Denna uppsats beskriver framväxten av e-sporten och vilka faktorer som ligger bakom utvecklingen samt hur ekonomiskt attraktiv branschen är idag. För att besvara frågorna används Porters femkraftsmodell. Uppsatsen består främst av fyra kvalitativa intervjuer som gjorts med personer med olika bakgrund inom e-sporten för att få en så bred bild av branschen som möjligt.I analysen beskrivs att framväxten med allt fler spelare/åskådare till stor del beror av teknikutvecklingen med allt bättre och snabbare internetkommunikation vilket gjort att det har blivit lättare att titta på e-sport där streamingtjänsten Twitch har varit en betydelsefull faktor för framgången. När det blivit många spelare/åskådare blev allt fler sponsorer intresserade vilket bidrog det till uppsvinget för ekonomin i e-sportsbranschen.Enligt Porters modell är e-sportbranschen idag en ekonomiskt attraktiv bransch. E-sportenhar växt mycket snabbt och det finns inget som talar för att tillväxten ska avta så länge tittarna och åskådarna får uppleva högklassiga sändningar med professionella kommentatorer. E-sporten är nu en stark bransch med mer än 500 000 spelare/åskådare i Sverige (Saljarnas, 2014). Framgången beror på att kunderna/tittarna är aktiva och måna om branschen och för att detta ska fortgå gäller det att e-sportsleverantörerna utvecklar spel och tävlingar som kunderna/åskådarna vill.Åskådarna har ökat från 70 till 134 miljoner från år 2014 till 2015 (Superdataresearch, 2015). För sponsorernas del är detta en stor möjlighet att nå ut till allt fler kunder. Att investera i e-sport är kan vara ekonomiskt lönsamt då man når ut till en mycket stor kundgrupp.

<p>Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen på en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen på den danska Internetmarkanden skedde utifrån Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi från Porters modell? Utifrån intervjuer med Ticket samt studerande av årsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhållande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begränsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket. Kundernas förhandlingsförmåga och befintliga konkurrenter är de viktigaste faktorerna. Hotet från substitut i form av andra kanaler ses inte som ett hot utan snarare som en möjlighet. Substitut genom andra medel tas heller idag inte i beaktande i strategin men kan bli aktuellt i framtiden, detta anser vi illustrerar den främsta orsaken till varför en Porter analys är svår att göra på ett företag som Ticket; mycket av dess strategier kan komma att förändras kontinuerligt över tiden. Vidare anser vi att hotet från nya aktörer är en marginell faktor främst för att företaget kan luta sig mot flera kvalitetsfaktorer, såsom ett starkt varumärke och brett leverantörsnätverk.</p>

Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen på en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen på den danska Internetmarkanden skedde utifrån Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi från Porters modell? Utifrån intervjuer med Ticket samt studerande av årsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhållande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begränsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket. Kundernas förhandlingsförmåga och befintliga konkurrenter är de viktigaste faktorerna. Hotet från substitut i form av andra kanaler ses inte som ett hot utan snarare som en möjlighet. Substitut genom andra medel tas heller idag inte i beaktande i strategin men kan bli aktuellt i framtiden, detta anser vi illustrerar den främsta orsaken till varför en Porter analys är svår att göra på ett företag som Ticket; mycket av dess strategier kan komma att förändras kontinuerligt över tiden. Vidare anser vi att hotet från nya aktörer är en marginell faktor främst för att företaget kan luta sig mot flera kvalitetsfaktorer, såsom ett starkt varumärke och brett leverantörsnätverk.

