Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar motiv och argument bakom uppdelningen av föräldraledigheten. Frågeställningen är följande: Hur delar våra utvalda par upp föräldraledighetsdagarna, där ena partnern frilansar? Vilka motiv och resonemang ligger bakom denna uppdelning? Vi har intervjuat sex par där ena partnern är frilansare och den andra har en vanlig anställning. Anledningen till valet av den ena partnern som frilansare är att det är en annorlunda anställningsform som eventuellt kan bidra till nya förutsättningar som i sin tur kan komma att påverka uppdelningen av föräldraledigheten. Tolv olika intervjuer har genomförts var för sig där vi båda, som uppsatsförfattare har varit närvarande. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss utav teorier och tidigare forskning som har en genusinriktning samt en ekonomisk aspekt. Studien visar att det fanns flera motiv och argument bakom uppdelningen av föräldraledighetsdagarna än anställningsform. De motiv som våra par uppgav var; Försäkringskassan och dess allt för krångliga regler (enligt männen i studien), kvinnan som inte ville dela med sig av föräldraledigheten, arbetets karaktär som gjorde det omöjligt att vara hemma en längre period, arbetsgivarens inställning som enligt paren var negativ till männens ledighet, utbildning samt ekonomin. Utbildningens del i uppdelningen var inte så självklar men det fanns en tendens bland våra deltagande par att ju högre utbildning mannen hade desto längre föräldraledighet tog han ut. De olika motiven som gavs kunde rangordnas på så sätt att det i alla paren först och främst var ekonomin som styrde den slutgiltiga uppdelningen, oavsett vilka avsikter man hade från början. De motiv som uppgavs stämmer väl överens med de teorier och tidigare forskning som använts i denna studie. Genusaspekten syns i resultatet på så sätt att det föreligger, hos alla par, en ”naturlig” förväntan om att det är kvinnan som ska ta ut störst del av föräldraeldigheten. Det visar sig även att genusteorierna överensstämmer med vårt resultat om föräldraledigheten som frivillig för män, men ofrivillig för kvinnan. Den ekonomiska aspekten visar sig tydlig genom att vara det huvudsakliga argumentet för uppdelningen av föräldraeldigheten. Utifrån ett nyttomaximeringsperspektiv visar vårt resultat även att det är den person i familjen som har störst ekonomisk inkomst som tar ut minst föräldraeldighet, detta för att öka nyttan för familjen som helhet. Hos alla utvalda par stod mannen för den större delen av hushållets inkomst och det var kvinnan som tog ut den större delen av föräldraledigheten, även då hon frilansade. I två av paren delade tog kvinnan ut hela föräldraledigheten. Ett av paren skiljde sig från mängden då mannen tog ut hela fyra månader av föräldraledigheten. I ytterligare ett par tog mannen ut två månader och kvinnan resten, trots att hon även arbetade samtidigt. Resterande två par delade upp dagarna så att männen tog ut 2 månader och kvinnorna resten.

Frilans som organisationsform blir allt mer populärt och siffran stiger i en utmärkande hög grad bland kvinnor. I och med ojämställdheten i samhället stöter kvinnor på många strukturella begränsningar i både arbets- och privatliv. Denna uppsats syftar till att belysa dessa två aspekter i samband med varandra, och därmed frilansande som organisationsform utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå syftet besvarar vi frågorna om varför kvinnor frilansar och vilken betydelse frilansande har för kvinnors position i arbetslivet, med ursprung i semistrukturerade intervjuer med ett antal kvinnor inom musikbranschen. Slutsatsen tyder på att kvinnor delvis frilansar på grund av individuella faktorer men även på grund av ojämställdhet på arbetsmarknaden och genom att frilansa tar de sig förbi vissa jämställdhetshinder. Men även när de tagit sig förbi dessa hinder, medför frilansande som organisationsform andra hinder vilka gör att kvinnors drastiskt ökande frilansande inte bör påverka arbetsmarknaden till att bli mer jämställd på längre sikt. Däremot skulle så kunna ske om kvinnors frilansande utvecklades till att bli egenföretagande med anställda.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för en ny typ av arbete; att vara influencer, vilket innebär att arbeta med sociala medier för att på något sätt påverka den publik man byggt upp. Huvudsakligt fokus ligger på att förstå vilka eventuella problem influencers upplever inom sitt arbete, vilket besvaras genom två frågeställningar: Hur upplever influencers balansen mellan privatliv och yrkesliv? Och Vilka metoder använder de för att hantera eventuella konflikter mellan de två? Datan bygger på semistrukturerade intervjuer med fem influencers. De teoretiska utgångspunkterna är Marx alienationsteori samt Goffmans teori om intrycksstyrning, vilka bidrar till förståelsen för yrket ur olika perspektiv. Resultatet kan också kopplas till tidigare forskning om mikrokändisskap och frilansarbete, eftersom detta är två aspekter som tydligt karaktäriserar influencerskapet. Resultatet visar att influencers upplever gemensamma problem som i olika grad går att koppla till alienation, samt att de utvecklat tre kategorier av strategier för att hantera dessa problem; praktisk, emotionell och relationell särskiljning. Detta visar att influencers använder en aktiv och medveten särskiljning mellan livet och arbetet för att motverka den alienation man i viss mån upplever. Bidraget till forskningsfältet består i ett sätt att kategorisera strategier för särskiljning som ett sätt att hantera alienation genom arbetet, samt ökad kunskap om ett nytt och högst relevant yrke som tidigare inte studerats ur den aktuella gruppens eget perspektiv.

