<p>Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.</p>

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.

Inledning: En stor del av den svenska ekonomin vilar på den svenska banksektorn. I och med den ökande digitaliseringen som blivit än mer påtaglig på senare tid har konkurrenssituationen bidragit till ett nytt utgångsläge än tidigare. Idag talas det om nya konkurrenter i banksektorn, som FinTech bolag, internationella banker och andra aktörer som börjar utmana svenska storbanker om fler marknadsandelar. Syfte och problemformulering: Syftet med arbetet är att identifiera, beskriva och förklara hur svenska storbanker och FinTech bolag uppfattar möjligheterna och hoten i samband med den ökande digitaliseringen inom banksektorn. Detta är för att försöka skapa en förståelse för förändringen av banksektorn i samband med digitaliseringen. Hur uppfattar svenska storbanker och FinTech bolag de möjligheter och hot som uppkommer i samband med den ökande digitaliseringen? Teoretisk referensram: De teorier som har använts under studien är isomorfismen med underbegreppen tvingande, imiterande och normativ isomorfism samt Porters strategiteori, femkraftsmodellen. En SWOT analys har använts för att enklare kunna identifiera bankernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot i samband med digitaliseringen. Studien har även använt sig av tidigare forskning och tagit hänsyn till strävan efter legitimitet och krav på kostnadseffektivisering. Detta har använts som stöd till det empiriska resultat som samlats in för att enklare kunna analysera och därmed få problemformuleringen besvarad. Metod: Det empiriska materialet har samlats in med en kvalitativ metod. 5 informanter har medverkat i semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Författarna till studien har identifierat och beskrivit flera faktorer till hur de uppfattar de möjligheter och de hot som finns i samband med den ökande digitaliseringen. Informanterna belyste både möjligheter och hot, exempelvis att regelverket PSD2 ökar konkurrensen och förbättrar situationen för mindre aktörer att konkurrera mot de större bankerna. Studien har även begränsats till svenska storbanker och FinTech bolag. / Introduction: A big part of the Swedish economy rests on the shoulders of the Swedish bank sector. Because of the increasing digitalization in recent times, the difference in competition has become substantially more evident and it has received a completely new starting point compared to before. The newest and most recent additions to the competition within the banking sector are examples such as FinTech companies, international banks and other parties that are also starting to compete with the big Swedish banks for market shares. Purpose and problem formulation: The purpose of this study is to describe the way the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization that we see today. This will allow us to try and create an understanding of what the future might look like and what has already changed within the banking sector ever since the introduction of digitalization. How do the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization? Theoretical frame of reference: The theories that have been used during the study are isomorphism with the notion of compelling, imitating and normative isomorphism as well as Porter's strategy theory, the five force model. A SWOT analysis has been used to more easily identify the banks' strengths, weaknesses, opportunities and threats during the digitization. The study has also used previous research and taken into account the quest for legitimacy and demands for cost efficiency. This has become a support for the empirical results that have been collected in order to be able to analyze more easily, reach a conclusion and thus get the problem formulation answered. Method: The empirical material has been collected with a qualitative method. 5 informants have participated in semi-structured interviews. Conclusion: The authors of the study have identified, described and explained several factors as to how they perceive opportunities and threats during the increasing digitization. The informants shared both opportunities and threats, such as the fact that the PSD2 regulations increase competition and improve the situation for smaller players to compete against the big banks. The study has also been limited to big Swedish banks and FinTech companies.

Karlstad står inför sin största stadsomvandling i modern tid. Fler bostäder, utökad och förbättrad stadskärna, förnyad infrastruktur för både tåg-, buss-, bil-, gång- och cykelresenärer är delar av kommunens vision inför 2030. Handelsindex tyder på fortsatt goda förutsättningar till konsumtion. En efterlängtad satsning på ett nytt handelskvarter mitt i centrala Karlstad får äntligen startbesked och en ny modern handelsplats med inslag av kulturhistoriskt intressanta lokaler tar vid. En saluhall tillkommer, något man trodde var efterlängtat och därmed skulle locka besökare. Men utfallet visade sig bli annorlunda. Med höga förväntningar invigdes år 2016 den sista etappen av handelskvarteret Valvet. Kort efter öppning har förhoppningarna om Valvets nysatsning för centrumutvecklingen i staden raserats, den respons man förväntade och det kundflödet man räknade med uppstod aldrig. År 2017 tar man beslutet att avveckla handelsverksamheten för att istället satsa på restaurangverksamhet och nöjen i lokalerna. Syftet med arbetet är att studera källorna till varför etableringen av Handelskvarteret Valvet inte lyckades leva kvar. Michael Porters konkurrensstrategi, femkraftsmodellen, samt Porters generiska basstrategier utgör det teoretiska ramverket och för att berika den kvalitativa studien har intervjuer gjorts med personer i direkt anknytning till projektet om Valvet. Annan datainsamling har skett via dokument från Karlstad kommun och också publicerade artiklar i värmländska tidskrifter. Resultatet visar att på att det finns flera orsaker till att etableringen inte lyckades i den utsträckning man först önskade. Klimatet har förändrats i centrum i takt med ökad e-handel och externhandel, konkurrensen har således ökat. Samtidigt har ett bristfälligt kundunderlag skapat en övertro på en av huvudaktörerna, kundflödet blev bristfälligt och påverkade hela handelskvarteret negativt. Värdeskapande faktorer har varit svaga, däribland utformning, synergieffekter och hyresgästmixen. Antydan till en förskjutning i centrum, från konsumtion till upplevelser, har möjligen också haft en inverkan vid etableringen. / Karlstad faces its greatest urban transformation in modern times. More housing, expanded and improved city centers, renewed infrastructure for train, buses, cars, pedestrians and cyclists are all part of the municipality's vision by 2030. The trade index indicates continued favorable conditions for consumption. An anticipated investment in a new commercial district in the center of Karlstad is finally launched, and a new modern shopping center with elements of historical- and cultural interesting areas is taking place. A market hall is added, something that was thought to be wished-for and would attract visitors. But the outcome turned out to be different. With high expectations in 2016, the final stage of the shopping center Valvet was opened. Soon after opening, the hopes for Valvet's new initiative for city center development were gone. The response expected and the anticipated customer flow never occurred. In 2017, the decision is taken to discontinue the shopping center, to instead change the concept into restaurants and a giant event park. The purpose of this work is to study the sources of why the establishment of Valvet shopping center failed. Michael Porter's competitive strategy, the five forces analysis model, constitutes the theoretical framework. In order to enrich the qualitative study, interviews have been made with people directly related to the project Valvet. Other data collection has been carried out via documents from the municipality but also published articles in Värmländska newspapers. The result shows that there are several reasons why the establishment failed to the extent that was first desired. The climate has changed in the city center in line with increased e-commerce and external trade, competition has thus increased. At the same time, a deficient customer base has created a superstition about one of the main players, the customer flow became deficient and had a negative effect on the entire trading district. Value-creating factors have been weak, including design, synergy effects and the tenant mix. The hint of a shift in the center, from consumption to experiences, may also have had an impact on the establishment.