No description available.

I miljöbalken finns det bestämmelser som syftar till att främja en hållbar utveckling vilket innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god och hälsosam miljö. Hållbar materialförsörjning innebär att samhällets långsiktiga behov av ballast i en region ska tillgodoses på ett resurseffektivt sätt med minimal påverkan på miljön, människors hälsa och utan att framtida generationers behov av material äventyras. Krossat berg är det mest använda ballastmaterialet i landet och nödvändigt inom väg- och järnvägsbyggande.  Sprängsten är bergmassor som kan erhållas från en bergtäkt men även vid muddringsarbete av exempelvis nya farleder in till hamnar. Muddermassor kan hanteras på olika sätt beroende på olika faktorer men normalt anses muddermassor vara avfall. Detta arbete syftar till att utreda hur sprängsten från hav kan och bör nyttjas sett till styrande dokuments reglering av hanteringen.  Hanteringen av massorna bör följa avfallshierarkin som är inarbetad i miljöbalken. Hur man väljer att behandla massorna styrs av både halten föroreningar samt typ av sediment och kornstorlek. Visar utredning på att muddermassorna inte kan nyttjas till något ändamål måste andra alternativ undersökas och i de fall där det bedöms lämpligast att dumpa muddermassorna är valet av plats en viktig fråga.  Det finns en del hamnprojekt där muddring och omhändertagande av muddermassor utreds eller har utretts och jag har valt att titta närmare på Malmporten, Skandiaporten och Stockholm Norvik Hamn. Resultatet visar på att man i de olika projekten återanvänder den mängd massor/sprängsten som man har ändamål till i hamnprojekten och övriga massor planeras att dumpas.  Omhändertagandet av muddermassor kräver många och långa utredningar. För att hushålla med naturresurserna skulle det vara önskvärt med utförligare undersökningar till ändamål utanför projekten som muddermassor och framför allt sprängsten skulle kunna användas till. Material som tillhandahålls vid muddringsarbete bör i alla möjligaste mån nyttjas istället för att deponeras eller dumpas. Den stora volymen massor i två av projekten gör att deponering på land inte går att tillämpa i någon större utsträckning. Dumpning innebär bortskaffande vilket är sista steget i avfallshierarkin och således bör alla andra alternativ vara väl utredda innan det kan bli aktuellt.

Introduction – The construction sector accounts for 40 % of all the waste in Sweden. The negative climate impact is increasing successively and to keep global warming below 2,4 – 2,6 degrees Celsius, climate measures are required. Waste reduction is a central part of preventing climate impact. The aim of the study is to find an approachof waste management in the production of industrial buildings that is economically and environmentally beneficial. The aim is to reduce the construction sector´s climate footprint by encouraging a change in waste management that is economically favorable for the companies. The study is carried out in collaboration with YLAB Larssons Bygg AB (YLAB).  Method – The method for the report is a case study, where the production of two industrial buildings are analyzed. The study is quantitative because it is mainly based on statistics and aims to identify economic consequences through waste statistics. In addition, it is qualitative in order to create a deeper understanding. To increase the credibility of the study, triangulation is used where document study, observation and interview are the data collection techniques. To increase validity, the study is based on contemporary and scientific sources. Results – The observation showed that the construction sites were organized, however, the waste containers were difficult to access from the ground and had inadequate signage. There were piles of leftover material from cut outs that went to waste, but there were also defective materials due to inadequate packaging.The interview showed that it was beneficial to have a waste manager on site. It was also found that the existing signage provided by PreZero (waste management company) was inadequate due to size and language barriers present at the construction site. The site managers did not work actively to identify areas for improvement of waste management.The document study showed that the total amount of waste on project A so far was circa104 tons, with a cost of circa SEK 150 000. Project B had a waste amount and a cost of circa 62 tons and SEK 120 000. The most expensive treatments were for mixed waste and the largest proportion of waste was wood on both projects. The recycling rate never exceeded 55 % on any of the projects, while the source sorting rate varied between 39- 100 %. Analysis – In the event of early delivery, the material may be placed incorrectly and thus runs a greater risk of being damaged during transportation. In the months when the amount of waste was less, the costs for waste management were lower and when the amount of mixed waste was high, the source sorting rate was low. Discussion – There is a clear improvement potential for the labeling of containers. Knowledge of waste management is a key factor for the waste to be sorted correctly and the amount of waste to be reduced. Good packaging can result in less defective materials, which leads to less waste. Costs are reduced by reducing waste quantities, but also by moving waste higher up in the waste hierarchy. Keywords: Mixed waste, Recycling, Treatment, Waste hierarchy, Waste management

