<p>Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar.</p><p>Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar.</p><p>Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer.</p> / <p>Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement.</p><p>The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis.</p><p>By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.</p>

<p>Det råder en unik problematik runt hanteringen av nedlagda militära områden och den information som idag finns rörande sådana områden är ytterst sparsam vilket skapar en kunskapslucka. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur arbetsprocessen vid en förändrad markanvändning ska bedrivas vilket skapar ett stort behov för en tydlig arbetsmodell. Den här uppsatsens huvudsyfte har varit att tillgodose detta behov genom att skapa en ny översiktlig och tydlig arbetsmodell. Uppsatsen är utförd i samverkan med Gävle kommun som hade ett önskemål om att få hjälp med att sammanställa information om militära lämningar i Västra Kungsbäck, för att kunna planera för områdets framtid. För att uppfylla denna önskan har en fallstudie av Västra Kungsbäck påbörjats, som visar på var det finns militära lämningar samt en samlad riskbedömning av området. För att skapa den nya arbetsmodellen på bästa sätt utfördes en jämförelsestudie, med hjälp av en analysmatris, av två befintliga arbetsmodeller: Att lära sig leva med OXA och Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Vi har upprättat en ny arbetsmodell med fem steg som kan tillämpas på nedlagda militära övnings- och skjutfält som ska genomgå en förändring av markanvändningen. Den nya arbetsmodellen bör dock vidareutvecklas och ses som ett levande dokument som ständigt ska förbättras. Efter ytterligare bearbetning av den nya arbetsmodellen kommer den att fungera som ett vägledande hjälpverktyg vid den fysiska planeringen för ett hållbart samhälle.</p>

För att möjliggöra demonstration av knivbyten i en flishugg behöver en visningsjigg för ändamålet konstrueras. Eftersom visningsjiggen endast kommer att tillverkas i ett exemplar inriktades arbetet mot produktutveckling för enstycksproduktion. Växande konkurrens mellan produktutvecklande företag, i kombination med att hela utvecklingskostnaden kommer bäras av endast en produkt, leder till höga krav på minskade utvecklingstider. Under arbetet utvecklades därför en arbetsmodell för att effektivisera konstruktionsarbetet. Arbetsmodellen tillämpades sedan i arbetet med att utveckla visningsjiggen. Arbetsmodellens utformning och innehåll baserades på relevant forskningslitteratur och är definierad i flera steg inom faserna; förstudie, konstruktionsfas och avslut. Kundens krav och önskemål behandlades med metoden kvalitetshuset, vilket framställde mätbara kriterier som sedan styrde konstruktionsarbetet. Genom att upprätthålla en kundkontakt under hela arbetet, med bland annat presentation av två konceptmodeller, erhölls en flexibilitet i arbetet för att hantera otydliga eller tidigare okända kundkrav och kundönskemål. Utifrån arbetsmodellen delades konceptet upp i en hierarkisk struktur med moduler för att skapa en bättre överblick och underlätta arbetsfördelningen. Genom tillämpning av mekanik- och hållfasthetsteori i konstruktionsarbetet har de ingående delarna i visningsjiggen dimensionerats för att möta de uppställda kraven på stabilitet och säkerhet. Med hjälp av finita elementmetoden har sedan konstruktionen analyserats och konstruktionens knivficka optimerats med hänseende på vikt och spänningar i materialet. Examensarbetet har resulterat i en portabel visningsjigg innehållende alla de funktioner som krävs för att demonstrera ett knivbyte. Utböjningen i stommen och knivfickan ligger väl under de krav som finns på visningsjiggens stabilitet. Knivfickan kunde viktreduceras med 29 procent jämfört med ursprungskonceptet, vilket ledde till att mindre kraft krävs att rotera knivfickan i olika arbetspositioner. Vad som kunde observeras angående arbetsmodellen är att de olika modulerna påverkade varandra, vilket inte togs med i beräkningen vid utvecklingen av arbetsmodellen. En analys av hur moduler kan påverka varandra bör därför utföras tidigt under modulindelningsfasen. Utöver detta är slutsatsen att modellen visat sig fungera väl för att hantera de osäkerheter som utveckling av enstycksprodukter för med sig. / To enable demonstration of knife changes in a wood chipper, a demonstration device for this purpose is needed. The demonstration device will only be made in one copy, therefore this work was focused on product development for one piece production. Growing competition among product development companies, along with the fact that the whole development cost will be carried by only one product leads to high demands for reduced development lead times. To meet these requirements a work model was developed to improve the efficiency at the design stage. The model was then applied in the process of developing the demonstration device. The design and content of the work model is based on relevant research literature and is defined in several steps as the feasibility study phase, design phase and finishing phase. Customer requirements were treated with the method house of quality, which produced measurable criteria to be used in the design phase. By maintaining a customer contact throughout the whole design process, for instance presentation of a concept model, a flexibility to handle previously unknown or vague demands and requirements was obtained. Based on the work model the concept was divided into a hierarchical structure with modules to create a better overview and to simplify the design process. Through the application of mechanical and strength theory in the design while designing the parts of the demonstration device, the prescribed requirements for stability and security was met. By performing finite element analysis the concept's structural elements was analyzed and the chipper disc was optimized with regard to weight and material stress. The work has resulted in a portable demonstration device which contains all the functions required to demonstrate knife changes. The deflection of the frame and chipper disc is well below the defined values for stability. The chipper disc weight was reduced by 29 percent compared to the original concept, which means less force is required to rotate the chipper disc between different positions. What could be observed regarding the work model is that the individual modules affected each other, this was not taken into account during the development of the model. An analysis of how the modules can affect each other should therefore be performed early in the modularization phase. The conclusion, in addition to this, is that the work model is proven to work well to deal with the implied uncertainties of one piece product development.

Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar. Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar. Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer. / Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement. The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis. By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.

Det råder en unik problematik runt hanteringen av nedlagda militära områden och den information som idag finns rörande sådana områden är ytterst sparsam vilket skapar en kunskapslucka. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur arbetsprocessen vid en förändrad markanvändning ska bedrivas vilket skapar ett stort behov för en tydlig arbetsmodell. Den här uppsatsens huvudsyfte har varit att tillgodose detta behov genom att skapa en ny översiktlig och tydlig arbetsmodell. Uppsatsen är utförd i samverkan med Gävle kommun som hade ett önskemål om att få hjälp med att sammanställa information om militära lämningar i Västra Kungsbäck, för att kunna planera för områdets framtid. För att uppfylla denna önskan har en fallstudie av Västra Kungsbäck påbörjats, som visar på var det finns militära lämningar samt en samlad riskbedömning av området. För att skapa den nya arbetsmodellen på bästa sätt utfördes en jämförelsestudie, med hjälp av en analysmatris, av två befintliga arbetsmodeller: Att lära sig leva med OXA och Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Vi har upprättat en ny arbetsmodell med fem steg som kan tillämpas på nedlagda militära övnings- och skjutfält som ska genomgå en förändring av markanvändningen. Den nya arbetsmodellen bör dock vidareutvecklas och ses som ett levande dokument som ständigt ska förbättras. Efter ytterligare bearbetning av den nya arbetsmodellen kommer den att fungera som ett vägledande hjälpverktyg vid den fysiska planeringen för ett hållbart samhälle.

Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med utgång ifrån tre skolor i Kalmar län för att undersöka deras arbetssätt för att förebygga mobbning. I skolans värdegrund blir det tydligt att mobbning inte är ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen står det även att alla skolor även måste ha ett åtgärdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock är utformande av denna modell helt valfri och skolorna får själva bestämma hur de ska arbeta förebyggande och åtgärdande mot mobbning. Skolor och kommuner får därmed själva bestämma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker därmed kring vad administrationen och lärare överväger att lägga fokus på vid valet av en specifik modell. För att undersöka detta förankras studien kring Gunnar Cardells trenätsteori med fokus på vilka orsaker, behov och strategier som genomsyrar skolornas val av modeller för att förebygga och åtgärda mobbning. Syftet med studien är att undersöka skolornas arbetssätt, hur de har kommit fram till sin metod samt hur arbetet genomsyrar verksamheten. Undersökningen visar att skolorna har utgått ifrån de tre faktorerna orsak, behov och strategier, men hur de har valt att utforma innehållet inom dessa områden varierar. Skolorna utgår ifrån samma orsak, med fokus på relationer, men vid behov och strategi har skolorna valt att använda sig av ett eget tillvägagångssätt som är anpassat efter deras verksamhet. De anser även att arbetssättet som de utgår ifrån idag är ett fungerande koncept för deras verksamhet, även om det alltid finns delar som behöver mer arbete. Resultatet visar även att två av skolorna arbetar för att aktivt förebygga, medan en skola arbetar mer åtgärdande. Dock visar resultatet att alla skolor arbetar aktivt med att framställa och fokusera på likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete mot mobbning.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor arbetar i en komplex miljö. För att öka effektiviteten infördes ett effektivitetssalskoncept på en klinik. Flera sätt att öka effektiviteten beskrivs i litteraturen, få studier har dock berört sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta enligt liknande koncept. Syftet: Var att undersöka hur anestesi- och operationssjuksköterskor upplevde det perioperativa omvårdnadsarbetet när det sker inom effektivitetssalskonceptets ramar. Metod: En kvalitativ induktiv pilotstudie genomfördes, ett ändamålsenligt urval användes och fyra stycken specialistsjuksköterskor deltog i studien. Enskilda intervjuer genomfördes med öppna frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet när det skedde enligt effektivitetssalskonceptet var behäftat med känslor av tillfredsställelse och glädje, bland annat över att operationsköerna kortades av. Vikten av kommunikation, samordning och samarbete framträdde tydligt. Bristande kommunikation kunde leda till ineffektivitet och förvirring. Arbetssättet krävde och främjade samarbete inom operationslaget. Ökad kontinuitet beskrevs både i kontakt med kollegor och med patienter. Vissa nackdelar som rörde tidsdisponering och de fysiska lokalerna beskrevs. Slutsats: Arbete enligt effektivtetssalskonceptet var i hög grad beroende av kommunikation, samarbete och samordning. Fungerade detta kunde det leda till ökad arbetstillfredsställelse och kontinuitet i den perioperativa omvårdnaden. Kommunikationsbrister inverkade negativt på effektiviteten. Klinisk betydelse: Pilotstudien utgjorde en del i ett underlag för utveckling av effektivitetssalskonceptet på den aktuella kliniken. Med kunskap om hur omvårdnadsarbetet påverkades kunde förbättringsarbetet underlättas. / Background: Anesthesia and operating room nurses are working in a complex environment. To reduce surgical queues and increase efficiency, an efficiency model was introduced at a clinic. Several ways to increase efficiency are described in the literature, few studies have concerned nurses' experiences of working according to similar concepts. The aim: Was to examine how the anesthesia and operating room nurses experienced the perioperative nursing care when it took place within the frames of an efficiency model. Method: A qualitative inductive pilot study was conducted. An appropriate selection were used and four specialist nurses participated in the study. Interviews were conducted with open questions. Content analysis was carried out. Results: The experience of nursing care when it is done according to the efficiency model was beset with feelings of satisfaction and joy, among other things that the surgery waiting lists could be shortened. The importance of communication, coordination and cooperation was clearly apparent. Lack of communication could lead to inefficiency and confusion. The approach required and promoted collaboration within the surgical team. Increased continuity was described both in contact with colleagues and patients. Some drawbacks concerning time disposition and the physical premises was described. Conclusion: Work according to the efficiency model was to a large extent dependent on communication, cooperation and coordination. Did this work it might have lead to increased job satisfaction and continuity of the perioperative nursing care. Communication shortcomings adversely affected efficiency. Clinical significance: The pilot study may be part of a basis for developing the efficiency model at the current clinic. With knowledge of how nursing care is affected, the improvement work is facilitated.

