<p>Bakgrund:</p><p>Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ”att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning”. Tom Berggren som är medlem i svenska iskkapitalföreningen anser att ett av de största problemen som finns för att svenska IT-företag skall nå framgång, är bristen på kompetens och ambition.</p><p>Frågeställning:</p><p>Författaren har valt att definiera kompetens som utbildningsnivån för den enskilda styrelseledamoten. Yrkeserfarenhet som antalet år ledamoten har varit verksam i företagets styrelse. Engagemang definieras som antalet styrelser som den enskilda styrelseledamoten är verksam inom. Det skapade följande frågeställning:</p><p>Påverkar företagsstyrelsens kompetens, erfarenhet och engagemang svenska IT-företagets årliga resultat?</p><p>Syfte:</p><p>Uppsatsens syfte är att fastställa om det finns något samband mellan företagsstyrelsens sammansättning och nyckeltalet EVA i svenska IT-företag.</p><p>Metod:</p><p>En kvantitativ undersökning har genomförts med årsredovisningar som det huvudsakliga datamaterialet. Uppgifter om styrelseledamöterna samt underlag för beräkningarna av EVA-värden kommer ifrån respektive företags årsredovisning. En kvalitativ undersökning i form av en intervju har även ägt rum för diskussion av studiens resultat.</p><p>Slutsatser:</p><p>Styrelsen hos svenska IT-företag har en god kompetens, erfarenhet och är engagerade i sitt styrelsearbete. De är akademiskt utbildade och statistiskt sett har de en jämn fördelning mellan kandidat och magisterexamens. Det finns ett samband mellan styrelseledamöternas kompetens och företagets EVA-värde. Det finns däremot inget samband mellan nyckeltalet EVA och erfarenhet samt engagemang.</p> / <p>Background:</p><p>During the beginning of the twenty-first century a couple of company frauds scandals were revealed. Therefore investors started to put higher demands on corporate governance. In Sweden a group called the code-group produced the Swedish code for corporate guidelines. The purpose is, according to the code, “to improve the control of Swedish companies and to constitute best practice regarding corporate governance”. Tom Berggren who is a member of the Swedish risk capital association claims that one of the largest problem in Swedish IT-business to reach success, are the lack of competence and ambition.</p><p>The question:</p><p>The author has chosen to define competence as the level of education for the individual board member. The professional experience as the years that the member has been active in the board of the company. Engagement defines as the number of boards the individual board member has been active in. That has created the following question:</p><p>Does the board members of company’s competence, experience and engagement in Swedish IT-business effect yearly result of the business?</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of the essay is to investigate if there is any link between the composition of the board of the company and the key figure EVA, in Swedish IT-business.</p><p>Method:</p><p>A quantitative study has been done with implemented annual reports as the key input data. The information about the board members and the basic data for the calculation of the EVA-value has been extracted from the annual report of the respective company. A qualitative study in the form of an interview has been done to discuss the result of the study.</p><p>Conclusion:</p><p>The executive board members in the Swedish IT-business has good competence,experience and shows engagement in their work in the board. They are academically educated and if you compare statistically there in an equal division between candidateand master-degree. There is a connection between board members competence and the value of the companies EVA. However, there are no obvious connection between the key figure EVA and experience. There is no obvious connection between engagement an EVA either.</p>

<p>Syfte med studien är att undersöka proformaresultat i börsbolagens bokslutskommunikéer. Proformaresultat är justerade resultatmått som visar utvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat.</p><p>Proformaredovisningen följer inte de normer och regelverk som den övriga redovisningen gör.</p><p>Studien genomförs i form av en panelstudie på 53 företag från Stockholmsbörsens A-lista under två olika år, 2002 och 2006, för att kartlägga hur utbrett användandet av proformaresultat har varit i de respektive årens bokslutskommunikéer.</p><p>Hypotesprövning av företagens resultat och resultatutveckling kopplat till valet att redovisa proformaresultat har</p><p>genomförts med hjälp av χ2 test. Ur ett jämförelseperspektiv har även data över vilka resultat som justerats samt vilka poster som exkluderats för proformaresultaten samlats in och analyserats.