<p>Idag utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst är fondsparande aktuellt då 2009 gick till historien som ett rekordår för fondsparande i Sverige. Faktum är att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.</p><p>Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. Därför ämnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet. Kvalitativa datorstödda intervjuer användes huvudsakligen som metodik.</p><p>Som teoretiskt ramverk användes en konkurrensanalysmodell bestående av fem konkurrens-krafter, skapad av Michael E. Porter, professor vid Harvard Business School. Teorin anger att den sammanlagda intensiteten i dessa fem krafter bestämmer hur branschstrukturen ser ut. Krafterna uttrycks i form av olika av hot som kommer från potentiella nyetablerare, köparens och leverantörens förhandlingsstyrka och makt, substitutprodukter samt konkurrens bland etablerade företag.</p><p>Efter att ha studerat hur sex fondförvaltare upplevde konkurrenssituationen kom vi fram till att de starkaste konkurrenskrafterna som råder var "stora aktörers dominans" och "hotet från distributörernas förhandlingsstyrka och makt". Även "hotet från potentiella fondförvaltare" och "hotet från substitutprodukter" var relativt starka krafter. Däremot var "hotet från investerarnas förhandlingsstyrka och makt" en ganska svag konkurrenskraft. Huruvida "hotet från leverantörer" utgjorde en stark eller svag konkurrenskraft är fortfarande i behov av ytterligare studier.</p><p>Våra slutsatser ledde fram till att det finns fler faktorer, än de fem konkurrenskrafterna, som har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Hänsyn måste tas till storbankernas dominans samt särskilja investerarna från distributörerna. Sju faktorer bör därför utgöra grunden för vidare konkurrensanalys och strategiutforming för fondförvaltare.</p>

Om en stad har ett fördelaktigt geografiskt läge för utövning av en sport, är det inga tvivel om att det finns människor där för att utöva den. Problemet är snarare hur många som kommer dit. Med dessa människor kommer möjligheter för näringsidkare att tjäna pengar på människornas behov som uppstår kring utövningen. Detta kan antingen vara genom produkter riktade till subkulturen som oftast uppstår kring sporten, eller behovet av utrustning som uppkommer kring utövning av sporten. När vi valde Varberg som fallstudie var vi bägge medvetna om att det fanns en kultur som uppstått kring utövning av vattensporten surfing. Det vi ville ta reda på var då om man kunde utnyttja stadens geografiska förutsättningar mer än redan gjort, det vill säga de två aktörer som redan är etablerade i Varberg. Vi kom fram till att Varberg är ett upplevelseområde där attraktionen är, på grund av stränderna, i ett fall surfing. Många människor som bor i staden utövar någon utav sporterna och turister besöker Varberg just för att surfa. Inom dessa subkulturskretsar är Varberg känt för just sina fördelaktiga stränder och vindförhållanden. Många av de vi tillfrågade, anser att det är positivt om staden fortsätter växa inom surfkulturen. Detta kan göras genom att nya butiker etableras på marknaden. Vi ville därför undersöka om det fanns förutsättningar för att utveckla Varberg som surfstad genom etablering av en klädbutik kopplad till denna kultur. I undersökningen kom vi fram till att det finns konsumtionsbehov av artiklar som är kopplade till sportutövningskulturen i Varberg. Mer än vad vi själva trodde i början av vårt arbete. Dock visade undersökningen att det inte fanns efterfrågan av en surfingbutik med endast kläder, utan butiken behöver också erbjuda utrustning och kursverksamhet. Vi vill även passa på att tacka alla som har hjälpt oss att kunna genomföra denna undersökning.