Intresset för en hybrid arbetsmodell, ett koncept som tillåter anställda att kombinera distans och kontorsarbete, har vuxit det senaste året. De fyra multinationella, i Sverige marknadsdominerande, revisionsbyråerna använder modellen på organisationsnivå. Revisionsbranschen har länge karaktäriserats med en hög arbetsbelastning och personalomsättning som riskerar att påverka revisionens kvalitet. Studiens ändamål är att besvara hur en hybrid arbetsmodell påverkar arbetssituationen för revisorsassistenter. För att besvara frågeställningen har tolv semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter genomförts i en kvalitativ undersökning. Intervjuernas utformning grundar sig på krav-kontroll-stöd-modellen som teoretiskt ramverk och analytisk grund. Resultatet av studien visar att hybridmodellen ger en ökad tillgänglighet och möjlighet att arbeta fler timmar. Parallellt ökade revisorsassistenternas kontroll över arbetet när arbetet kan läggas upp utifrån egna preferenser och behov. Stödet från ledning och seniora kollegor är fortsatt högt, om än marginellt försämrat för de med minst arbetslivserfarenhet. Sammantaget är modellen omtyckt och har en positiv inverkan på revisorsassistenters arbetssituation.

Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete?För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och människobehandlande organisationer. Resultatet visade att en case managers grundläggande uppgift var att se till att de stöd- och behandlingsinsatser klienten har behov av utifrån ett biopsykosocialt perspektiv kommer klienten tillgodo. För att kunna göra detta krävdes bland annat att skapa en förtroendefull relation till klienten och att kunna se klientens behov utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Vidare krävdes en samhällsbaserad, uppsökande arbetsmetodik och tillgodoseende av klientens delaktighet i planeringen av stöd och behandling samt att arbetet kunde organiseras med en hög grad av självständighet utifrån klientens behov. / Case management: work models and tasks

Syftet med kandidatuppsatsen är att få en djupare förståelse för hur inkludering i en hybrid arbetsmodell upplevs, samt ledarskapets betydelse i den kontexten. Det saknas tidigare forskning om hybrid arbetsmodell i relation till inkludering, vilket utgör grunden till föreliggande studie. Inkludering i studien definierar vi som delaktighet i arbetet, samarbete, samhörighet och sociala relationer samt socialt stöd. Den hybrida arbetsmodellen är en kombination av att arbeta på distans och på kontoret och är en arbetsmodell många organisationer antagit som en följd av covid-19 pandemin. Vi valde inkludera både äldre och nyare forskning kring olika former av distansarbete, för att vidga förståelsen för den hybrida modellen. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Fenomenet att uppleva inkludering utifrån ovanstående förutsättningar har studerats empiriskt, med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv. Empirin har tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar på att en hybrid arbetsmodell innefattar ett sammanhang där fysisk närvaro sker mindre frekvent, och där sociala relationer är i beroende av vem som inkluderas i en arbetsgrupp och av vilka som befinner sig på plats. Utmaningar i den hybrida kontexten som identifierades var regler kring möteshygien, informationsdelning, introduktion av nyanställda, känslan av utanförskap och svårigheter att lära känna varandra, men även att inkludera alla oberoende av vart deltagandet sker. Vidare ur resultatet identifierades även framgångsfaktorer som kan underlätta för inkludering, såsom relationsfrämjande aktiviteter, incheckningar vid hybridamöten, vikten av att fördela ordet i möten och skapa samma förutsättningar för alla. Att samla alla fysiskt på plats kontinuerligt, men även ha uppstartsmöten och introduktion fysiskt på kontoret ansågs viktigt. Det framkom även ur resultatet vikten av att variera dagar på kontoretoch att mixa kollegor. Att chefer har ett inkluderande tankesätt, förmedlar riktlinjer för den hybrida modellen och skapar tydligt beskrivna arbetsuppgifter skapar bra förutsättningar för inkludering.