</p><p>Studien visar att förekomsten av proformaresultat har minskat med 48 % 2006 jämfört med 2002. År 2006 redovisade 16 företag proformaresultat i sina bokslutskommunikéer. Något samband mellan ett negativt resultat och förekomsten av proformaresultat har dock inte kunnat styrkas. De företag som redovisat ett sämre resultat för året jämfört med föregående år använder i större utsträckning proformaresultat 2006.</p><p>Något samband har inte kunnat identifieras för 2002 vilket tyder på att det är någon annan faktor som påverkar företagens beslut. Tidigare forskning pekar på att marknadens förväntningar kan vara en avgörande faktor. Det är i huvudsak rörelseresultaten som exkluderas för jämförelsestörande poster eller engångsposter. Under 2002 var det främst avskrivningar av goodwill som exkluderades.</p><p>Under 2006 exkluderade majoriteten av företagen omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Flera poster exkluderas endast av ett företag vilket enligt oss verkar negativt på jämförbarheten mellan företagen.</p><p>Av de justeringar som studerats har endast ett ytterst fåtal varit justeringar av positiva resultat. Företagen är enligt vår studie mycket mer benägna att exkludera kostnader än reavinster och intäkter ur sina resultat. Dessa iakttagelser delas av analytikerna Malmqvist och Österberg,</p><p>vilket enligt vår mening tyder på att företagen snarare vill försköna än förtydliga sina resultat med proformaredovisning.</p>

<p><strong>Bakgrund                </strong>Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om.</p><p> </p><p><strong>Syfte                        </strong>Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever.</p><p> </p><p><strong>Metod                      </strong>Jag valde en kvalitativ ansats i min studie. För att få en uppfattning om den kontext eleverna upplever bedömning i, genomförde jag först ostrukturerade observationer i klassrummet. Under observationerna fördes löpande anteckningar som kompletterades direkt i anslutning till varje tillfälle. Därefter intervjuade jag tio elever om deras upplevelser av bedömning. Intervjuerna spelades in med diktafon och skrevs ut i sin helhet. Med stöd av observationsanteckningarna kategoriserades och analyserades sedan elevernas svar.</p><p> </p><p><strong>Resultat                   </strong>Resultatet visade att eleverna i undersökningen kände trygghet inför lärarens egna prov, men oro inför nationella prov. Det tycktes finnas ett samband mellan förtrogenhet med innehåll och inställning till provet. Samtliga elever framförde att bedömning först och främst är till för lärande. En uppdelning fanns av elever som drevs av inre motivation och elever som drevs av yttre motivation. När det gäller elevernas uppfattningar av resultat och respons fann jag att samtliga presenterade sina resultat genom att ange antal fel. Responsen på elevernas bedömningar och arbeten verkade fungera mest som en bekräftelse på arbetsinsats.</p>

Bakgrund: Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ”att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning”. Tom Berggren som är medlem i svenska iskkapitalföreningen anser att ett av de största problemen som finns för att svenska IT-företag skall nå framgång, är bristen på kompetens och ambition. Frågeställning: Författaren har valt att definiera kompetens som utbildningsnivån för den enskilda styrelseledamoten. Yrkeserfarenhet som antalet år ledamoten har varit verksam i företagets styrelse. Engagemang definieras som antalet styrelser som den enskilda styrelseledamoten är verksam inom. Det skapade följande frågeställning: Påverkar företagsstyrelsens kompetens, erfarenhet och engagemang svenska IT-företagets årliga resultat? Syfte: Uppsatsens syfte är att fastställa om det finns något samband mellan företagsstyrelsens sammansättning och nyckeltalet EVA i svenska IT-företag. Metod: En kvantitativ undersökning har genomförts med årsredovisningar som det huvudsakliga datamaterialet. Uppgifter om styrelseledamöterna samt underlag för beräkningarna av EVA-värden kommer ifrån respektive företags årsredovisning. En kvalitativ undersökning i form av en intervju har även ägt rum för diskussion av studiens resultat. Slutsatser: Styrelsen hos svenska IT-företag har en god kompetens, erfarenhet och är engagerade i sitt styrelsearbete. De är akademiskt utbildade och statistiskt sett har de en jämn fördelning mellan kandidat och magisterexamens. Det finns ett samband mellan styrelseledamöternas kompetens och företagets EVA-värde. Det finns däremot inget samband mellan nyckeltalet EVA