<p>Om en stad har ett fördelaktigt geografiskt läge för utövning av en sport, är det inga tvivel om att det finns människor där för att utöva den. Problemet är snarare hur många som kommer dit. Med dessa människor kommer möjligheter för näringsidkare att tjäna pengar på människornas behov som uppstår kring utövningen. Detta kan antingen vara genom produkter riktade till subkulturen som oftast uppstår kring sporten, eller behovet av utrustning som uppkommer kring utövning av sporten.</p><p>När vi valde Varberg som fallstudie var vi bägge medvetna om att det fanns en kultur som uppstått kring utövning av vattensporten surfing. Det vi ville ta reda på var då om man kunde utnyttja stadens geografiska förutsättningar mer än redan gjort, det vill säga de två aktörer som redan är etablerade i Varberg. Vi kom fram till att Varberg är ett upplevelseområde där attraktionen är, på grund av stränderna, i ett fall surfing. Många människor som bor i staden utövar någon utav sporterna och turister besöker Varberg just för att surfa. Inom dessa subkulturskretsar är Varberg känt för just sina fördelaktiga stränder och vindförhållanden. Många av de vi tillfrågade, anser att det är positivt om staden fortsätter växa inom surfkulturen. Detta kan göras genom att nya butiker etableras på marknaden. Vi ville därför undersöka om det fanns förutsättningar för att utveckla Varberg som surfstad genom etablering av en klädbutik kopplad till denna kultur.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att det finns konsumtionsbehov av artiklar som är kopplade till sportutövningskulturen i Varberg. Mer än vad vi själva trodde i början av vårt arbete. Dock visade undersökningen att det inte fanns efterfrågan av en surfingbutik med endast kläder, utan butiken behöver också erbjuda utrustning och kursverksamhet.</p><p>Vi vill även passa på att tacka alla som har hjälpt oss att kunna genomföra denna undersökning.</p>

Idag utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst är fondsparande aktuellt då 2009 gick till historien som ett rekordår för fondsparande i Sverige. Faktum är att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet. Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. Därför ämnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet. Kvalitativa datorstödda intervjuer användes huvudsakligen som metodik. Som teoretiskt ramverk användes en konkurrensanalysmodell bestående av fem konkurrens-krafter, skapad av Michael E. Porter, professor vid Harvard Business School. Teorin anger att den sammanlagda intensiteten i dessa fem krafter bestämmer hur branschstrukturen ser ut. Krafterna uttrycks i form av olika av hot som kommer från potentiella nyetablerare, köparens och leverantörens förhandlingsstyrka och makt, substitutprodukter samt konkurrens bland etablerade företag. Efter att ha studerat hur sex fondförvaltare upplevde konkurrenssituationen kom vi fram till att de starkaste konkurrenskrafterna som råder var "stora aktörers dominans" och "hotet från distributörernas förhandlingsstyrka och makt". Även "hotet från potentiella fondförvaltare" och "hotet från substitutprodukter" var relativt starka krafter. Däremot var "hotet från investerarnas förhandlingsstyrka och makt" en ganska svag konkurrenskraft. Huruvida "hotet från leverantörer" utgjorde en stark eller svag konkurrenskraft är fortfarande i behov av ytterligare studier. Våra slutsatser ledde fram till att det finns fler faktorer, än de fem konkurrenskrafterna, som har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Hänsyn måste tas till storbankernas dominans samt särskilja investerarna från distributörerna. Sju faktorer bör därför utgöra grunden för vidare konkurrensanalys och strategiutforming för fondförvaltare.

Följande text avser att kritisk granska tre utvalda teorier och modeller som användes för att systematiskt formulera en Affärsplan. Denna artikel kommer att behandla teorierna/modellerna Porters femkraftsmodell, Switching och Sunk costs och VRIO-ramverket. Varje teori och modell kommer att presenteras kort samt beskrivas med upplevda för- och nackdelar som varje teori och modell kan tänkas ha. I slutet så kommer en beskrivning hur teorierna och modellerna bör användas och slutligen en uppmaning hur en potentiell utveckling av dessa skulle se ut. / <p>Examensarbete uppdelat i 3 stycken deluppgifter. Del 1+2 presenterade vid disputation 2 Juni, del 3 som bifogas har lämnats in och blivit godkännt i digital form.</p>

