I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv. Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen. Detta gav  tillfälle att utvärdera metodens  funktionalitet samt att undersöka resultatet av att kategorisera satserna i klassrådsdiskussionerna utifrån den framtagna  metodens  tre  olika  talhandlingar  (handlingsövervägande  satser, handlingsbeskrivande  satser  och  handlingsvärderande  satser)  genom  ett  syftes-  och kontextorienterat perspektiv. Metodens  tillämpning påvisade  att handlingsbeskrivande  satser var den överlägset vanligaste talhandlingen i båda klassrådssamtalen. Analysdelen följs av en diskussionsdel  där  ett  resonemang  förs  kring  orsaker  till  resultatet  utifrån  begreppen  logos, enthymem,  topos,  doxa  och  distinktionen  mellan  samtycke/samförstånd.  Resonemanget  har förts utifrån dessa fem huvudpunkter: För det första språkets funktion som perspektivskapare samt åtskillnaden mellan språk och sak.   För det andra utifrån dialogens öppna struktur. För det  tredje  utifrån  topikens  roll  för  skapandet  av  slutsatser.  För  det  fjärde  problematiseras begreppet  doxa  samt  de  effekter  det  får  på  klassrådsdiskussionen.  För  det  femte problematiseras  avslutningsvis  perspektivet  på  målet  med  det  elevdemokratiska  samtalet utifrån  begreppen  samtycke  eller  samförstånd. Avslutningsvis  redovisas  sammanfattande  de centrala slutsatserna kring uppsatsens två projekt.

The aim of this dissertation is to analytically discern different conversational genres within the teaching of literature, organized within the framework of the two school subjects in which Swedish is taught in upper secondary school, and to place this teaching of literature in a historical context by relating it to different conceptions of the Swedish subject. To be able to achieve this aim, a curriculum studies approach is combined with an ethnographical one. The ethnographical part of the study was conducted as a classroom study, including five different classes and teachers talking about literature, which took place during the school year 2003/2004 at three different schools in the middle of demographical Sweden. This part of the study also involved qualitative interviews with teachers and students concerning different factors which might have an effect on these conversations. The conversations of the study can be described as a part of the every-day-life of the teaching of those subjects, as the teachers organised these conversations in a way that they usually organise conversations of literature in their classes. However, what the teachers meant by talking about literature appeared to differ among them so radically that these conversations could be analytically discerned as four different conversational genres: The Teaching Examination, Text Oriented Talk, Culturally Oriented Talk, and Informal Book Talk. These four conversational genres are possible to analytically discern using the didactical tool, the analysis of conversational genres, which is developed in the dissertation in relation to Michail Bakhtin’s theory of speech genres. The curriculum part of the study comprises an analysis in three steps to place the teaching of literature in a historical context. In the first step national syllabuses for the subjects Swedish and Swedish as a second language are analysed. In the second step local syllabuses for the subjects are analysed. Finally, in the third step, the teachers’ thoughts, deliberations and ideals forming their teaching of literature are analysed. The teaching where conversational genres have been analytically discerned could then be related to different conceptions of the subject Swedish: Swedish as a Higher Subject of Bildung, Swedish as a Proficiency Subject, and Swedish as an Experience-based Subject. The analyses and discussions in the dissertation contribute to the discussions in the field of Subject-Didactics on the role of literature and conversation within the subjects of Swedish and Swedish as a Second language. Another contribution of the dissertation is the didactical tool, the analysis of conversational genres, which might be used by researchers and teachers for analysis and reflection on conversations in teaching.