och erfarenhet samt engagemang. / Background: During the beginning of the twenty-first century a couple of company frauds scandals were revealed. Therefore investors started to put higher demands on corporate governance. In Sweden a group called the code-group produced the Swedish code for corporate guidelines. The purpose is, according to the code, “to improve the control of Swedish companies and to constitute best practice regarding corporate governance”. Tom Berggren who is a member of the Swedish risk capital association claims that one of the largest problem in Swedish IT-business to reach success, are the lack of competence and ambition. The question: The author has chosen to define competence as the level of education for the individual board member. The professional experience as the years that the member has been active in the board of the company. Engagement defines as the number of boards the individual board member has been active in. That has created the following question: Does the board members of company’s competence, experience and engagement in Swedish IT-business effect yearly result of the business? Purpose: The purpose of the essay is to investigate if there is any link between the composition of the board of the company and the key figure EVA, in Swedish IT-business. Method: A quantitative study has been done with implemented annual reports as the key input data. The information about the board members and the basic data for the calculation of the EVA-value has been extracted from the annual report of the respective company. A qualitative study in the form of an interview has been done to discuss the result of the study. Conclusion: The executive board members in the Swedish IT-business has good competence,experience and shows engagement in their work in the board. They are academically educated and if you compare statistically there in an equal division between candidateand master-degree. There is a connection between board members competence and the value of the companies EVA. However, there are no obvious connection between the key figure EVA and experience. There is no obvious connection between engagement an EVA either.

Syfte med studien är att undersöka proformaresultat i börsbolagens bokslutskommunikéer. Proformaresultat är justerade resultatmått som visar utvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat. Proformaredovisningen följer inte de normer och regelverk som den övriga redovisningen gör. Studien genomförs i form av en panelstudie på 53 företag från Stockholmsbörsens A-lista under två olika år, 2002 och 2006, för att kartlägga hur utbrett användandet av proformaresultat har varit i de respektive årens bokslutskommunikéer. Hypotesprövning av företagens resultat och resultatutveckling kopplat till valet att redovisa proformaresultat har genomförts med hjälp av χ2 test. Ur ett jämförelseperspektiv har även data över vilka resultat som justerats samt vilka poster som exkluderats för proformaresultaten samlats in och analyserats. Studien visar att förekomsten av proformaresultat har minskat med 48 % 2006 jämfört med 2002. År 2006 redovisade 16 företag proformaresultat i sina bokslutskommunikéer. Något samband mellan ett negativt resultat och förekomsten av proformaresultat har dock inte kunnat styrkas. De företag som redovisat ett sämre resultat för året jämfört med föregående år använder i större utsträckning proformaresultat 2006. Något samband har inte kunnat identifieras för 2002 vilket tyder på att det är någon annan faktor som påverkar företagens beslut. Tidigare forskning pekar på att marknadens förväntningar kan vara en avgörande faktor. Det är i huvudsak rörelseresultaten som exkluderas för jämförelsestörande poster eller engångsposter. Under 2002 var det främst avskrivningar av goodwill som exkluderades. Under 2006 exkluderade majoriteten av företagen omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Flera poster exkluderas endast av ett företag vilket enligt oss verkar negativt på jämförbarheten mellan företagen. Av de justeringar som studerats har endast ett ytterst fåtal varit justeringar av positiva resultat. Företagen är enligt vår studie mycket mer benägna att exkludera kostnader än reavinster och intäkter ur sina resultat. Dessa iakttagelser delas av analytikerna Malmqvist och Österberg, vilket enligt vår mening tyder på att företagen snarare vill försköna än förtydliga sina resultat med proformaredovisning.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om.   Syfte                        Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever.   Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie. För att få en uppfattning om den kontext eleverna upplever bedömning i, genomförde jag först ostrukturerade observationer i klassrummet. Under observationerna fördes löpande anteckningar som kompletterades direkt i anslutning till varje tillfälle. Därefter intervjuade jag tio elever om deras upplevelser av bedömning. Intervjuerna spelades in med diktafon och skrevs ut i sin helhet. Med stöd av observationsanteckningarna kategoriserades och analyserades sedan elevernas svar.   Resultat                   Resultatet visade att eleverna i undersökningen kände trygghet inför lärarens egna prov, men oro inför nationella prov. Det tycktes finnas ett samband mellan förtrogenhet med innehåll och inställning till provet. Samtliga elever framförde att bedömning först och främst är till för lärande. En uppdelning fanns av elever som drevs av inre motivation och elever som drevs av yttre motivation. När det gäller elevernas uppfattningar av resultat och respons fann jag att samtliga presenterade sina resultat genom att ange antal fel. Responsen på elevernas bedömningar och arbeten verkade fungera mest som en bekräftelse på arbetsinsats.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat. Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun. Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper. Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om man ur de sex tapetförsäljnings företagens resultaträkningar kan utläsas om inredningsprogrammen haft någon påverkan på tapetförsäljnings företagens resultat.    Metod: För att kunna utföra denna studie har vi gjort en kvantitativ undersökning av företagens resultaträkningar från 1991 till 2010. De data vi har fått fram har vi redovisat i fyra grafer för att få fram skillnaderna i varje segment, samt skillnaderna mellan de olika segmenten.   Resultat &amp; slutsats: Vi har kommit fram till att det inte finns något enhälligt svar till om inredningsprogrammen har haft någon påverkan på tapettillverkarnas resultat. Det finns flera orsaker till varför resultaten har gått upp och ner för företagen. En orsak är de finanskriser som har varit, men även medelinkomstutvecklingen, vårt förhållningssätt till våra bostäder, och att bostäder blivit en kapitalinvestering.   Förslag till fortsattforskning: Vi skulle vilja föreslå att man som fortsatt forskning går utanför våra avgränsningar och undersöker hur återförsäljare och målerifirmor har upplevt om inredningsprogrammen har haft betydelse för hur mycket tapeter de har fått sälja/fått i uppdrag att sätta upp. Detta kan göras med en blandning av enkäter och intervjuer.   Studiens bidrag: Då detta arbete är det första av sitt slag så anser vi att det kan användas som en språngbräda för de som vill göra en fortsättning och fördjupning av studier inom samma område. Företagens nytta av vår studie kan vara att inredningsprogrammens påverkan på resultaträkningarna inte varit signifikant.   Nyckelord: Tapeter, resultaträkningar, finanskris, medelinkomst, inredningsprogram, resultat efter finansiella poster.

<p>När en verksamhet bestämmer sig för att införskaffa ett nytt datorsystem kan de välja mellan att egenutveckla ett skräddarsytt system eller köpa ett färdigt standardsystem. Det blir idag allt vanligare att en verksamhet väljer att köpa ett standardsystem. Den stora fördelen med standardsystem är att det är billigare än att egenutveckla ett system.</p><p>Det finns flera olika metoder som är framtagna för att underlätta arbetet med att välja rätt standardsystem. Det är inte ovanligt att en del verksamheter inte använder sig av en vedertagen metod vid val av standardsystem. Att ett företag inte arbetar efter en vedertagen metod behöver inte betyda att de inte arbetar metodiskt och strukturerat. För att ett arbete skall vara metodiskt måste verksamheten först analysera vilka behov av ett nytt system som finns. De skall därefter ta fram vilka krav standardsystemet måste kunna uppfylla. Efter detta kan verksamheten välja vilket system som skall köpas.</p><p>Jag har i mitt arbete undersökt hur ett antal företag tycker att de har lyckats vid införandet av ett standardsystem. Jag har även studerat hur företagen har arbetat vid anskaffning av systemet. Jag har sedan i mitt arbete undersökt om det finns något samband mellan hur strukturerat och metodiskt företagen har arbetat och det resultat som arbetet gett. Informationen till arbetet har jag fått genom att intervjua ett antal företag och genom att studera dokument.</p><p>I mitt arbete har jag kommit fram till att det kanske inte är nödvändigt arbeta metodiskt vid införandet av ett standardsystem för att få ett lyckat resultat. Jag tror ändå att jag kan påstå att ett metodiskt arbetssätt klart ökar chansen för ett lyckat resultat.</p>