Hälsinge Lantkök AB ”Hälsingestintan” grundades 1999, med en vision att sälja kvalitétskött till konsumenterna. Under 2014 valde företaget att ta ännu ett steg i den riktningen, genom att starta ett mobilt slakteri. Det mobila slakteriet ska åka runt i Sverige för att slakta nötkreatur direkt på gårdarna. Syftet med denna studie har varit att undersöka relevanta styrmedel och behandlingstekniker för Hälsingestintans mobila slakteri. Målen har bland annat varit att beskriva slaktprocessen; identifiera, beskriva och analysera relevanta styrmedel samt att identifiera, inventera och beskriva olika behandlingstekniker för slaktavfallet. Denna rapport är en kvalitativ litteraturundersökning av ett mobilt slakteri och skrivs som examensarbete för Miljöteknikprogrammet – vatten, återvinning, på Högskolan i Gävle under våren 2015. De huvudsakliga informationskällorna för studien har vetenskapliga artiklar och rapporter, lagar, förordningar och föreskrifter på nationell nivå och inom EU samt studiebesök och intervjuer med personal inom Hälsingestintan, Konvex AB och Eskilstuna Energi & Miljö. Studien har bland annat tolkat ABP-förordningen, direktivet om avfall, miljöbalken, djurskyddslagen, djurskyddsförordningen samt ett flertal av Jordbruksverkets föreskrifter. Bland dessa styrmedel anses ABP-förordningen, miljöbalken och Jordbruksverkets föreskrifter vara mest relevanta för Hälsingestintans organisation. De olika behandlingstekniker som undersöks i studien är främst förbränning och rötning, men kort information om miljödiesel och cementtillverkning har också beskrivits. Kostnaderna för förbränning och rötning har också undersökts. Utifrån resultatet av behandlingsteknikerna och styrmedel anses det vara bäst om Hälsingestintan har tre separata insamlingssystem för avfallet istället för två som de har i dagsläget. På så sätt klättrar de högre upp på avfallshierarkin, minskar sin miljöpåverkan från avfallet och arbetar mer hållbart utifrån miljöbalkens hänsynsregler. / Hälsinge Lantkök AB “Hälsingestintan” was founded in 1999 with a vision to sell high quality meat to consumers. In 2014 the company decided to take another step in that direction by launching a mobile abattoir. The mobile abattoir will travel around in Sweden slaughtering cattle directly on the farms. The purpose of this study has been to examine laws and regulations and treatment techniques for Hälsingestintans mobile abattoir. The goals of this study are to describe the process of the abattoir; identify, describe and analyse laws and regulations and identify and describe different waste treatment techniques options. This study is a qualitative literature study of a mobile abattoir and is written as a thesis for the study programme Environmental Engineering – water, recycling, at the University of Gävle during the spring of 2015. The main sources of information for this study have been scientific articles and reports, laws, ordinances and regulations in Sweden and the EU. There have also been field visits and interviews with staff in the companies Hälsingestintan, Konvex AB and Eskilstuna Energi & Miljö. The study has, among other things, interpreted the ordinance of animal by-products, Waste Directive, the Swedish Environmental Code, The Animal Protection act, The Animal Protection ordinance and regulations from the Swedish Board of Agriculture. The ordinance of animal by-products, the Swedish Environmental Code and regulations from the Swedish Board of Agricultre are found to be most relevant for Hälsingestintans organization. Different treatment techniques such as incineration and anaerobic digestion has been processed in this study. Brief information about environmental diesel, Biomax, and production of cement has also been described. The cost of incineration and anaerobic digestion has also been investigated. Based on the results of the treatment techniques and instruments Hälsingestintan should have three separate bins for waste disposal instead of two, which they have today. This will make them climb higher up in the waste hierarchy, reduce their environmental impact from their waste management and work more sustainably on the basis of the Swedish Environmental Code.

Med grund i bland annat EU-lagstiftning och de svenska nationella miljömålen har avfallshanteringen i Sverige övergått från ett tidigare deponibaserat system till ett fokuserat på olika återvinningsmetoder. Den avfallsbehandlingsmetod som kanske haft störst framgång under början av 2000-talet är energiåtervinning, vilket innebär förbränning av avfall med därtill kopplad energiutvinning. En stor del av den sorts avfall som deponerades före förbuden mot deponering av utsorterat brännbart avfall och av organiskt avfall, år 2002 respektive 2005, har sedan förbudens ikraftträdande istället förbränts för att generera en betydande andel av Sveriges el- och fjärrvärme. Denna litteraturstudie syftade till att utifrån ett miljöperspektiv granska avfallsförbränning som metod för avfallsbehandling och för energiproduktion, med fokus på utsläppen av växthusgaser och andra miljöföroreningar. Utsläppen från energiåtervinningen i Sverige analyserades och diskuterades i förhållande till de alternativa metoder för avfallsbehandling och el- och fjärrvärmeproduktion som också utnyttjades i Sverige vid skrivandets stund. Synen på växthusgasutsläppen från den svenska avfallshanteringen, argument för energiåtervinningens miljövänlighet och inställningen till en fortsatt expansion av energiåtervinningen i Sverige ifrågasattes. Slutsatserna från studien var att energiåtervinning med fördel för miljön bör ersättas av materialåtervinning och biologisk behandling av avfall samt förbränning av biobränslen, vilket det redan vid skrivandets stund fanns visst incitament för i lagstiftning och planering. / With support in EU legislation and the Swedish National Environmental Objectives, the waste management of Sweden has shifted from an earlier system based on disposal in landfills to one focused on various recycling methods. The waste treatment method that has perhaps had the most success during the beginning of the 21st century is that of energy recovery, which means energy extraction coupled waste incineration. A large portion of the type of waste that was disposed of before the bans on landfilling of combustible waste and of organic waste in 2002 and 2005, respectively, has since the bans’ coming into force instead been incinerated to produce a considerable part of Sweden’s electricity and heating. This literature study aimed to, from an environmental point of view, review waste incineration as a method of waste treatment and of energy production, focusing on emissions of greenhouse gases and other pollutants. The emissions from the Swedish energy recovery were analysed and discussed in relation to the alternative methods for waste treatment and electricity and heat production that were also utilized in Sweden at the time of writing. The perception of greenhouse gas emissions from the Swedish waste management, arguments in favour of the environmental benefits of energy recovery, and the attitude towards a continued expansion of energy recovery in Sweden were questioned. The conclusions drawn from the study were that energy recovery should, with benefits for the environment, be replaced with recycling of materials and biological treatment of waste as well as combustion of bio-fuels, which there were already certain incentives for in legislation and state plans at the time of writing.

