Regressionstester är en viktig del under ett utvecklingsprojekts gång. De används för att kontrollera att nya versioner av en befintlig programvara fungerar som förväntat och att inga plötsliga fel har uppstått. Syftet med detta arbete har varit att ta fram utvärderingskriterier för val av ett testverktyg som ska fungera att använda vid regressionstester av webbaserade systems grafiska användarsnitt. Arbetet utfördes genom att använda en kvalitativ metod där litteratur och intervjuer användes som stöd för utformandet av utvärderingskriterierna. De två testverktygen som analyserades i detta arbete var Ranorex och Sencha Test. Analys av resultatet av arbetet påvisar att enbart välja ett testverktyg kommer inte att uppfylla alla de önskemål och krav som finns, utan att det är relevant att kolla på integrerade verktyg som en helhet för att kunna få ut det maximala av testautomatiseringen. Att välja det verktyg som uppfyller flest kriterier är inte heller alltid det lämpligaste, utan de utvärderingskriterier som väger tyngst bör vara i fokus när ett val ska göras. Alla testverktyg har sina egna styrkor och svagheter, valet är beroende på vad som anses vara viktigast i sammanhanget.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.

Denna essä är en del av ett projekt som utforskar verktyg och metoder för dokumentära berättelser om landsbygden, från ett perspektiv av en dokumentärfilmare utan tolkningsföreträde på platsen. Om maktstrukturer, fördomar, och plats som huvudkaraktär. Projektet består dels av den konstnärliga praktiken, och dels av filosofiska reflektioner på dessa ämnen, med en dokumentär kortfilm som utgångspunkt.