No description available.

Uppsatsens första syfte är att undersöka hur Göteborg stad förhåller sig till gentrifiering. Det andra syftet är att undersöka vilken gentrifieringsdiskurs planeringen av Masthuggskajen vilar på. Utöver det är uppsatsens tredje och sista syfte att undersöka hur gentrifiering påverkar stadsutvecklingen i form av social hållbarhet och integration. Uppsatsen har tagit inspiration från diskursanalytiskt förhållningssätt och använt kvalitativa metoder i form av tre dokumentanalyser och sex semistrukturerade intervjuer. I analysen kopplade vi samman empirin med det teoretiska ramverket, genom en tematisk analys. Vår diskussion pekar på att planeringen av Masthuggskajen kan tolkas som ett exempel på nyliberal urbanism och går att härleda till emancipatory-diskursen. Det finns det en medvetenhet kring gentrifiering och dess problematik hos samtliga informanter, dock återspeglades inte det i de granskade dokumenten. Masthuggskajen har ett väl förankrat hållbarhetsperspektiv vilket bland annat återspeglas i deras hållbarhetsprogram, dock kvarstår risken att projektet kan orsaka negativa gentrifierings följder i Göteborg.