<p>Projekt har blivit en arbetsform som är vanlig i många branscher, i många organisa-tioner och för många olika uppgifter, och som dessutom ofta är det normala sättet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa är vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De är ofta tänkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma särdrag, t.ex. likartade projektmål, genomförs i samma bransch eller har fokus på vissa aktörer.</p><p>Undersökningen utgår från en modell som består av fem projektarketyper – Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förändringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt – som tillsammans på ett stiliserat sätt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.</p><p>Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen är i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.</p><p>Undersökningens resultat tyder på att den domän som projektarketypmodellen be-skriver – projekt inom yrkesmässiga organisationer och däri främst projektorientera-de företag – utgör en naturligt avgränsad domän. Modellens projektarketyper tycks kunna inkludera de allra flesta projekt inom den aktuella domänen i en fullständig typologi, även om sönderdelning av modellen i ytterligare projektarketyper kan göra modellen bättre (t.ex. Affärsidé- eller strategiutvecklingsprojekt och Forskningspro-jekt).</p><p>Resultatet tyder också på att de fem projektarketyperna som modell identifierar ka-raktärsdrag som är utmärkande och viktiga att förstå för att lyckas med det enskilda projektet. Modellen är inriktad på områden och företeelser som anses viktiga. Model-lens väsentliga beståndsdelar – resultat, aktör, flöde – är vanliga huvudkomponenter i andra arbetsmodeller.</p><p>Modellen tycks inte vara att se som ett alternativ till existerande, normativa projekt-modeller, utan kompletterar dessa genom att göra det lättare att se hur den aktuella projektmodellen bäst tillämpas i det enskilda fallet. Projektarketyperna i modellen utgår från projekt som representerar vad som kan betraktas som naturliga och kon-kreta fenomen. Det innebär att projektarketypernas funktion är att framkalla före-ställningar som det är lätt att kommunicera om, vilket då kan bidra till bättre förstå-else för en aktuell situation och därmed till mer lyckade projekt.</p>

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras. Därefter presenteras några för studien relevanta teorier ifrån tidigare forskning. Observationer, fokusgruppsamtal samt enskilda intervjuer i formulärform har använts för att besvara frågeställningarna. Resultaten presenteras i form av valda citat och reflektioner, vilka sedan i analysen synliggörs utifrån relevanta begrepp. Studien visar att ett gemensamt förhållningssätt ökar barns delaktighet. Det förenklar och förtydligar gemensamma mål. Barnen möter en homogen Studien drar slutsatsen att LIP i enlighet med styrdokument och det sociokulturella perspektivet skapat möjligheter även för de allra minsta barnen att vara delaktiga under måltiderna i denna förskoleverksamhet. Studien visar också att pedagogerna på denna förskola med hjälp av LIP överbrygger en del av den problematik som uppstår med olika yrkeskategorier i förskolan. Outbildade, barnskötare samt förskollärare använder samma grundläggande begrepp när de talar om barns delaktighet. Det finns också anledning att dra slutsatsen att det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teorier om de minsta barnens tanke och språk är kunskaper alla pedagoger i förskolan behöver. Detta skulle kunna öka delaktigheten ytterligare för de allra minsta barnen i förskolan.

Detta är en rapport där arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte är att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som är: temaarbete, IKT – hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, då samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, är en del av förskollärares uppdrag. Vi anser att vi i vår utbildning inte erhållit verktyg för hur detta uppdrag konkret kan utföras i praktiken. Utifrån en inledande målgruppsundersökning vi genomfört uttrycktes också ett behov av detta. Vi ser det sociokulturella perspektivet på lärande som ett teoretiskt paraply över den tredelade arbetsmodellen. Ytterligare två teoretiska utgångspunkter som ska genomsyra arbetsmodellen är barnperspektiv samt hemsidan som verktyg för kommunikation.Arbetsprocessen har skett genom ett parallellt arbete, där tidsramarna vi satte upp möjliggjorde denna process. För att sammanbinda arbetsmodellens olika delar har en kreativ process skett, där vi ritat och skissat för att visualisera helheten och göra den synlig för oss. I arbetsprocessen har vi gått från idé till slutprodukt – via bland annat målgruppsundersökning, prövande med barn och vårdnadshavare samt utvärdering med vårdnadshavare, förskollärare och förskolechefer. I utvärderingen ser vi att införande av nya idéer kan mötas av ett visst motstånd från förskollärare. Vårdnadshavare och förskolechefer tenderar vara mer mottagliga och öppna för förändring relaterat till den produkt vi skapat.Vi anser att vår tredelade arbetsmodell kan möliggöra en interaktion och tvåvägskommunikation mellan förskola och hemmet. Detta ser vi som något nytt och således något vår tredelade arbetsmodell skulle kunna tillföra förskolors arbete med samverkan. Vi anser att det blir av vikt att framtidens förskollärare vågar synliggöra och förändra förskolans traditioner, samt att de vågar vara öppna och nyfikna för nya tankar och idéer.

