This scientific essay aims to more closely study how to best arrange a context that subtly conveys that change is possible in the treatment of patients who starve themselves. By describing a number of situations during the first weeks of a girl´s therapy, this essay focuses on some central themes in the initial stage. The essay is mainly aimed to explore the conditions for a meaningful communication with a patient who has a low BMI value and who quitted the nutrition-oriented care in her clinic. The essay is a form that allows for reflection on one´s own considerations about the wisest line of conduct in various situation. The work is based on an existential understanding of the starvation as a fragile person´s one and only way to reconcile with herself in the world that is hers. This approach provides a hopeful perspective on two difficulties that are often associated with this population; namely a negative attitude to the possibility of getting well, and a lack of motivation to change anything. What seems to be useful in this kind of treatment is the therapist´s participation in the girl´s phenomenon world and a conjoint exploration on the meaning of her self-starvation. The activity and presence of the therapist is considered important, and the basic assumption is that the starvation is connected to a persons need to feel her personal value, which in the long run serves contributes to remove deeply rooted perceptual and cognitive blockages.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund. En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive Varberg. Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka och gå samtalsbehandling. Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling. Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling. Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor. Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en likriktning sker.

Alkoholmissbruk och alkoholberoende är två av de stora folkhälsoproblemen i Sverige med en uppskattning att ca 780 000 personer över 18 år har ett missbruk och att ca 300 000 personer är alkoholberoende. Att vara i ett alkoholberoende leder till minskad kvalitet genom konsekvenser relaterat till hälsa, socialt liv och arbete samt en påverkan på anhöriga och personer i omgivning. Rådgivningen Oden är en behandlingsverksamhet som har belysts i denna studie. De jobbar med klienter som har olika typer av missbruk däribland alkohol. Syftet är att undersöka hur processen att komma ur ett missbruk ser ut genom behandlingspersonalens beskrivningar och hur behandlarna arbetar med missbruksbehandling. Digitala intervjuer har genomförts med Odens behandlare som spelades in och transkriberades. Sedan så analyserades den insamlade datan med hjälp av en innehållsanalys i syfte att framhäva behandlarnas berättelser och att dela in det i olika kategoriseringar. Några viktiga slutsatser från studien visar att Oden har 70–80 % av sina klienter varje år som genomgår en färdig behandling. Personer som söker sig till Oden för att få hjälp kan handla om rädsla för att såra eller förlora sina anhöriga. Vissa klienter har fungerande livsdelar såsom familj, arbete och bostad medan andra saknade ett socialt nätverk, bostad eller jobb. En viktig faktor som är betydelsefull för att tillfriskna från ett alkoholmissbruk är den sociala miljön runt klienterna. Processen att ta sig ur ett missbruk kan se ut därigenom att ett steg framåt tas för att sedan ta ett steg tillbaka men dessa steg tillbaka beskriver Oden som lärotillfällen och inte som ett misslyckande. Avhållsamhet bidrog till att klienterna började må bättre i form av förhöjt stämningsläge och minskad oro och ångest och en vilja att engagera sig i fritidsintressen. Det är även viktigt att det finns en fungerande arbetsallians mellan klient och behandlare. Det beskrivs som en avgörande del i att behandlingen ska ge en effekt.

<p>Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.</p>

Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bör tänka på när det gäller att skapa en så god terapeutisk relation som möjligt.Detta har gjorts i utgångspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgöra en bild av hur man kan se på dessa två olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet från dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod, varpå resultatet tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inlärningsteoretiskt perspektiv.Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var svår att särskilja från konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bör arbeta för att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utmärker en god terapeut.Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism / The main purpose of this report was to bring clarity to the definition about the concept of the therapeutic relationship, as well as providing a description of what the therapist needs to consider, when it comes to creating the “good therapeutic relationship”.This has been done on the basis of qualitative in-depth interviews with a total of seven therapists, who in their descriptions, together came to form an understanding of these two different aspects of the concept. The collected material from these interviews was then thematized, in the basis of a hermeneutic interpretation method, in after witch these results were interpreted from a social constructivist, and a learning-theory perspective.The main results show that a definition of the therapeutic relationship was difficult to distinguish from the descriptions of how therapists work to create a good therapeutic relationship, as well as the personal characteristics of “the good therapist”.Keywords: Common factors, Four stages of competence, Social constructivism, The therapeutic alliance, The therapeutic relation, Therapy