Karlstad står inför sin största stadsomvandling i modern tid. Fler bostäder, utökad och förbättrad stadskärna, förnyad infrastruktur för både tåg-, buss-, bil-, gång- och cykelresenärer är delar av kommunens vision inför 2030. Handelsindex tyder på fortsatt goda förutsättningar till konsumtion. En efterlängtad satsning på ett nytt handelskvarter mitt i centrala Karlstad får äntligen startbesked och en ny modern handelsplats med inslag av kulturhistoriskt intressanta lokaler tar vid. En saluhall tillkommer, något man trodde var efterlängtat och därmed skulle locka besökare. Men utfallet visade sig bli annorlunda. Med höga förväntningar invigdes år 2016 den sista etappen av handelskvarteret Valvet. Kort efter öppning har förhoppningarna om Valvets nysatsning för centrumutvecklingen i staden raserats, den respons man förväntade och det kundflödet man räknade med uppstod aldrig. År 2017 tar man beslutet att avveckla handelsverksamheten för att istället satsa på restaurangverksamhet och nöjen i lokalerna. Syftet med arbetet är att studera källorna till varför etableringen av Handelskvarteret Valvet inte lyckades leva kvar. Michael Porters konkurrensstrategi, femkraftsmodellen, samt Porters generiska basstrategier utgör det teoretiska ramverket och för att berika den kvalitativa studien har intervjuer gjorts med personer i direkt anknytning till projektet om Valvet. Annan datainsamling har skett via dokument från Karlstad kommun och också publicerade artiklar i värmländska tidskrifter. Resultatet visar att på att det finns flera orsaker till att etableringen inte lyckades i den utsträckning man först önskade. Klimatet har förändrats i centrum i takt med ökad e-handel och externhandel, konkurrensen har således ökat. Samtidigt har ett bristfälligt kundunderlag skapat en övertro på en av huvudaktörerna, kundflödet blev bristfälligt och påverkade hela handelskvarteret negativt. Värdeskapande faktorer har varit svaga, däribland utformning, synergieffekter och hyresgästmixen. Antydan till en förskjutning i centrum, från konsumtion till upplevelser, har möjligen också haft en inverkan vid etableringen. / Karlstad faces its greatest urban transformation in modern times. More housing, expanded and improved city centers, renewed infrastructure for train, buses, cars, pedestrians and cyclists are all part of the municipality's vision by 2030. The trade index indicates continued favorable conditions for consumption. An anticipated investment in a new commercial district in the center of Karlstad is finally launched, and a new modern shopping center with elements of historical- and cultural interesting areas is taking place. A market hall is added, something that was thought to be wished-for and would attract visitors. But the outcome turned out to be different. With high expectations in 2016, the final stage of the shopping center Valvet was opened. Soon after opening, the hopes for Valvet's new initiative for city center development were gone. The response expected and the anticipated customer flow never occurred. In 2017, the decision is taken to discontinue the shopping center, to instead change the concept into restaurants and a giant event park. The purpose of this work is to study the sources of why the establishment of Valvet shopping center failed. Michael Porter's competitive strategy, the five forces analysis model, constitutes the theoretical framework. In order to enrich the qualitative study, interviews have been made with people directly related to the project Valvet. Other data collection has been carried out via documents from the municipality but also published articles in Värmländska newspapers. The result shows that there are several reasons why the establishment failed to the extent that was first desired. The climate has changed in the city center in line with increased e-commerce and external trade, competition has thus increased. At the same time, a deficient customer base has created a superstition about one of the main players, the customer flow became deficient and had a negative effect on the entire trading district. Value-creating factors have been weak, including design, synergy effects and the tenant mix. The hint of a shift in the center, from consumption to experiences, may also have had an impact on the establishment.

Havsstrandängar av EU-kod 1330 har en utbredning från atlantkusten till Öresund. Längs med Hallands kust finns salta strandängar utspridda. Habitatet är hem för många hotade och ohotade arter och har krav på finkorniga jordarter samt topografi med låg höjd och sluttning. Genom bete eller slåtter hålls strandängarna öppna. Klimatförändringar påverkar den globala havsnivån och kommer påverka strandängarna negativt. Genom en GIS-analys går det att beräkna strandsförluster samt ta fram potentiella marker för nyetablering. Resultatet visar att stora areella försluter drabbar Hallands strandängar. 87,9% av befintliga strandängar kommer gå förlorade vid en havsnivåhöjning på 1m. Resultatet visar också att det finns möjligheter för nyetablering av salta strandängar. Arealen för potentiell nyetablering är större än den strandängsareal som finns idag vilket ses som ett positivt resultat. GIS-analysen ger en indikation om vad som kommer att ske med Hallands salta strandängar men för att nya marker ska kunna fungera som strandängar måste aktiva åtgärder vidtas. Både omföring av befintliga markslag och åtgärdsprogram som kan underlätta för strandängarna att återetablera sig vid eventuella havsnivåhöjningar. / Coastal meadows of the EU-code 1330 have a range reaching from the Atlantic coast to the Öresund including all along the coastline of Halland. The habitat is home to many species, including many that are threatened and have requirements for fine-grained soils with low height and slope. Grazing and haymaking keep these species rich meadows open. Climate change, however, affects global sea level and is projected to negatively affect on the salt meadows. Through a GIS analysis, meadow losses due to sea level rise are calculated. The result shows large losses of meadows in Halland, a full 87.9% of the existing meadows are projected to be lost in a sea level rise of 1m. In addition to these concerns, the result also shows that there are opportunities for establishment of new salt meadows. In fact, the area for potential new meadows is greater than what’s available today, which is considered as a positive result. In conclusion, GIS analysis provides an indication of what may happen with salt meadows in Halland due to climate change, losses and potential compensation. However, if new areas are to serve as meadows, active measures must be taken. Necessary actions include both change of existing land types and effort that can help the meadows to re-establish themselves in the event of sea level rises.