Med en förändrad arbetsmarknad på grund av den tekniska utvecklingen ökar även tillgängligheten för vårt arbete och gör vårt arbetsliv mer flexibelt. Det här resulterar i att anställningsformer som avviker från normen, tillsvidareanställning, har blivit allt vanligare. Det finns idag olika former av anställning där de icke-permanenta har ökat stadigt de senaste åren. Olika branscher påverkas olika snabbt men mediebranschen ligger i framkant, där det har hänt betydande omställningar från heltidsanställningar till mer flexibla och osäkra frilans- och projektanställningar. Föreliggande studie har till syfte att undersöka de branschverksammas erfarenheter av att arbeta frilans och/eller som projektanställd. Den ämnar även belysa arbetsformernas för- och nackdelar. Vidare söker studien svar på mediestudenters syn på arbetsformerna samt vad de anser är viktigt i ett framtida arbetsliv.Studien har genomförts med kvalitativa datainsamlingsmetoder; fem semistrukturerade intervjuer med branschverksamma personer. Resultatet av intervjuerna låg till grund för den enkät mediestudenter sedan fick besvara om deras syn på arbetslivet. Det empiriska materialet visade på att de branschverksamma föredrar att få arbeta frilans eftersom det ger en frihet till det egna arbetet men att det även har baksidor i form av osäker inkomst och en oviss framtid. Vidare resulterade empirin i förväntningar om frihet, trygghet och möjligheter för utveckling från studenterna. En tematisk analys användes för att diskutera fram slutsatserna för studien. Slutsatser för denna studie är att det finns en dissonans mellan den erfarenhet yrkesverksamma inom mediebranschen har av de växande arbetsformerna och det studenter inom samma bransch prioriterar i sitt framtida yrkesliv. Studenterna värdesätter frihet och möjlighet att själva kunna påverka det egna arbetet samt trygga arbetsförhållanden samtidigt som de branschverksamma personerna förklarar hur de ser på arbetsformerna som fria men otrygga. Flera av studenterna kan tänka sig att arbeta frilans eller som projektanställd och kan se hur detta möjliggör den frihet de söker. Studien har visat på att både tekniken går framåt men även en förändring hos oss människor där vi ställer nya krav på hur vi vill leva våra liv samt vilka möjligheter vi vill se i vårt framtida arbetsliv. / One of the effects of today's development within technology is the transformation of the labor market; where availability and flexibility for our work increases. Forms of employment that deviates from the norm has become more frequent. Currently, there are various forms of work models and the ones that are non-permanent has increased at a steady pace during recent years. Certain industries are affected more than others and the media industry has been at the forefront of this change. This industry has seen significant changes where full-time jobs have been exchanged for more uncertain and flexible freelance- and project based employments. The purpose of this study is to investigate the employees’ experience of working, freelance or with a project-based employment, within the media industry. The study also aims to highlight the advantages and disadvantages of these types of work models. Furthermore, it will investigate students’ attitudes towards the two working models and what they consider important in their future working life.The study has been conducted with qualitative data collection methods; five semi-structured interviews with professionals from the media industry, that afterwards became the basis for the survey which media students then had to answer about their future working life. The empirical material showed that the employees within the field prefer to work freelance because it gives tremendous freedom, although it also has a downside in the form of uncertain income and future. Furthermore, the empirics resulted in expectations of freedom, security and opportunities for development from the students. A thematic analysis was used to discuss the conclusions of the study.The conclusions of this study are that there is a dissonance between the experience of professionals in the media industry and what the students in the same industry prioritize in their future professional life. The students value freedom and the opportunity to influence their work as well as secure working conditions while the people in the field explain the working forms as free but insecure. Several of the students can consider working freelance or as a project employee which they believe can provide the freedom they seek. The study has shown that both the technology is progressing but also a change among us people where we place new demands on how we want to live our lives and what opportunities we want to see in our future working life.

