1 |
"Önskar man hade två käftar och tre telefoner" : COCOM och kontroll inom flygledning / "Wish I had two mouths and three phones" : COCOM and Control in Air Traffic ControlRankin, Erik January 2015 (has links)
Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomänen. COCOM är en modell som kan användas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen är begreppet kontrollnivå vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och påverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger på det JCS som omfattar flygledaren i sin arbetsposition. I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivåer i COCOM till flygledningsdomänen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa flygledare vid en svensk kontrollcentral. De tre parametrarna målavvägning, subjektivt tillgänglig tid samt planering och prioritering befinns särskilt lämpliga för att beskriva kontroll inom flygledning. I uppsatsen identifieras också, med utgångspunkt i resilience engineering, tolv strategier som flygledare använder för att bibehålla kontroll i det vardagliga arbetet. Två exempel på strategier är att anpassa sig till kollegor och deras arbetssituation, samt användandet av ”extra ögon”, att låta en kollega övervaka arbetet. Valet av strategi kopplas i uppsatsen samman med vilken kontrollnivå flygledaren befinner sig på. Domänanpassningen av COCOM visar att modellen är lämplig för modellering av operatörer. COCOM för flygledning kan användas för att bättre klassificera prestation specifikt inom detta område, samt som stöd i samband med utvecklandet av nya verktyg och arbetsmetoder. Kunskap om kontrollstrategier kan med fördel utnyttjas vid utbildning av flygledare, som med denna typ av metakunskap kan få mer medvetna verktyg för att bibehålla kontroll.
|
2 |
The effect of target fascination on control and situation awareness in a multiple remote tower center : A human factors studySjölin, Victor January 2015 (has links)
The Multiple Remote Tower Center concept (mRTC) is a cutting edge project which allows one air traffic control officer (ATCO) to be in charge of multiple remotely situated airports simultaneously. When implemented, it will revolutionise how air traffic is managed at smaller airports and allow for increased efficiency and decreased operational costs. Consequently, at the time of writing a lot of effort is going into evaluating this new way of air traffic management from a safety perspective. Air traffic management has been defined as an issue maintaining situational awareness and exercising control. This thesis aims to investigate how the phenomenon target fascination affects the ATCOs ability to exercise control over its controlled airspace and maintain its situation awareness. It does so by creating a baseline scenario of work in a mRTC, and then comparing the ATCOs performance in the baseline scenario with its performance in the same corresponding scenario, but with elements of target fascination introduced. The differences in the scenarios are analysed using the Contextual Control Model, the Extended Control Model and a holistic framework for studying situation awareness. The analysis shows that target fascination does affect the ATCOs ability to maintain control, but not radically so, and only for a short period of time. The target fascination forces the ATCO to rely on information in the immediate environment to a higher degree than during regular work, as opposed to making decisions based on a holistic understanding of the situation and high level goals. However, once the understanding of the situation have been re-established, the level of control quickly returns to normal levels. Situation awareness is thus a key concept in maintaining control. The situation awareness analysis show that target fascination affects situation awareness by causing the ATCOs understanding of the situation to become outdated without the ATCOs knowledge. Because of this, there may be developments in the situation that the ATCO is not aware of, which hinders it from acting as it normally would. In some cases an intervention from an external actor or element may be necessary to break the fascination and re-establish the ATCOs understanding for the situation. As soon as the fascination is broken, the ATCO quickly takes steps to re-establish its situation awareness and return to normal operations.
|
3 |
Strokekedjan från början till slut : En etnografisk studie om farlighet och tid i en akut vårdkedja / An ethnographic study of decisionmaking during handling of acute stroke patientsStåhl, Sally January 2012 (has links)
Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt. Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld. Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet. Kombinationen av analyser ger resultat både på system- och individnivå. Möjligheter för förbättrade strokekedjor ges i termer av logistiska, tekniska och organisatoriska förslag. / 30 000 people in Sweden get a stroke every year. This leads to large personal adaptions as well as high costs for the society. The most efficient treatment, thrombolysis, must be given as soon as possible to have a good effect. At the same time it is very important to find out if the patient has any differential diagnosis that can make the treatment hazardous. This study investigates how the course ov events around acute stroke patients take place and important factors for the decision making. The studiy is based on ethnographic field studys on four swedish hospitals. The material is analysed with methods from joint cognitive systems and goal-oriented design. The results show that in spite of different organisation of the course of events around acute stroke patients are the processes and direct communication most successful for effective spread of information between the processes. The neurologist on call is an important roll who, as well as the rest of the participants in the course of events, balances the decision making between efficiency and thoroughness. The combination of analysis gives results on both system- and individual levels. Possibilites for improvents are given in three categories: logistic, technological and organizational.
|
Page generated in 0.1181 seconds