The purpose of this report is to increase the awareness about the problem that occur when the waste hierarchy is applied to management of contaminated land. The work with remediation of contaminated land in Sweden is part of the efforts towards reaching the national environmental objectives. Therefore a subsidiary aim is to analyze how this influences the prospects of reaching the objectives. The work consists of two parts; a case study and a comparative literature study that focus on England, the Netherlands and Sweden. The case study is intended to provide a practical perspective through a comparison of the climate impact from two methods. One of the methods does not take into account the waste hierarchy and the other is considered, by the principal, to do so. The calculation has been translated to carbon dioxide equivalents through the tool Carbon footprint from the Swedish Geotechnical Society. The literature study has focused on the national legislation connected to contaminated land within the respective countries with the purpose to see how they work with this and identify potential lessons that can be drawn from this comparison. A problem that is made visible through this study is that the waste hierarchy is not sufficiently implemented in the instruments used in Sweden. Landfill tax contribution to the compliance of the waste hierarchy is in the current situation, regarding contaminated soil, nonexistent. But the results of the literature study shows that there is potential for using landfill tax to implement the waste hierarchy in an efficient way. Lessons can be drawn from England, which has increased the accuracy of their landfill tax with two rates, depending on the waste type, and the fact that they have reversed their earlier exemption for contaminated soil. An experience from the case study is that there is a problem within the terminology connected to remediation and waste management in Sweden. The companies and the authorities do not agree about significant terms, for example the reuse and recycling of contaminated soil. This causes problems because the dissidence concerns the options under the hierarchy that should be prioritized.The case study shows that the climate impact from a remediation project can vary substantially between different methods. It would be more efficient if other environmental objectives such as reduced climate impact could be given more weigh in the method selection process than it does in the present situation. This would minimize the risks that a project has a negative impact on the work towards other environmental targets.

Med grund i bland annat EU-lagstiftning och de svenska nationella miljömålen har avfallshanteringen i Sverige övergått från ett tidigare deponibaserat system till ett fokuserat på olika återvinningsmetoder. Den avfallsbehandlingsmetod som kanske haft störst framgång under början av 2000-talet är energiåtervinning, vilket innebär förbränning av avfall med därtill kopplad energiutvinning. En stor del av den sorts avfall som deponerades före förbuden mot deponering av utsorterat brännbart avfall och av organiskt avfall, år 2002 respektive 2005, har sedan förbudens ikraftträdande istället förbränts för att generera en betydande andel av Sveriges el- och fjärrvärme. Denna litteraturstudie syftade till att utifrån ett miljöperspektiv granska avfallsförbränning som metod för avfallsbehandling och för energiproduktion, med fokus på utsläppen av växthusgaser och andra miljöföroreningar. Utsläppen från energiåtervinningen i Sverige analyserades och diskuterades i förhållande till de alternativa metoder för avfallsbehandling och el- och fjärrvärmeproduktion som också utnyttjades i Sverige vid skrivandets stund. Synen på växthusgasutsläppen från den svenska avfallshanteringen, argument för energiåtervinningens miljövänlighet och inställningen till en fortsatt expansion av energiåtervinningen i Sverige ifrågasattes. Slutsatserna från studien var att energiåtervinning med fördel för miljön bör ersättas av materialåtervinning och biologisk behandling av avfall samt förbränning av biobränslen, vilket det redan vid skrivandets stund fanns visst incitament för i lagstiftning och planering. / With support in EU legislation and the Swedish National Environmental Objectives, the waste management of Sweden has shifted from an earlier system based on disposal in landfills to one focused on various recycling methods. The waste treatment method that has perhaps had the most success during the beginning of the 21st century is that of energy recovery, which means energy extraction coupled waste incineration. A large portion of the type of waste that was disposed of before the bans on landfilling of combustible waste and of organic waste in 2002 and 2005, respectively, has since the bans’ coming into force instead been incinerated to produce a considerable part of Sweden’s electricity and heating. This literature study aimed to, from an environmental point of view, review waste incineration as a method of waste treatment and of energy production, focusing on emissions of greenhouse gases and other pollutants. The emissions from the Swedish energy recovery were analysed and discussed in relation to the alternative methods for waste treatment and electricity and heat production that were also utilized in Sweden at the time of writing. The perception of greenhouse gas emissions from the Swedish waste management, arguments in favour of the environmental benefits of energy recovery, and the attitude towards a continued expansion of energy recovery in Sweden were questioned. The conclusions drawn from the study were that energy recovery should, with benefits for the environment, be replaced with recycling of materials and biological treatment of waste as well as combustion of bio-fuels, which there were already certain incentives for in legislation and state plans at the time of writing.

