Undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan ser på inkludering och den bygger på intervjuer som genomförts med klass- och resurslärare på låg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv inställning till inkludering gällande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslärares tankar kring vilka som gynnas resultatmässigt av ett inkluderande arbetssätt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssätt medan klasslärarna menar att barn utan svårigheter riskerar att missgynnas resultatmässigt vid en allt för långtgående inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser väldigt negativt på segregerande lösningar men klasslärarna, framförallt på lågstadiet, ser i viss utsträckning behov av särskilda undervisningsgrupper. Alla informanter är eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnå en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgångsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens inställning och stöd är. Informanterna på lågstadiet upplever en bristande förståelse och saknar stöd från skolledningen, medan informanterna på mellan- och högstadiet ser positivt på deras intresse och stöd. Undersökningen visar också på att det finns skillnader i kunskapsgrunden mellan olika lärarkategorier då resurspedagogerna har en forskningsbaserad grund medan klasslärarna på lågstadiet arbetar mer erfarenhetsbaserat.

Studiens syfte var att undersöka fritidshemspersonalens arbetsmiljö utifrån deras olika arbetsuppgifter under skoldagen. Val av frågeställning grundar sig i observationer under verksamhetsförlagda kurser under utbildningen, samt av den bild av fritidshemmet som lyfts fram i media och på sociala medier. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom en intervjustudie med sju deltagande respondenter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer där vi utgick från en grundmall med olika teman och öppna frågor för att kunna vara flexibla och ha möjlighet att ställa följdfrågor. De teoretiska begrepp som är centrala för studien är ramfaktorteori och KASAM. Resultatet av empirin tyder på att det är ramfaktorer som till stor del påverkar respondenternas arbetsdag och arbetsmiljö, men även andra aspekter inom KASAM som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet spelar in. Studiens syfte var också att jämföra de olika dubbla uppdrag fritidshemspersonal kan ha för att se om och i så fall hur arbetsuppgifterna skiljer sig åt ur arbetsmiljösynpunkt. Ur den aspekten är respondenterna samstämmiga i sin upplevelse. Det är olika utmaningar inom de olika uppdragen som gör att situationen upplevs som påfrestande, vilket påverkar såväl fysiskt som psykiskt mående.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer när en förskola ansöker om resurspedagog. Syftet med uppsatsen är även att studera hur en resurspedagog används på förskolan i Malmö, vilka arbetsuppgifter resurspedagogen har samt vilka uppfattningar som framkommer i beskrivningen av rollen. Frågeställningar som använts är följande: Hur beskrivs resurspedagog i förskolans verksamhet och vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer i beskrivningar av rollen? Hur beskrivs processen för att ansöka om resurspedagog och vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer i beskrivningar av processen? De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Det kategoriska perspektivet ser barnet som bärare av svårigheten, det relationella perspektivet ser att barnets svårigheter uppstår i mötet med miljön. Det sista perspektivet, dilemmaperspektivet, visar komplexiteten där alla barn är både lika och olika varandra och när förskolan då ska ge alla en likvärdig utbildning trots individers olikheter så blir det problem då alla individer har olika förutsättningar. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer, där tre personer intervjuats som är en rektor, en resurspedagog och en specialpedagog. Resultatet visade att vem som helst kan vara resurspedagog då det varken behövs speciell utbildning eller erfarenhet. För att ansöka om resurspedagog, så gör arbetslaget först en kartläggning av förskolans sociala, fysiska samt pedagogiska miljö. Resultatet visade även att vid anpassningar i miljön, så ligger svårigheten i att kunna bemöta det enskilda barnets behov, barngruppens och samtidigt uppfylla kraven i läroplanen.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare och resurspedagoger beskriver att barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolans verksamhet. Syftet är angeläget för att belysa hur inkludering beskrivs och implementeras i förskolans verksamhet. Begreppet inkludering finns inte med i förskolans läroplan och därför anser vi att det är angeläget att ta reda på hur detta tolkas av personal i förskolan. Alla barn ska enligt förskolans läroplan erbjudas en likvärdig utbildning. För att göra detta krävs det en inkluderande verksamhet. Vi tycker därför det är intressant att ta reda på hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i verksamheten och ges en likvärdig utbildning. Detta för att vi har upplevt att så inte alltid är fallet. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer och delades upp i två delstudier där förskollärare och resurspedagoger var våra respondenter. Materialet analyserades och sammanfattades i resultat med utgångspunkt i olika perspektiv på inkludering. Resultatet visar att förskollärare och resurspedagoger beskriver inkludering av barn i behov av särskilt stöd på ett likvärdigt sätt. De ser det som ett viktigt arbete som behöver anpassas efter varje barns olika behov och förutsättningar. Det framkommer att det finns olika definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Den mest framträdande definitionen är att alla barn är i behov av något slags stöd under sin tid i förskolan. Det finns få skillnader i resultatet men ett av dem är att förskollärare och resurspedagoger har olika uppfattningar om vilka anpassningar som görs i verksamheten för att barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolans verksamhet. Förskollärarna beskriver en inkluderande utbildning för alla som svårt men viktigt. Resurspedagogerna beskriver att de kan se att barnen ges just detta. En inkluderande utbildning för alla ses som viktig för att barnen ska ges möjligheten att bli sitt bästa jag. Studiens resultat har väckt frågan hos oss om alla barn får möjlighet att bli sitt bästa jag och om det är möjligt med en inkluderande utbildning för alla barn.