Black soldier fly larvae (BSFL) waste treatment is becoming a more sought-after organic waste treatment since it produces larvae for animal feed as well as fertilizer, the need for prediction and optimization of treatment performance increases. This study aims to predict biomass conversion efficiency (BCE) for waste going into treatment, using only the nutritional data from other studies as it could give a good performance estimation while using available data. First, macronutrient fractions, based on a normalized total weight of volatile solids (VS), were calculated from nutritional data of other studies and of this present study.  Using the results, coordinates of these samples were calculated and put on the ternary plot, revealing trends for different macronutrient compositions. To validate these trends, selected nutrient compositions were created as waste mixtures containing fish, bread and vegetable waste and then treated by BSFL. After treatment, BCE and waste reduction in both VS and wet weight basis were noted.  The results showed that a composition high in carbohydrate and low in fat content is favorable for a high BCE value while protein content remained similar across all treatments and only seemed to slightly increase BCE. Treatment A5 held the highest BCE%VS (32.6 ± 3.5) with a composition of 73%VS carbohydrates, 19%VS protein and 8%VS fat and control treatment (A0) with no fish waste held the highest BCE%WW  (21.2 ± 1.8).   When comparing with the results of the other studies used to make the trends in the ternary plot, predictions of BCE were more accurate for a composition  of  70%VS carbohydrates, 20-25%VS protein and < 8%VS fat and also for compositions with similar waste substrates, as their percental changes were similar. This suggests that it is possible to predict high BCE  values from nutritional data in a ternary plot and could be of use when optimizing larval production. / Fluglarvskompostering med den amerikanska vapensflugan (Hermetia illucens) är en avfallsbehandling för organiskt avfall som producerar larver och gödselmedel som kan används som djurfoder respektive gödselmedel.  Många studier har undersökt hur makronäringsämnen påverkar larvproduktion eller behandlingseffektiviteten och kommit till olika resultat. I dagens läge skulle det underlätta om man kunde uppskatta den högsta möjliga effektiviteten baserat på data om avfallet som redan finns utan att behöva gå igenom en längre studie först. Den här studien har som syfte att undersöka om det är möjligt att förutspå biomassomvandlings-effektivitet (BCE) från makronäringsdata tagen från andra studier i ett triangulärt diagram. I denna studie användes studierna av Lopes et al., (2020) och Isibika et al., (2021) som basdata i triangulär diagrammet.  För att validera det trender som sågs i det triangulära diagrammet utfördes tester på valda kompositioner beståendes av ansjovis, bröd och grönsaksavfall med fluglarvkompostering. För att kunna applicera makronäringsämnernas data till triangulär diagrammet, beräknades mängden protein, kolhydrater och fett som en andel av den totala mängden glödförlust (VS).  Efter behandling beräknades BCE på våtvikt (WW) och VS basis.  Resultaten tyder på att en avfallskomposition med hög halt kolhydrater och låg halt fett (70%VS kolhydrater, 20–25%VS protein and <8%VS fett) bidrog till ett högt BCE värde, där proteinhalten var snarlik i alla behandlingar och verkade ha ett litet bidrag till ett högt BCE värde. Behandlingen A5 hade det högsta BCE%VS värdet (32.6 ± 3.5) med en komposition av 73%VS kolhydrater, 19%VS protein och 8%VS fett och kontroll behandlingen A0 (utan ansjovis avfall) hade högst BCE%WW värde (21.2 ± 1.8).   Vid jämförelse mellan de andra studierna och resultaten, var uppskattningar av BCE mer precisa för en komposition med ca 70%VS kolhydrater, 20–25%VS protein and <8%VS fett och för uppskattningar baserad på data från rapporter med liknande avfallssubstrat, då deras procentuella förändringar var liknande varandra. Detta stärker hypotesen att det är möjligt att kunna förutspå högt BCE värde med hjälp av näringsdata från avfallet och skulle kunna användas för att optimera av larvproduktion.