Denna kandidatuppsats har som syfte att ta reda på hur nyexaminerade journaliststudenter från Södertörns Högskola etablerar sig på en allt mer konkurrenskraftig arbetsmarknad. Prognosen säger att journalistjobbet kommer att minska på sikt, samtidigt som det Svenska Journalistförbundet under de senaste två åren tagit fram rapporter som står till grund för deras åsikt; det borde utbildas färre journalister. På andra sidan menar utbildningsansvariga från bland annat Södertörns Högskola och Mittuniversitetet att de årligen utbildar journalister där klara majoriteten av årskullarna får jobb inom journalistik eller journalistiknära områden. Frågan är då, hur orolig bör en journaliststudent idag vara inför framtiden?Studien är av kvantitativ karaktär, genomförd via enkätundersökningar över telefon. Enkäten är en vidareutveckling av en som använts på Södertörns Högskola tidigare till liknande undersökningar och rapporter. Resultatet är sammanställt från ett undersökningsmaterial på 102 enkätsvar från före detta journaliststudenter från Södertörns Högskola som avslutade sina studier 2012 och 2015. Enkätens består, till skillnad från ett par undantag, av svarsalternativ med fasta svar som undersökningspersonerna kunde välja mellan. Studiens svarsfrekvens är 65 procent.Resultatet visade att 62 procent av alla tidigare journaliststudenter som tillfrågats till denna undersökning arbetar idag med journalistik i någon utsträckning. När studenterna delades upp beroende på vilket program de läste visade sig att Södertörns äldsta journalistprogram, Journalistik och Multimedia, satte en större andel journalister i arbete (67 procent) jämfört med 55 procent studenter som studerat Journalistik med samhällsinriktning.

Med en förändrad arbetsmarknad på grund av den tekniska utvecklingen ökar även tillgängligheten för vårt arbete och gör vårt arbetsliv mer flexibelt. Det här resulterar i att anställningsformer som avviker från normen, tillsvidareanställning, har blivit allt vanligare. Det finns idag olika former av anställning där de icke-permanenta har ökat stadigt de senaste åren. Olika branscher påverkas olika snabbt men mediebranschen ligger i framkant, där det har hänt betydande omställningar från heltidsanställningar till mer flexibla och osäkra frilans- och projektanställningar. Föreliggande studie har till syfte att undersöka de branschverksammas erfarenheter av att arbeta frilans och/eller som projektanställd. Den ämnar även belysa arbetsformernas för- och nackdelar. Vidare söker studien svar på mediestudenters syn på arbetsformerna samt vad de anser är viktigt i ett framtida arbetsliv.Studien har genomförts med kvalitativa datainsamlingsmetoder; fem semistrukturerade intervjuer med branschverksamma personer. Resultatet av intervjuerna låg till grund för den enkät mediestudenter sedan fick besvara om deras syn på arbetslivet. Det empiriska materialet visade på att de branschverksamma föredrar att få arbeta frilans eftersom det ger en frihet till det egna arbetet men att det även har baksidor i form av osäker inkomst och en oviss framtid. Vidare resulterade empirin i förväntningar om frihet, trygghet och möjligheter för utveckling från studenterna. En tematisk analys användes för att diskutera fram slutsatserna för studien. Slutsatser för denna studie är att det finns en dissonans mellan den erfarenhet yrkesverksamma inom mediebranschen har av de växande arbetsformerna och det studenter inom samma bransch prioriterar i sitt framtida yrkesliv. Studenterna värdesätter frihet och möjlighet att själva kunna påverka det egna arbetet samt trygga arbetsförhållanden samtidigt som de branschverksamma personerna förklarar hur de ser på arbetsformerna som fria men otrygga. Flera av studenterna kan tänka sig att arbeta frilans eller som projektanställd och kan se hur detta möjliggör den frihet de söker. Studien har visat på att både tekniken går framåt men även en förändring hos oss människor där vi ställer nya krav på hur vi vill leva våra liv samt vilka möjligheter vi vill se i vårt framtida arbetsliv. / One of the effects of today's development within technology is the transformation of the labor market; where availability and flexibility for our work increases. Forms of employment that deviates from the norm has become more frequent. Currently, there are various forms of work models and the ones that are non-permanent has increased at a steady pace during recent years. Certain industries are affected more than others and the media industry has been at the forefront of this change. This industry has seen significant changes where full-time jobs have been exchanged for more uncertain and flexible freelance- and project based employments. The purpose of this study is to investigate the employees’ experience of working, freelance or with a project-based employment, within the media industry. The study also aims to highlight the advantages and disadvantages of these types of work models. Furthermore, it will investigate students’ attitudes towards the two working models and what they consider important in their future working life.The study has been conducted with qualitative data collection methods; five semi-structured interviews with professionals from the media industry, that afterwards became the basis for the survey which media students then had to answer about their future working life. The empirical material showed that the employees within the field prefer to work freelance because it gives tremendous freedom, although it also has a downside in the form of uncertain income and future. Furthermore, the empirics resulted in expectations of freedom, security and opportunities for development from the students. A thematic analysis was used to discuss the conclusions of the study.The conclusions of this study are that there is a dissonance between the experience of professionals in the media industry and what the students in the same industry prioritize in their future professional life. The students value freedom and the opportunity to influence their work as well as secure working conditions while the people in the field explain the working forms as free but insecure. Several of the students can consider working freelance or as a project employee which they believe can provide the freedom they seek. The study has shown that both the technology is progressing but also a change among us people where we place new demands on how we want to live our lives and what opportunities we want to see in our future working life.