I detta arbete har jag undersökt vilka arbetsformer som lärare i årskurserna F-3 använder för att främja elevers huvudräkning. I den empiriska studien har jag intervjuat fyra lärare som undervisar i matematik i de lägre årskurserna. Dessa lärare har olika examensår och olika utbildningar från olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgången framgår det att huvudräkning inte bara är viktigt för elevers taluppfattning, utan för deras skolframgång som helhet. Tidigare forskning visar också på att det är viktigt med varierande arbetsformer som används i undervisningen då huvudräkning behandlas, som till exempel individuellt arbete och grupparbete. Ur ett teoretiskt perspektiv på inlärning skiljer sig dessa arbetsformer åt. Individuellt arbete förknippas med ett konstruktivistiskt synsätt, nämligen: Piagets syn på inlärning som innebär att eleverna själva bygger upp sin kunskap. Grupparbete förknippas med Vygotskijs sociokulturella teori som, till skillnad från Piaget, anser att eleverna skapar sin kunskap i sociala sammanhang.I studiens resultat framkommer det att matematiklärare har ett varierat omfång av olika arbetsformer som de använder för att främja elevers huvudräkning. Gemensamt för intervjuade lärare är att de varierar dessa arbetsformer. Det har även framkommit att dessa matematiklärare anser att olika arbetsformer påverkar elevers huvudräkning samt att olika arbetsformer passar olika elever.

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare – elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna. Dessutom visar studien att elevernas motivation påverkas av om och hur eleverna blir sedda och görs delaktiga i kursen.

Syftet med studien är att öka kunskap om hur lärare uppfattar och beskriver tillvägagångssätt för att stärka matematikundervisningen för elever med begränsad läs-, skriv- och språkförmåga. Det är ett viktigt ämne att undersöka eftersom språket, det vill säga tal-, läs- och skrivförmågan, används inom alla ämnen i skolan. Arbete i matematikböckerna ställer höga krav på elevernas läs- och skrivförmåga, något som kan skapa eventuella hinder för elever med begränsningar inom förmågorna. För att ge eleverna förutsättningar att nå målen inom matematikämnet är det av stor betydelse att läraren är medveten om läs- och skrivförmågans påverkan på matematikinlärningen. Resultatet grundade sig i intervjuer som konstruerades med syfte att besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes med sju lärare, som arbetade på lågstadiet mellan årskurs 1–3. I resultatet synliggjordes det att majoriteten av lärarna inte nödvändigtvis såg ett samband mellan läs- och skrivförmågan och matematikinlärningen. Däremot användes flertalet arbetsformer med syfte att underlätta för en begränsad läs- och skrivförmåga i matematikundervisningen. Lärarna valde bland annat att utesluta språkutmaningen från matematiken, genom att tillämpa uppläsning för att underlätta uppvisandet av matematikkunskaperna.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka effekter införandet utav distansmöten har haft på vårdcentralerna inom primärvården ur ett organisations– och personalperspektiv. Syftet har också varit att redogöra för vilka för- och nackdelar det finns med detta införande. I denna uppsats har bland annat miljöperspektiv, tidseffektivitet samt det ekonomiska perspektivet behandlats. Vi har valt att undersöka Munkedals vårdcentral samt vårdcentralen i Tanumshede. Detta beror på att vi ville få åsikter om införandet från en vårdcentral som var relativt nya och även ifrån en där de har mer erfarenheter kring området, då vi anser att hur införandet uppfattas kan skiljas åt ifall om det är ett nytt införande eller inte. I studien använde vi oss utav en kvalitativ inriktning, då vi ansåg att detta var passande för att uppnå vårt syfte var att hålla i semistrukturerade intervjuer. Då vi använde oss utav intervjuer som vi sedan tolkade för att samla in vår empiri hade vi ett hermeneutiskt synsätt. Vi höll interjuver med sex stycken respondenter två chefer samt fyra medarbetare varav en chef och två medarbetare på varje vårdcentral för att få ett så pass sanningsenligt resultat som möjligt. Som analysmetod valde vi att använda oss utav en tematisk metod för att kunna analysera den teori och empiri vi tagit fram med varandra. Vårt resultat och slutsats av studien visar att införa distansmöten är något positivt för primärvården. De sparar bland annat tid i och med att mötena tar kortare tid, då resetiden sparas in och de får på så sätt tid till annat arbete. Det bidrar också till kostnadsbesparingar för organisationerna då reseutgifter samt hotellvistelser försvinner och det bidrar inte till växthuseffekten. Detta införande har också skapat möjligheten för Munkedals vårdcentral som tidigare inte hade tid att åka iväg på vårdplaneringsmöten, att de nu kan vara med och delta. Trots att införandet är av positiv bemärkning finns det en del saker som bör utvecklas och detta är bland annat att de behöver skapa en bättre struktur när vid planering utav mötena. Vi anser också att organisationerna kan utveckla detta mötesverktyg och använda det inom fler områden. / The purpose of this study was to discover which effects the implementation of distance meetings have had on care centers within primary care from an organizational and employee/personnel perspective. The purpose was also to present the advantages and disadvantages to this implementation/introduction. This paper processed/addressed an environmental and economical perspective as well as time efficiency. We chose to examine two care-centers. This is because we wanted opinions of the implementation from a relatively new care center and one with more experience within the field, as we believe the perception of the implementation may differ if it is a new implementation or not. To fulfill the purpose of the study we saw it fit to hold semi-structured interviews and therefore chose to have qualitative focus. When interpreting the interview for the collection of empirical data we had/used a hermeneutic approach. Six interviews were held with two managers and four employees where respective care center included one manager and two employees, of the aim to receive truthful responses. As a method of analysis a thematic approach was chosen to be able to analyze developed theory and empirical data together. Our results and conclusion show that the implementation of distance meeting have a positive effect within primary care. Time is saved by the fact that meetings are shorter and travel-time is minimized, which leads to the possibility for other work to be done. Moreover it contributes to saving in cost for the organization as travel and hotel expenses are eliminated and it does not contribute to the greenhouse effect. Additionally, the implementation has made it possible for one of the care centers to attend to care planning meeting, as they did not have the time before. Although the implementation is notably positive there are aspects that can be improved and includes developing the structure of planning future meetings. We also believe that this meeting tool can be further developed and be used in other areas of the organizations.