<p>Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar.</p><p>Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut.</p>

<p>Som en följd av en ökad miljömedvetenhet i samhället och ett initiativ för att utveckla miljövänligare möbler, så syftar det här examensarbetet till att ta fram en arbetsmodell för miljöanpassad produktutveckling för möbelindustriföretaget EFG. För det resultat som presenteras i och med denna rapport, så har arbetet bedrivits i ett nära samarbete mellan EFG och Linköpings tekniska högskola, liksom att utvecklingsarbetet har utförts vid EFG:s huvudkontor och produktionsenhet i Tranås.</p><p>Den arbetsmodell som har utvecklats för att bedriva miljöanpassad produktutveckling utgår utifrån två etablerade arbetsmodeller men har genom en utvecklingsprocess anpassats för att tillgodose företagets behov och rutiner för produktutveckling. Arbetsmodellen beskrivs till sitt utförande av ett steg-försteg- verktyg som kompletteras med verktyg enligt:</p><p>• Checklistor</p><p>• Ekostrategihjulet</p><p>• Materialmatris</p><p>• Processträd</p><p>Arbetsmodellen som kompletterats av verktygen ovan, förväntas tillsammans med steg-för-stegverktyget att utgöra det underlag som syftar till att bedriva miljöanpassad produktutveckling vid EFG. Den har således anpassats för att tillgodose företagets förväntningar och som genom hela utvecklingsperioden främst har utgått från tre kriterier. Kriterierna för arbetsmodellen råder:</p><p>• Tidseffektiv</p><p>• Högt resursutnyttjande</p><p>• God miljöanpassning</p><p>Arbetet förväntas således att bedrivas enligt integrerad produktutveckling och sker parallellt med de aktiviteter som bedrivs enligt företagets nuvarande rutiner för produktutveckling. Genomloppstiden för projektet förväntas vara relativt kort, liksom utnyttjandegraden av företagets resurser för kompetens och produktionsteknik. I relation till det beslut och de resurser som avsatts för att ligga till grund för en miljöanpassning, så skall resultatet slutligen generera en god miljöanpassning av produkten.</p><p>Målgruppen för rapporten är främst de personer som koordinerar i miljö- och produktutvecklingsarbete, men för utvalda delar liksom de verktyg som presenteras, så avser dessa att användas för personer som är involverade i miljöanpassad produktutveckling. Arbetsmodellen presenteras slutligen i rapporten i form av en plansch där arbetet illustreras för en överskådlig förståelse till arbetsmetodiken och tillämpningen av verktygen. Planschen kan således vara lämplig att tillhandahållas för samtliga personer som involveras i arbetet.</p>

Som en följd av en ökad miljömedvetenhet i samhället och ett initiativ för att utveckla miljövänligare möbler, så syftar det här examensarbetet till att ta fram en arbetsmodell för miljöanpassad produktutveckling för möbelindustriföretaget EFG. För det resultat som presenteras i och med denna rapport, så har arbetet bedrivits i ett nära samarbete mellan EFG och Linköpings tekniska högskola, liksom att utvecklingsarbetet har utförts vid EFG:s huvudkontor och produktionsenhet i Tranås. Den arbetsmodell som har utvecklats för att bedriva miljöanpassad produktutveckling utgår utifrån två etablerade arbetsmodeller men har genom en utvecklingsprocess anpassats för att tillgodose företagets behov och rutiner för produktutveckling. Arbetsmodellen beskrivs till sitt utförande av ett steg-försteg- verktyg som kompletteras med verktyg enligt: • Checklistor • Ekostrategihjulet • Materialmatris • Processträd Arbetsmodellen som kompletterats av verktygen ovan, förväntas tillsammans med steg-för-stegverktyget att utgöra det underlag som syftar till att bedriva miljöanpassad produktutveckling vid EFG. Den har således anpassats för att tillgodose företagets förväntningar och som genom hela utvecklingsperioden främst har utgått från tre kriterier. Kriterierna för arbetsmodellen råder: • Tidseffektiv • Högt resursutnyttjande • God miljöanpassning Arbetet förväntas således att bedrivas enligt integrerad produktutveckling och sker parallellt med de aktiviteter som bedrivs enligt företagets nuvarande rutiner för produktutveckling. Genomloppstiden för projektet förväntas vara relativt kort, liksom utnyttjandegraden av företagets resurser för kompetens och produktionsteknik. I relation till det beslut och de resurser som avsatts för att ligga till grund för en miljöanpassning, så skall resultatet slutligen generera en god miljöanpassning av produkten. Målgruppen för rapporten är främst de personer som koordinerar i miljö- och produktutvecklingsarbete, men för utvalda delar liksom de verktyg som presenteras, så avser dessa att användas för personer som är involverade i miljöanpassad produktutveckling. Arbetsmodellen presenteras slutligen i rapporten i form av en plansch där arbetet illustreras för en överskådlig förståelse till arbetsmetodiken och tillämpningen av verktygen. Planschen kan således vara lämplig att tillhandahållas för samtliga personer som involveras i arbetet.