No description available.

The beverage industry plays a pivotal role in global environmental impact, necessitating an urgent transformation from its current linear economy model of extract-produce-use-dispose. The evidence of environmental disasters has highlighted the unsustainable nature of this model and the pressing need for change. Consequently, the industry is exploring how to contribute to a more sustainable future. Here, the circular economy (CE) has emerged as a strategic tool to promote more sustainable resource utilization and mitigate environmental impacts. The aim of the research was to identify the prevailing discourse and expectations around CE at the microlevel in the Swedish beverage industry across the whole value chain as well as map the trajectories outlined for circularity within this sector. A content analysis of 121 Swedish magazines and media articles from the past six years was conducted, along with a narrative analysis. The study reveals active engagement in CE practices across several stakeholder groups, primarily led by processing companies. These initiatives align with the waste hierarchy, with recycling and re-use of plastics, food waste and by-products being the most prevalent. The beverage industry’s stakeholders anticipate CE efforts to contribute to environmental and economic benefits as well as compliance with legal requirements and a change in consumer behavior. The findings led to three narratives being formed: "Rethinking Plastics: Transforming Plastic Use in the Swedish Beverage Industry", "From Waste to Taste: Rescuing Resources in the Swedish Beverage Industry", and "From Sustainability to Profitability: Unveiling the Economic Potential of CE Ventures in the Swedish Beverage Industry". / Dryckesindustrin spelar en central roll för den globala miljöpåverkan, vilket kräver en omfattande omställning från den nuvarande linjära ekonomimodellen som omfattas av ”slit-och-släng”. Miljökatastroferna har visat att denna modell är ohållbar och att det finns ett akut behov av förändring. Följaktligen undersöker industrin hur man kan bidra till en mer hållbar framtid. Här har den cirkulära ekonomin (CE) vuxit fram som ett strategiskt verktyg för att främja ett mer hållbart resursutnyttjande och minska miljöpåverkan. Syftet med studien var att identifiera den rådande diskursen och förväntningarna kring CE på mikronivå i den svenska dryckesindustrin över hela värdekedjan samt kartlägga de banor som beskrivs för cirkuläritet inom denna sektor. En innehållsanalys av 121 svenska tidskrifter och medieartiklar från de senaste fem åren har genomförts, tillsammans med en narrativ analys. Studien påvisar ett aktivt engagemang för CE-metoder inom flera intressentgrupper, främst drivet av förädlingsföretag. Dessa initiativ är i linje med avfallshierarkin, med återvinning och återanvändning av plast, matavfall och biprodukter som de mest förekommande. Aktörer inom dryckesindustrin förväntar sig att CE-insatserna ska bidra till miljömässiga och ekonomiska fördelar samt efterlevnad av lagkrav och ett förändrat konsumentbeteende. Resultaten ledde till formuleringen av följande tre narrativ: "Att omvärdera plast: Förändring av plastanvändningen i den svenska dryckesindustrin", "Från avfall till smak: Rädda resurser i den svenska dryckesindustrin", "Från hållbarhet till lönsamhet: Synliggör den ekonomiska potentialen i CE-satsningar inom den svenska dryckesindustrin".