I den här rapporten redovisas resultatet från en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssätt då det gäller att med hjälp av videorespons ge feedback och bedömning på skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjälp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lärare samt utnyttja de tekniska hjälpmedel högskolorna har tillgång till på ett utökat sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och student förändras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. Frågeställningarna i studien handlar också om hur det förändrade arbetssättet kan påverka lärandet hos studenten. Studien har genomförts utifrån en aktionsforskningsorienterad utgångspunkt. Undersökningen har skett i form av kvalitativa intervjuer samt en mindre enkätundersökning. Metoden för att analysera resultatet har utgått dels från en analysmodell som stödjer analysen av hur digitala hjälpmedel förändrar arbetssättet i en pedagogisk miljö samt utifrån de teorier som finns kring formativ bedömning och den påverkan på lärandet en sådan bedömning kan ha. Resultatet visar att studenterna får en bättre förståelse av responsen de fått av sina lärare med hjälp av videotekniken. Vidare pekar resultatet på att studenterna upplever återkopplingen från sina lärare som mer utvecklande eftersom de med hjälp av kommentarerna kan gå vidare med sitt lärande. Lärarna upplever en kvalitetshöjning i kommunikationen med studenterna. Slutsatsen från undersökningen är bland annat att formativ bedömning inom högre utbildning kan stödjas genom användning av videorespons. Videoresponsen kan vara ett användbart verktyg för lärare som vill kunna stärka studenternas lärande vid en examination genom både muntlig och visuell kommunikation. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

BAKGRUND:Vi har i vår bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lärare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas inställning kan främjas. Dessa aspekter har vi sedan utgått ifrån när vihar analyserat och kommit fram till vårt resultat. Frågorna i vår enkät grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka relationer mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkätundersökningar i 8 olika sjätteklasser i en normalstor stad. Läraren i respektiveklass har besvarat en enskild enkät. Metoden valdes med avsikt att få ett stort antal svar ochåsikter.RESULTAT:Vårt resultat belyser olika relationer man kan hitta mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen. Resultatet visaräven hur varje klass arbetar, samt olika attityder hos klassen och läraren. Resultatet är uppdelati två delar där vi i första delen beskriver vilka attityder samt arbetssätt resultatet visar. I del2 presenterar vi en sammanfattning av de tydligaste relationerna mellan lärare och elever,ifråga om de företeelser som är grundläggande för vår studie.

<p>Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.</p>

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang.   Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt. Studien visar att detta lärande blir som tydligast i praktiskt estetiska ämnen där eleverna får skapa en faktisk produkt. Estetiska uttrycksmedel bör integreras i all undervisning för att skapa möjlighet för eleverna att tillägna sig sitt lärande på olika sätt.