Fler och fler väljer idag att arbeta som frilansare framför fast anställning. I denna studie har jag undersökt vad som gör en person till en framgångsrik frilansare. Litteratur har studerats på hur andra har beskrivit ett tillvägagångsätt för framgång hos frilansare vilket har jämförts med min kvalitativa studie där intervjuer har blivit utförda med frilansare. Litteraturen har fokuserats på frilansande gällande nätverkande, kunder, inre och yttre faktorer, marknadsföring och utveckling inom datorgrafik. Denna studie har baserats på en litteraturstudie samt en kvalitativ studie i form av djupgående intervjuer med sex frilansare inom branschen. Resultat har visat på att några av de intervjuade marknadsför sig genom hemsida. Nätverkande menade de flesta på var viktigt och kunder får man ofta via kontakter. De flesta intervjuade tycker att det är viktigt att ha social kompetens och talang. Många av de intervjuade menar på att det är lätt att följa med i utvecklingen av teknik och programvara och gör detta genom att läsa bloggar, tidningar och granska branschspecifika nyhetshemsidor. De skillnader jämfört med andra branscher jag har konstaterat utifrån intervjuresultatet till skillnad från litteraturen är hur viktigt det är att ha talang och stor social kompetens. Under analysen så påvisades likheter med litteraturen att man som frilansare bör vara duktig på att kommunicera, problemlösning och kunna hålla sig lugn i stressade situationer. Skillnaden mellan andra branscher är framförallt vikten av talang och social kompetens. Slutsatsen man kan dra är att frilansande inom datorgrafikbranschen skiljer sig i vissa avseenden från andra branscher.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djup förståelse för en liten grupp audiovisuella kreatörers kreativitet i relation till deras arbetsförhållanden. Resultatet är användbart för forskning inom kreativitet, inom arbete med fokus på kultur- och kreativarbete, samt användbart för aktörer inom branschen. Det genomfördes djupintervjuer på fem audiovisuella kreatörer med fokus på deras utbildnings- och arbetsbana, nuvarande arbetssituation, konstnärliga identitet och framtidsplaner. Analysprocessen består av associationer mellan respondenternas svar, tidigare forskning och alienationsteori. Resultatetet styrker tidigare forskning kring ett existerande spänningsfält eller dualism mellan kreativitet och lönearbete och att respondenterna positionerar sig i detta spänningsfält beroende på sin konstnärliga identitet och motivation. Resultatet ger även kunskap om arbetsförhållanden inom kulturella och kreativa näringar. I diskussionen sammanfattas resultatet utifrån forskningsfrågorna och det föreslås att samarbete och gemenskap, kreativ frihet, ekonomisk frihet och stabila arbetsförhållanden är faktorer som skapar utrymme för kreativt utlopp via arbetet. Studien ger upphov till forskning kring hur konstnärlig identitet formas till att bli entreprenöriell kontra symbolisk-rekreationell. Ett annat förslag till fortsatt forskning är Covid 19-pandemins kortvariga och långvariga konsekvenser på livebranschen.

Forskning påvisar idag att det ställs allt större krav på en flexibel organisering varav den senaste uppkomsten av en sådan styrning kallas Teal-organisationen. Att utveckla en traditionell organisation till att bli Teal är inte en enkel process och forskning kring liknande utvecklingsprocesser även är bristande. Syftet med studien är att bidra med empiriska data om hur organisationsutveckling mot Teal ser ut och hur den praktiskt genomförs i ett traditionellt styrt företag. Undersökningen ämnar även ge en djupare och bredare förståelse om organisationsutveckling. För att besvara syftet har företaget, Frilans Finans, som genomgår en organisationsutveckling mot Teal, kvalitativt studerats. Givet resultat testades mot ett teoretiskt ramverk om organisationsutveckling. Resultatet har visat att påverkande faktorer och förutsättningar för en organisationsutveckling mot Teal kan jämföras med det teoretiska ramverket. Huruvida förutsättningarna givit önskat resultat ifrågasätts och utvecklingen kan därför ses som en cirkulär process, alternativt har företaget saknat väl utförda förutsättningar.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.