Syfte: Rödfyr är gruvavfall från förbränning av alunskiffer. Materialet finns i naturen på många platser i Västra Götaland. Fram till 80-talet användes rödfyren som utfyllnadsmaterial men numera är användningen begränsad då materialet lakar tungmetaller. Mängden avfall som går till deponi skall minskas. Möjligheten att deponera rödfyrsmassor är därmed begränsad då områden med rödfyrshögar skall bebyggas. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur rödfyrsmassor kan hanteras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt. Målet är att ge förslag på användningsområden och hanteringsmetoder för rödfyrsmassor för att bidra till bättre miljö och ekonomiska och förutsättningar. Genom att utreda vilka krav som ställs på användning av rödfyr, söktes svar på möjliga användningsområden och konstruktionslösningar för att minska lakningen. Denna studie är ett examensarbete som genomförts i samarbete med Skövde kommun. Metod: Valda metoder för datainsamling är litteraturstudie, dokumentanalys samt semi-strukturerade intervjuer. I litteraturstudien studerades litteratur om avfall, rödfyr, och efterbehandlingsmetoder. I dokumentanalysen studerades miljöutredningar för rödfyr för att erhålla kunskap om lakningen. Intervjuerna gav information om tillståndsmyndigheternas arbete med rödfyr, och sakkunnigas förslag på hur rödfyr bör användas och hanteras. Resultat: Studien visade att det finns andra användningsområden än deponi, samt att det finns metoder för att begränsa rödfyrens lakning. Det måste finnas kunskaper om hur rödfyrens spridning sker vid omröring och flytt. Att förhindra lakning kan uppnås genom att kapsla in rödfyren med hjälp av olika tätskikt. Detta innebär att rödfyren kan nyttjas som en resurs, ytor blir tillgängliga för exploatering, samt att rödfyren inte är tillgänglig för människor, och att lakningen till grundvattnet minskas. Konsekvenser: Rödfyr kan användas som utfyllnadsmaterial vid mindre känslig markanvändning, såsom industriområden och vägar. Detta är under förutsättning att övertäckning av massorna sker för att undvika lakning. Asfaltsytor, i kombination med ett tätskikt på ovansida, samt vertikala sidor, begränsar lakningen avsevärt. Överytan kan då utnyttjas för exploatering. Transportsträckan är ofta ekonomiskt avgörande för om rödfyren kan flyttas eller inte. Om rödfyren kan nyttjas för utfyllnadsändamål minskar kostnaden för inköp av material, och nya uttag av massor belastar inte miljön. Begränsningar: Den rödfyr som studerats är den som finns i Skövde Kommun. Studien bör dock kunna tillämpas på övriga länet. En begränsning är att intervjustudien inte genomfördes så omfattande. Ytterligare hade genomförande av skaktester i studien kunnat bidra med kunskap. På grund av den tid som krävs för detta var det ej möjligt. Dock erhölls bekräftande svar från de olika metoderna, och slutsatser kunde därmed trianguleras. / Purpose: Burnt alum shale is mining waste derived from combustion of the same rock. It exists in several places in Västra Götaland. Alum shale was previously used as filling but nowadays the use is limited thus the material is leaching heavy metals. The amount of waste normally put in landfills shall now be diminishing. Therefore the possibility to landfilling alum shale is limited. The purpose of this study is to increase the knowledge of how alum shale can be dealt with in an environmentally safe and economically beneficial way. The goal is to bring out suggestions for applications of use and ways of handling the excavations to contribute to a better environment and to achieve better financial conditions. By investigate what claims need to be achieved for the possibility of using Alum shale, useful areas of use and suitable management where brought forward. This study has been composed as a mean to get a bachelor degree in engineering, with the benefitial partner Skövde kommun. Method: Literature study, document analysis and interviews where used as research methods. Research on waste, alum shale and remediation techniques where studied in the literature study. In the document analysis, environmental study were analysed to retain knowledge of leachate. The interviews presented information of the authorities work with alum shale and experts’ suggestions of how alum shale can be used and handled. Findings: This study showed that there is other applications than landfills, and that there is methods to limit the leachate. If to be used, knowledge of the alum shale’s propensity of spreading due to stirring and relocation must be known. To inhibit leachate van be achieved by encapsulate the alum shale by waterproofing. This means that the alum shale can be used as a resource. Areas will be available for exploitation, it will not affect people in the surroundings, and the leachate to the groundwater will diminish. Implications: At minor sensitive land use, alum shale can be used as filling material, such as industrial areas and roads. This implicates waterproofing of the material. Asphalted surface, in combination of waterproofing the top surface and the vertical sides limits the leachate of metals considerably. The haul is often ruling the possibility to relocate the shale. If the alum shale, at disposal, could be used for filling purposes, the cost of purchasing new material, and outlet of new raw material does not need to burden the environment. Limitations: The alum shale studied is the one of Skövde County. The study should though be applicable to the whole of Västra Götaland. Not having the time to expand the interviews and include more people with research experience and expertise, is one of the limitations of this study. Also, carry out leachate tests could have contributed with more knowledge.

