Humor är en högt uppskattad form av kommunikation mellan människor, oavsett kön, kultur eller ålder. Det är en mänsklig egenskap som kännetecknas av personens förmåga att skratta åt egen räkning, förmåga att förstå och berätta skämt, vitsar och roliga historier. Det är en persons förmåga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glädje och nöje möta vardagen. Om humor används positivt kan den vara en stor tillgång för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, råder stor brist på litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor. Med undantag för en fåtal nordiska forskningsskrifter om barn och humor, ligger vikten mest på den internationella litteraturen och källor som behandlar fenomenet utifrån psykologisk, sociologiskt och pedagogisk infallsvinkel. Denna uppsats är ett försök att utifrån psykologiska och pedagogiska insikter samt forskningsresultat beträffande humor och barn undersöka humorns effekter och dess användning i undervisningssyfte bland eleverna i grundskolans tidigare år. Undersökningen strävar efter att få svar om och hur man använder humor i undervisningen; vilken inverkan den har på undervisningen (klassrumsklimat och elevernas koncentration på undervisnings- innehåll), hur relationerna påverkas lärare elev emellan samt vilka former av humor som är olämpliga för undervisningen.För att besvara studiens syfte används strukturerade kvalitativa intervjuer i en undersökning bland fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjufrågorna baserades på studiens frågeställning; Har humor, enligt lärare, en positiv påverkan på undervisningen i grundskolan? Svaret på frågeställningen har sökts dels utifrån litteraturen och dels utifrån intervjuer som genomförts med lärarna. Sammanfattningsvis visar resultatet att humorns roll i undervisningen generellt är positiv, med förutsättningen att den används på ett adekvat sätt. Relevant humor som är en integrerad del av undervisningsinnehållet, bidrar enligt lärarnas synpunkter, till att höja undervisningskvalitet. Detta främst genom dess positiva inverkan på relation mellan lärare och elever, på klassrumsatmosfär och därigenom även på elevernas koncentration och motivation för skolarbetet i sin helhet.