Projekt har blivit en arbetsform som är vanlig i många branscher, i många organisa-tioner och för många olika uppgifter, och som dessutom ofta är det normala sättet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa är vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De är ofta tänkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma särdrag, t.ex. likartade projektmål, genomförs i samma bransch eller har fokus på vissa aktörer. Undersökningen utgår från en modell som består av fem projektarketyper – Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förändringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt – som tillsammans på ett stiliserat sätt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet. Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen är i sin helhet genomförd som en litteraturstudie. Undersökningens resultat tyder på att den domän som projektarketypmodellen be-skriver – projekt inom yrkesmässiga organisationer och däri främst projektorientera-de företag – utgör en naturligt avgränsad domän. Modellens projektarketyper tycks kunna inkludera de allra flesta projekt inom den aktuella domänen i en fullständig typologi, även om sönderdelning av modellen i ytterligare projektarketyper kan göra modellen bättre (t.ex. Affärsidé- eller strategiutvecklingsprojekt och Forskningspro-jekt). Resultatet tyder också på att de fem projektarketyperna som modell identifierar ka-raktärsdrag som är utmärkande och viktiga att förstå för att lyckas med det enskilda projektet. Modellen är inriktad på områden och företeelser som anses viktiga. Model-lens väsentliga beståndsdelar – resultat, aktör, flöde – är vanliga huvudkomponenter i andra arbetsmodeller. Modellen tycks inte vara att se som ett alternativ till existerande, normativa projekt-modeller, utan kompletterar dessa genom att göra det lättare att se hur den aktuella projektmodellen bäst tillämpas i det enskilda fallet. Projektarketyperna i modellen utgår från projekt som representerar vad som kan betraktas som naturliga och kon-kreta fenomen. Det innebär att projektarketypernas funktion är att framkalla före-ställningar som det är lätt att kommunicera om, vilket då kan bidra till bättre förstå-else för en aktuell situation och därmed till mer lyckade projekt.

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar. Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut.

Det förekommer idag att företag har ett överflöd av bundet kapital, oftast med anledning för att säkerställa att material ska finnas i lager för att undvika produktionsstopp. Målet med fallstudien är att konstruera en arbetsmodell som reducerar lagerkostnader. Studien innehåller både kvalitativ och kvantitativa forskingsmetoder, triangulering har används för att uppnå god kvalitet vid insamling av empirisk data. En simulering beträffande reduceringen av kapitalbidningen och lagerkostnaderna utfördes för att ekonomiskt optimera lagret. Skribenterna har konstruerat en arbetsmodell som är resultatet av arbetet vilket resulterar i reducerade lagerkostnader.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål. Resultatet presenteras i två huvudteman: Att bli bejakad som människa respektive att erhålla adekvat omvårdnad. Dessa huvudteman beskriver vad patienten vill uppnå för känsla och vad han/hon vill få ut av omvårdnaden för att uppleva den som god. Att bli bejakad som människa beskrivs i två subteman, Att bli bemött med respekt och som en unik individ och att bli bemött som en delaktig partner i sin vård. Att erhålla adekvat omvårdnad beskrivs i tre subteman, sjuksköterskans egenskaper, god kompetens och yttre faktorer. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans personliga förmåga att bland annat vara omtänksam och ha ett vårdande förhållningssätt har stor betydelse för patientens upplevelse av god omvårdnad. Det har inte säkert gått att fastställa om det har någon betydelse vilken arbetsmodell som personalen arbetar utifrån eller om det påverkar patientens upplevelse av god omvårdnad då det inte framkommit vilken eller vilka arbetsmodeller som använts på de avdelningar där de studier som ligger till grund för detta arbete gjorts. Av det som framkommit som viktiga egenskaper för att patienten ska uppleva god omvårdnad tyder dock mycket på att arbetsmodeller som utgår från den enskilda individens behov borde ha goda förutsättningar för att nå upp till detta. / Program: Fristående kurs