Ett hållbart byggande är ett koncept som kan användas i en cirkulär ekonomi, som inriktar sig mot att begränsa kostnader av råvaror med bibehållen kvalitet och att ta vara på resurser som senare kan återanvändas i cirkulära processer. Underskottet av bostäder i Sverige är fortfarande högt och man ser ett behov av en fortsatt tillväxt på bostadsmarknaden de kommande åren. För att möta globala klimatrelaterade, ekonomiska och sociala utmaningar behöver byggnationer anpassas till att vara mer resurseffektiva och miljövänliga. Återbruk av byggmaterial i trä och renoveringar av befintliga byggnader är inget nytt begrepp men det finns potential att utnyttja det effektivare i framtiden. Om utvecklingen med återbruk drivs vidare kan man närma sig cirkulära processer inom byggsektorn, vilket är ett viktigt steg mot ett klimatneutralt samhälle. Det ställs hårdare krav på att tillvarata värden och ökade kunskaper i hanteringen för återanvändning av trämaterial från äldre byggnader. Men det behövs mer studier hur upprustning och renovering av redan befintliga äldre byggnader kan ses som ett miljövänligt och samtidigt ekonomiskt alternativ i jämförelse med nyproduktion.

Ökad efterfrågan på produkter och varor kräver stora mängder råmaterial för produktion och distribution, vilket har inverkan på global och lokal miljö och klimat. Det som tillverkas kommer också att bli avfall, vilket har ytterligare inverkan på miljö och klimat. Det finns olika strategier för att hantera avfall med olika mycket miljöpåverkan och avfallshierarkin är en indikator som rangordnar strategier för hanteringen och anger vilka metoder som är att föredra ur miljösynpunkt. Avfallshierarkin är lagstadgat i EU och medlemsnationerna bör efterleva den. Avfallshantering styrs ofta på lokal nivå och eftersom lokala förutsättningar kan variera, påverkar det vilka strategier som städer väljer. Syftet med studien var att jämföra två städer (Malmö, Sverige och Ljubljana, Slovenien) för att se hur deras avfallshantering, i relation till avfallshierarkin, utvecklats samt att jämföra hur bakomliggande drivkrafter påverkat de strategier som respektive stad valt. Genom statistisk innehållsanalys av avfallsmängder och behandlingsmetoder i de båda städerna och en kvalitativ innehållsanalys av städernas policydokument, fann vi att Ljubljana gjort en större utveckling under undersökt tidsperiod. De möjliga förklaringarna var att Ljubljana haft extern finansiering, tydliga målsättningar, samt att de inte varit lika inlåsta i gamla strategier som Malmö. Indikationer som dessa kan underlätta förbättrad avfallshantering och därmed minska avfallets klimat- och miljöpåverkan. / Increased demand on products and goods requires large quantities of raw materials for production and distribution, which has effects on global and local environment and climate. Things that are made will also become waste, which has even more effects on the environment and climate. There are different strategies for waste management with different amounts of environmental impact and the waste hierarchy is one indicator that ranks strategies for waste management and states which methods that are preferred from an environmental standpoint. The waste hierarchy is legally stated in the EU and the member states should comply with it. Waste management is usually run from local level, and since the local conditions may vary, that may have effects on which strategies a city chooses. The purpose of this study was to compare two cities (Malmö, Sweden and Ljubljana, Slovenia) to see how their waste management developed in relation to the waste hierarchy, and to compare how underlying incentives affected the choice of strategies for each city. With statistical content analysis of waste quantities and treatment methods in both cities and qualitative content analysis of the cities policy documents, we found that Ljubljana made a bigger development under our measured period. Possible explanations were that Ljubljana had external financing, clearly set goals, and that they were less locked in old strategies compared to Malmö. These sorts of indicators may ease improvement of waste management and thus mitigate the effects that waste has on climate and environment.