Sedan flera år tillbaka har det diskuterats hur samt vilket ansvar som företag bör ta inom samhället. Idag är det en självklarhet att företag bör arbeta för hållbarhet samt med Corporate Social Responsibility samtidigt som de måste redovisa sitt arbete enligt lag. Lagen specificerar dock inte hur eller på vilken detaljnivå hållbarhetsarbete ska kommuniceras på ett transparent sätt. I denna studie undersöks hur Corporate Social Responsibility samt hållbarhetsarbete kommuniceras i hållbarhetsredovisningar från sex svenska företag inom dryckesbranschen. Studien har konceptualiserat olika teman genom en innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar från Kiviks Musteri, Spendrups, The Absolut Company, Carlsberg Group, Åbro och Kopparbergs Bryggeri som täcker en period om fyra år. Studiens resultat tyder på att hållbarhet kommuniceras på olika sätt av företagen samt att alla företag knyter an globala mål för hållbar utveckling och den svenska årsredovisningslagen till sin verksamhet. Det återfinns även en skillnad gällande detaljnivå och abstraktion i kommunikationen från företagen trots att alla följer samma juridiska redovisningskrav gällande hållbarhet. Anledningen till att företagens hållbarhetskommunikation skiljer sig åt är för att företagen försöker nå en högre grad av legitimitet, arbeta utifrån fler hållbarhetsdimensioner samt inkorporera fler intressentgrupper. Genom en mer detaljerad kommunikation mot flera intressentgrupper anses företagen försöka ta hänsyn till ”själen av lagen” och skapa en högre legitimitetsuppfyllnad istället för att endast följa lagen. / During many years it has been discussed how and which responsibilities businesses should undertake in the society where they operate. Today it is obvious that businesses should work towards sustainability and with Corporate Social Responsibility at the same time as they need to account and present their social and sustainability work in accordance with existing legislations. However, the law does not specify the level of detail at which the sustainability work should be communicated in a transparent way which thus creates a problem. This study examines how Corporate Social Responsibility and sustainability work is communicated in the sustainability reports from six Swedish companies in the brewing industry. The study has conceptualized different themes, by using a qualitative content analysis, from the communication in the sustainability reports of Kiviks Musteri, Spendrups, The Absolut Company, Carlsberg Group, Åbro and Kopparbergs Bryggeri during a period of four years. The results from the study implies that sustainability is communicated in different ways by the companies and that all the companies align their operations to global goals for sustainable development and the Swedish annual accounting act. It has also been found that there seems to be a difference in levels of detail and abstraction in the communication from companies even though they all follow and are bound to the Swedish annual accounting act. The reason as why the communication regarding sustainability differs between the companies is explained through the goal of achieving a higher level of legitimacy, working through more sustainability dimensions, and trying to incorporate more stakeholdergroups. Through a more detailed communication towards more stakeholdergroups it is believed that the companies are trying to take “the soul of the law” into consideration, to reach a higher legitimacy fulfillment, instead of only following the law.

The beverage industry plays a pivotal role in global environmental impact, necessitating an urgent transformation from its current linear economy model of extract-produce-use-dispose. The evidence of environmental disasters has highlighted the unsustainable nature of this model and the pressing need for change. Consequently, the industry is exploring how to contribute to a more sustainable future. Here, the circular economy (CE) has emerged as a strategic tool to promote more sustainable resource utilization and mitigate environmental impacts. The aim of the research was to identify the prevailing discourse and expectations around CE at the microlevel in the Swedish beverage industry across the whole value chain as well as map the trajectories outlined for circularity within this sector. A content analysis of 121 Swedish magazines and media articles from the past six years was conducted, along with a narrative analysis. The study reveals active engagement in CE practices across several stakeholder groups, primarily led by processing companies. These initiatives align with the waste hierarchy, with recycling and re-use of plastics, food waste and by-products being the most prevalent. The beverage industry’s stakeholders anticipate CE efforts to contribute to environmental and economic benefits as well as compliance with legal requirements and a change in consumer behavior. The findings led to three narratives being formed: "Rethinking Plastics: Transforming Plastic Use in the Swedish Beverage Industry", "From Waste to Taste: Rescuing Resources in the Swedish Beverage Industry", and "From Sustainability to Profitability: Unveiling the Economic Potential of CE Ventures in the Swedish Beverage Industry". / Dryckesindustrin spelar en central roll för den globala miljöpåverkan, vilket kräver en omfattande omställning från den nuvarande linjära ekonomimodellen som omfattas av ”slit-och-släng”. Miljökatastroferna har visat att denna modell är ohållbar och att det finns ett akut behov av förändring. Följaktligen undersöker industrin hur man kan bidra till en mer hållbar framtid. Här har den cirkulära ekonomin (CE) vuxit fram som ett strategiskt verktyg för att främja ett mer hållbart resursutnyttjande och minska miljöpåverkan. Syftet med studien var att identifiera den rådande diskursen och förväntningarna kring CE på mikronivå i den svenska dryckesindustrin över hela värdekedjan samt kartlägga de banor som beskrivs för cirkuläritet inom denna sektor. En innehållsanalys av 121 svenska tidskrifter och medieartiklar från de senaste fem åren har genomförts, tillsammans med en narrativ analys. Studien påvisar ett aktivt engagemang för CE-metoder inom flera intressentgrupper, främst drivet av förädlingsföretag. Dessa initiativ är i linje med avfallshierarkin, med återvinning och återanvändning av plast, matavfall och biprodukter som de mest förekommande. Aktörer inom dryckesindustrin förväntar sig att CE-insatserna ska bidra till miljömässiga och ekonomiska fördelar samt efterlevnad av lagkrav och ett förändrat konsumentbeteende. Resultaten ledde till formuleringen av följande tre narrativ: "Att omvärdera plast: Förändring av plastanvändningen i den svenska dryckesindustrin", "Från avfall till smak: Rädda resurser i den svenska dryckesindustrin", "Från hållbarhet till lönsamhet: Synliggör den ekonomiska potentialen i CE-satsningar inom den svenska dryckesindustrin".