Bakgrund: Den globala luftfarten har under en längre tid ökat med avseende på antalet resenärer. Sedan 1990-talet har en avreglering av den Europeiska marknaden trätt i kraft. Avregleringen har gjort det möjligt för nya flygbolag att etablera sig och fritt konkurera med tidigare etablerade flygbolag. Två typer av flygbolag har vuxit fram sedan avregleringen, etablerade traditionella nätverksflygbolag, samt nya lågprisbolag. Lågprisbolagen konkurrerar med pris medan de traditionella nätverksbolagen konkurrerar med en högre grad av differentiering. Syfte: Denna studie syftar till att utreda hur den europeiska flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden utvecklats sedan avregleringen. Ur ett historiskt perspektiv analyseras marknadsandelar och lönsamhet för de två flygbolagssegmenten. Det blir då möjligt att relatera flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden till uppvisad lönsamhet och utveckling av marknadsandelar. Teori: Porters femkraftmodell används för att beskriva hur flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden påverkar lönsamhet och marknadsutveckling. För att analysera lönsamhet använder vi DuPont-samband som visar hur lönsamhet skapas utifrån rörelsens och kapitalets effektivitet. Metod: Kvantitativ sekundärdata insamlades ur årsrapporter och trafikstatistik gällande finansiella nyckeltal och passagerarvolymer. För perioden 1999-2010 insamlades data för 15 av Europas största flygbolag, som sedan klassificerades utifrån två modeller för lågpris- respektive traditionella flygbolag. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att den inomeuropeiska passagerartrafiken ökat under den studerade perioden. Lågprisbolagen representerar den största delen av ökningen, men även traditionella bolag har ökat sin marknadsvolym. Detta tyder på att lågprisbolagen har utökat marknaden för flygresor istället för att ta över de traditionella flygbolagens marknad. Lågprisbolagen uppvisar en starkt ökande marknadsandel under den studerade perioden. Dock så minskar tillväxttakten för lågprisbolagens marknadsandelsökning de sista åren. Studerad lönsamhet visar att flygindustrin är en kapitalintensiv bransch med en hög andel fasta kostnader. Lågprisbolagen uppvisar under hela perioden högre vinstmarginal och lönsamhet än de traditionella bolagen. Gemensamt för de båda flygbolagssegmenten är att vinstmarginalen och således lönsamheten försämras under perioden. Analysen med Porters femkraftsmodell förklarar bakomliggande faktorer till uppvisad lönsamhet och marknadsutveckling. Aktörer inom flygindustrin påverkas av stark konkurrens från alla modellens fem krafter, vilket förklarar den låga lönsamheten. Samtidigt som branschens interna konkurrens ökat har leverantörers och kunders förhandlingsstyrka stärkts, vilket leder till att vinster i högre utsträckning tillfaller kunder och leverantörer.

Medan gymbranschen i Sverige domineras av gymkedjor som Friskis &amp; Svettis och SATS, som erbjuder främst gymträning med mindre fokus på tilläggsprodukter för ett relativt lågt pris, domineras marknaden i Storbritannien av företag som t.ex. David Lloyd och Virgin Active. Där är priserna betydligt högre men förutom gymträning finns där även aktiviteter som t.ex. tennis, tillgång till simbassäng, spa, barnpassning och restaurang med fokus på hela familjen. Denna kvantitativa studie i form av konsument- och konkurrentundersökningar ämnade utreda den potentiella efterfrågan och marknadsmöjligheten för ett liknande koncept i Sverige, med norra Stockholm som utvald miljö. Studien visade att det finns viss potentiell marknadsmöjlighet för konceptet samt att intresse för konceptets attribut och tilläggsprodukter finns bland respondenterna. Dock är de tillfrågade respondenterna i synnerhet priskänsliga och nöjda med nuvarande träningsanläggning. Meningen med undersökningen var även att ta reda på vilka av de tillgängliga attribut och tilläggsprodukter som efterfrågades mest från respondenterna. Följande var med ordningsföljd mest intressanta; gym, spa/massage bastu och bubbelbad, racketsporter, simbassäng samt gruppträningar, yoga och danspass.