During recent years both Sweden and the rest of Europe have experienced periods of drought as a consequence of hot summers with low levels of precipitation. For villages provided with drinking water from water plants with groundwater as raw water source droughts can lead to considerable problems if the groundwater reservoir would be affected. One Swedish village which is provided with drinking water from a groundwater drinking plant and which has faced problems regarding their drinking water production is Hurva, located outside of Eslöv in Scania and with a population of almost 400 people. The problem has been periods of water shortage in the drinking water system. The solution to this problem has consisted in filling up the water reservoir in the drinking water system with drinking water delivered in trucks. This is not considered a sustainable solution to the problem and a transmission pipe connecting Hurva to the regional drinking water system has been suggested. This project is written in collaboration with VA SYD, the joint municipal authority in Hurva, and consisted of two main objectives. The first objective was to examine the possibilities of implementation of a circular wastewater system in Hurva from a process technical and health and safety point of view. The second objective was to estimate the waterbalance in the system to make sure that there was enough water for a circular water system. According to the calculations regarding the waterbalance estimation there has been enough water in the system every month of the period January 2018-December 2019 with exception for June 2018 which was a month with extreme droughts in Sweden. The results indicates that there is a risk for water shortage in the system although this is probably not the case for months with normal conditions. Two possible treatment chains was designed, based on the requirement that they should have the capacity to treat the wastewater from Hurva WWTP into drinking water quality. The first chain, treatment chain 1 consisted of ultrafiltration, reversed osmosis, granular activated carbon, pH/hardness adjustment and UV treatment. The second chain, treatment chain 2, consisted of ultrafiltration, ozonation, granular activated carbon and UV treatment. / Under de senaste åren har både Sverige och övriga Europa upplevt perioder av torka till följd av varma somrar med lite nederbörd. För byar som förses av dricksvatten från vattenverk med grundvatten som råvattenkälla kan torka leda till stora problem om grundvattenreservoaren blir påverkad. En by som förses med dricksvatten från ett grundvattenverk och som stött på problem gällande dricksvattenproduktionen under de senaste åren är Hurva, som är beläget utanför Eslöv i Skåne och har en befolkning på strax under 400 personer. Problemen har bestått i att det inte alltid funnits tillräckligt mycket vatten i grundvattenmagasinet. Vid dessa tillfällen har lösningen varit att fylla på drickvattenreservoaren med dricksvatten transporterat i lastbilar från ett annat vattenverk. Detta anses inte som en hållbar lösning och ett förslag har lagts fram om att koppla på Hurva till det regionala dricksvattennätet med hjälp av en överföringsledning. Detta projekt har utförts i samarbete med VA SYD, som är VA-huvudman i Hurva. Projektets syfte var att undersöka möjligheterna till att implementera ett cirkulärt dricksvattsystem med avloppsvatten som primär råvattenkälla i Hurva utifrån två huvudaspekter. Den första delen av projektet handlade om att beräkna vattenbalansen i systemet för att underöka om det finns tillräckligt med vatten. I den andra delen undersöktes möjligheterna till att implementera ett cirkulärt vattenverk i Hurva utifrån processtekniska aspekter samt hälso- och säkerhetsaspekter. Enligt beräkningar av vattenbalans har det funnits tillräckligt mycket vatten i systemet för alla månader mellan januari 2018 och december 2019 med undantag för juni 2018, vilket var ett extremt torrt år i Sverige. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att under normala år har det funnits tillräckligt mycket vatten för att kunna implementera ett cirkulärt dricksvattensystem men att det föreligger en viss risk för vattenbrist i torra perioder. Två möjliga vattenverk, i rapporen kallade treatment chain 1 och treatment chain 2, togs fram. Båda verken designades för att uppfylla kravet om att ha kapacitet att rena avloppsvattnet från Huvas reningsverk till dricksvattenkvalitet. Treatment chain 1 bestod av följande 5 behandlingssteg: ulftrafiltrering, omvänd osmos, granulärt aktivt kol, hårdhet+pH justering och UV disinfektion. För treatment chain 2 valdes följande 4 behandlingssteg: ulftrafiltrering, ozonering, granulärt aktivt kol och UV disinfektion.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall. Efter detta har vi undersökt vilka hinder och möjligheter dessa faktorer kan medföra om man genom kommunikation avser att på lång sikt influera Malmös villahushåll till att frivilligt sortera ut sitt matavfall. Ur undersökningens resultat kan man bl.a. utläsa att en miljöstyrande avfallstaxa med en lägre avgift för de villahushåll som sorterar ut sitt matavfall är ett starkt incitament. Hur mycket lägre avgiften blir är oväsentligt utan det är principen som är viktig. Feedback i form av konkreta och reella exempel om vad det insamlade matavfallet används till och vilken nytta det gör för miljön är viktigt att ge frekvent till villahushållen. Kärlen upplevs som fula och något som tar plats. Ett sätt att skapa positiv uppmärksamhet kring kärlen kan vara att erbjuda tryck på dem. Det är väldigt viktigt att kommunen ger så goda förutsättningar som möjligt för villahushållen att sortera ut sitt matavfall. Om systemets tekniska aspekter fungerar bra så signalerar det trovärdighet och seriositet och blir en motivation för hushållen att göra sin del, dvs. sortera ut sitt matavfall. För att omvända negativa attityder hos hushållen bör man hänvisa till erfarenheter från andra kommuner som samlar in matavfall från villahushåll. Genom bilder och reportage kan dessa utgöra förebilder för Malmös villahushåll. / Malmö is one of many municipalities in Sweden that are planning to adopt a system for collecting and handling the food waste generated within it. The goal is that at least 32 percent of the house owners within the municipality will choose to volunteer to sort out their food waste from 2009. To make their participation voluntary demands a high standard on the initial information campaign that VA SYD, the municipal corporation that is responsible for the collection, is planning to carry out with the purpose of getting as many house owners as possible to participate. This study has intended to, based on three focus group interviews with house owners from the districts of Djupadal, Kastanjegården and Riseberga in Malmö, identify what factors are influencing their willingness and opportunity to sort out their food waste. We then studied what barriers and opportunities those factors may involve if you by communicational means intend to influence Malmö’s house owners to voluntarily sort out their food waste long term. From our studies results you can deduce that an environmentally controlled waste tax with a lower fee for those who sort out their food waste is a strong incentive. How much lower is not important since it’s the principle that matters. It is important to give frequent feedback to the house owners in the form of substantial and intrinsic examples about what the collected food waste is used for, and what good it does for the environment. The containers are believed to be ugly and something that seizes up space. One way to create positive attention around the containers is to offer print on them. It is very important that the municipal council gives as good prerequisites as possible for the house owners to sort out their food waste. If the technical aspects of the system work well it signals credibility and seriousity and can motivate the house owners to do their part that is, sorting out their food waste. To convert negative attitudes within the house owners you should refer to experiences from other municipalities that are collecting food waste from house owners. By pictures and coverage’s with their house owners they can act as role models for Malmö’s house owners.