Den här är en jämförande studie gjord för Växjö kommun, mellan de fyra kommunerna Växjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsikten var att ta reda på vilka typer av miljömå lsom de olika kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad det finns för problem och svårigheter vid formulering av miljömål samt vad det är som gör att vissa miljömål är mer lyckade än andra. Detta för att även kunna ta fram förslag på förbättringar eller hur erfarenheter från de andra kommunerna skulle kunna användas inom Växjö kommuns miljömålsarbete. Studien har visat att det inte är något lätt arbete att skapa miljömål inom en kommun. Svårigheterna i arbetet ligger främst i att hitta rätt sätt att mäta och vilken indikator som ska användas inom uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Att en kommun har miljömål som omfattar områden där kommunen själv inte sitter med rådighet försvårar miljömålsarbetet, samtidigt som det är svårt att hitta rätt styrmedel för att påverka andra. För att lyckas med miljömålsarbetet inom en kommun är det av betydelse att sätta miljömål som är relevanta för kommunen samtidigt som miljömålen har en tydlig formulering och målsättning. Även att kommunen plockar fram styrmedel för att kunna påverka andra inom områden där de själva inte sitter med rådighet och att det finns tydliga ansvarsfördelningar inom förvaltningar och de personer som driver miljömålet framåt. Ett miljömål är inte självgående utan behöver fokus för att bli lyckat och uppnås.

I denna uppsats undersöks Stockholms stads miljökommunikation. Undersökningen är uppdelad i tre huvudsakliga delområden, människan, natur och hållbarhet. Studien undersöker hur dessa konstrueras och kommuniceras i Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Metoden som använts för att analysera materialet är diskursanalys. Det teoretiska ramverket består av teorier kring mediers makt, konstruktionen av naturen och hållbarhet. Det empiriska materialet utgörs av Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Studien är avgränsad genom att brödtexten analyserats medan bilder och punktlisor uteslutits. Resultatet visar att naturen tillskrivs en stor betydelse och har ett ekonomiskt värde. En romantiserad bild ges av naturen, som en plats för återhämtning, hämta kraft ur och rekreation. Hållbarhet beskrivs som något som görs för människan snarare än för naturen. Människan tillskrivs en passiv roll, medan staden beskrivs som en aktiv beskyddare.

Genom att applicera planeringsteori inspirerad av filosofen Gilles Deleuze har uppsatsen undersökt Stockholms stads miljöprogram för perioden 2020-2023. Utgångspunkten var ett sökande efter hur dokumentet fungerar, snarare än vad det betyder, alltså hur det fördelar ansvar, legitimerar vissa sorters åtgärder utifrån dess problembeskrivningar, samt vad som är immanent respektive transcendent i texten. Förhoppningen är att dessa perspektiv kan hjälpa oss att få syn på vilken skillnad som kan möjliggöras, och vilka ofrånkomliga repetitioner det innebär, genom att bedriva klimatanpassningsarbete inom ramen för rådande strukturer. / Through applying planning theory inspired by the philosopher Gilles Deleuze, this essay has examined the City of Stockholm's Environmental Programme for the period 2020-2023. The premise has been a search for how the document functions, rather than a search for its meaning. That is, how it allocates responsibilities, legitimizes certain actions according to their problem definitions, as well as identifying what is immanent and transcendent in the text. The prospect is that these perspectives will help shed some light on what kind of difference can be made, and which inevitable repetitions will be made, through climate adaptation work within the current political structures.

I denna uppsats undersöks en relativt ny typ av kommunala dokument, som kallas för miljöprogram. Programmen klassificeras som styrdokument av kommunerna som har tagit fram dem. Dessa har än så länge inte varit föremål för språkvetenskaplig forskning.  Studiens material består av tre kommunala miljöprogram från olika delar av Sverige. Programmen är tillgängliga för allmänheten på kommunernas webbplatser. Syftet med studien är att få kunskaper om miljöprogrammen utifrån sin kontext, innehåll och funktion.  Materialet har undersökts genom en analys av programmens innehållskomponenter och de i texterna mest frekvent förekommande ord, mot bakgrund av programmens kontext enligt systemisk-funktionell grammatik.  Resultaten visar att de undersökta miljöprogrammen har många likheter när det gäller innehållet och de komponenter som förekommer i dem. Dessa likheter kan främst kopplas till programmens övergripande funktion som styrdokument. Det finns dock fler funktioner som kan identifieras. / This thesis investigates a new type of municipal document called environment programs. These programs are classified as policy documents by the municipalities who have developed them. This type of policy documents has not yet been studied from a linguistic perspective. The material investigated in this thesis consists of three environment programs from municipalities in different parts of Sweden. These three programs are publicly available at the websites of the municipalities. By comparing the three programs based on their context, content and function, knowledge is gained about environmental programs as a new type of policy document. The material has been examined through analysis of content and most frequently used words, in the light of their context according to systemic functional grammar (SFG). The results show that the programs that have been studied have many similar characteristics when it comes to content and the components the programs contain. These characteristics also show that the programs mainly function as policy documents for the municipalities. Several other functions can be identified