesis intends to go through workplace learning and how the situated learning from one service can be used in other services. The aim is to find out how individuals working in HR, who deals with questions concerning employees, experience that previous work experience is relevant to the work they have today. The theoretical framework is based on the sociocultural perspective on learning, which states that thinking and acting of human beings is considered situated to social context. In order to illustrate the learning further, the terms gear, mediation and community of practice is used to understand how learning can be promoted. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were conducted with eight women who hold an HR service today. These interviews were transcribed and analysed, out from it we found four themes that were central to all statements; Development of interests through previous work experience, The quest for new challenges, To use knowledge from one context in a new one and To acquire an attitude. The results show that the respondents are influenced by their previous work experience which helps them become aware of what area they want to work within, and through all workplaces where they continued their approprieringsprocess. In their current work they use their previous knowledge to be able to contribute to the learning processes in their community of practice. The study's conclusions is that a community of practice is essential to the experience of belonging to the profession and to even utensils shall be developed in workplace learning.