Denna studie har som syfte att undersöka hur resurspedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd i årskurs F-3 och vilka faktorer som påverkar motivationen hos dessa elever i arbetet med svenskämnet. Resultatet visar att det råder en viss samsyn hos resurspedagoger om vad i arbetet som utgör framgångsfaktorer i det dagliga arbetet i svenskämnet, men att det finns förbättringsmöjligheter. Sammanfattningsvis fungerar det väl att använda resurspedagoger som ett stöd för elever i behov av särskilt stöd, men det krävs förtydliganden från huvudman och rektor i samråd med ansvariga lärare för hur arbetet ska ske.

Syftet med denna uppsats är att utforska vad rollen som resurspedagog i en inkluderande förskoleverksamhet innebär. Denna roll ser olika ut beroende på vilket behov av särskilt stöd barnet i fråga är i. Därför utgår uppsatsen från författarens roll i sitt dagliga arbete med Molly, ett barn med diagnos inom autismspektrumet. Essän börjar med två självupplevda berättelser där resurspedagogen hamnar i situationer där agerandet inte är självklart. Utifrån dessa berättelser följer en reflektion över varför resurspedagogen agerade som den gjorde, vilka alternativ till agerande var möjliga och vad de olika scenarierna hade kunnat betyda för Molly. Frågeställningarna som besvaras i essän är först vad inkludering innebär och vad det har inneburit för Molly och hennes resurspedagog. Därefter besvaras frågan om hurresurspedagogens roll i en inkluderande verksamhet kan se ut och vilka krav som kommer med rollen. Slutligen besvaras frågan om vilka pedagogiska utmaningar som kan uppstå för en resurspedagog till ett barn med diagnos inom autismspektrumet i en inkluderande verksamhet. Uppsatsen är skriven i vetenskaplig essäform vilket betyder att reflektioner över resurspedagogens egen erfarenhet blandas med en diskussion av vetenskaplig litteratur. Reflektionsdelen inleds med en redogörelse för diagnosen autism och vad den praktiskt innebär för rollen som resurspedagog. Detta för att samarbetet med habiliteringen och den föreskrivna träningen utgör sådan stor del av rollen. Därefter fortsätter texten med att besvara ovan nämnda frågeställningar.

En liten kvalitativ studie om rollen som assistent/lärarassistent/elevassistent/resurs och de förutsättningar som ges för att dessa roller ska kunna stötta elever som behöver stöd som mest.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lärares arbete – tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher – with resource teachers). Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vår studie är att studera hur lärare arbetar för att främja alla elevers behov i klassen när det finns elever i behov av särskilt stöd. Som grund för vår studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klassläraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen. Vi har även utifrån observationer fått en tydlig bild av hur undervisningen samt arbetet i klassen fungerar, som även har varit en grund för intervjuerna. Vårt resultat visar att klasslärarens arbete underlättas delvis om det finns resurspedagog som arbetar på 100 % samt en resurspedagog på 50 % i klassen.