Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att utifrån forskning sammanställa faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att nå detta syfte utgår översikten från frågeställningen: vilka fram-gångsfaktorer möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3? En systematisk sökprocess för att hitta adekvata artiklar till valt ämnesom-råde påbörjades. Artiklarna som valdes ut granskades utifrån den formulerade frågeställ-ningen. Från forskningsresultaten framställdes framgångsfaktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Materi-alets resultat visar att klassrumsklimat, lärarens kompetens och undervisningens struktur är olika komponenter som påverkar en likvärdig undervisning för elever med svårigheter inom läsning och skrivning. Därefter diskuteras tematiseringarna kopplat till vår framtida profession. Kunskapsöversikten avslutas med förslag om vidare forskning.

Barnfetma är ett av de största folkhälsoproblemen i detta århundrade och svenska barn blir mer stillasittande. Med hjälp av fysisk aktivitet kan barnen få en bättre hälsa samtidigt som det gynnar deras kognitiva utveckling. Syftet med min studie är att skapa kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas lärande i SO-ämnena samt deras klassrumsklimat. Undersökningens resultat analyseras utifrån Deweys syn på utbildning inom pragmatismen där bland annat lek och aktivitet samt social miljö utvecklar elevernas lärande som en demokratiskapande process. Undersökningen genomfördes på en skola som deltar i ett pulsprojekt samt arbetar ämnesintegrerat med SO-ämnena och svenskämnet. Genom gruppintervjuer och observationer av elever i årskurs sju har resultatet visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter på elevernas lärande i SO-ämnena samt på deras klassrumsklimat. Eftersom eleverna arbetar ämnesintegrerat ger fysisk aktivitet även positiva effekter på elevernas lärande i svenskämnet. Dock visade även resultatet att stress i form av tidspress är en del i elevernas skolvardag och bidragande faktorer som nämns är tidiga morgnar, ombyten och korta raster. Slutsatsen är att fysisk aktivitet bör vara en självklarhet i elevernas skolvardag under förutsättning att det finns tillräckligt med tid till ombyten och rast innan nästa lektion.

Dagligen möts cirka 2 miljoner elever och en kvarts miljon vuxna på Sveriges största arbetsplats som är skolan. Skolans uppdrag är att skapa trygghet och studiero, vilket också tydligt framgår av skollagen. Definitionen av studiero enligt Skolverket innebär att fokusområdet riktas mot undervisningens syfte och att minimera störmoment under lektion. Tidigare forskning visar att skolklimat påverkas av olika faktorer samt att hälsosamma, säkra och positiva skolmiljöer ger elever möjlighet till lärande och bra akademiska resultat. Eftersom flera olika rapporter har påvisat brister i elevernas trygghet och studiero är det viktigt att öka kunskap kring detta problemområde. Det övergripande syftet med denna studie var att utveckla en förståelse om studiero, där lärarnas och fritidspedagogernas uppfattningar, orsaker, och arbete kring studiero lyftes fram och analyserades. Följande frågor besvarades• Vad innebär studiero enligt lärarnas och fritidspedagogernas uppfattning?• Vilka är orsakerna till studiero enligt lärarnas och fritidspedagogernas upplevelser?• Vilka faktorer bidrar till en ökad studiero enligt lärare och fritidspedagoger? Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer och fenomenologisk metodansats som valdes för att nå pedagogers upplevelser. Sammanlagt valdes 22 deltagare ut, varav 11 personer besvarade frågorna, en biträdande rektor, två fritidspedagoger och åtta lärare. De besvarade frågorna analyserades och kodades, där nyckelord plockades ut och analyserades vidare samt kategoriserades. Detta kategoriseringsarbete resulterade i ett antal huvudteman, som presenteras i resultatkapitlet.Resultaten av studien visade att arbetet för att skapa studiero handlar om det förebyggande arbete, med tydliga regler och förväntningar. Vidare belystes även vikten av ledarskap, tydlighet och goda relationer eftersom detta kan ha en god inverkan på studieron i klassrummet. För att lyckas är det viktigt att motivera eleverna, vilket kan leda till bättre studiero som leder vidare till ökad måluppfyllelse. Sammanfattningsvis konstaterades att det som lärarna och fritidspedagogerna tar upp som viktiga aspekter för att skapa studiero, ligger i linje med det som har belysts av tidigare forskning.

Muntliga framställningar har en relativt stor plats i Läroplanen (Lgr11, 2019) men trots det saknas det tydliga riktlinjer och verktyg för hur eleven ska få möjlighet att utvecklas till en god talare och lyssnare. Syftet med vår studie är att undersöka lärares arbetssätt vid muntliga framställningar samt att belysa begreppet talängslan. Utgångspunkten i studien är att utveckla kunskaper kring begreppet talängslan samt sammanställa arbetssätt som lärare använder för att stötta elever som upplever en oro när de talar inför andra. Vi har undersökt lärares syn på talängsliga elevers symtom och orsaker till talängslan samt hur lärare arbetar för att skapa trygghet vid muntliga framställningar. Vår vision var även att studera vilket utrymme arbetet med talängslan får inom skolan samt hur utvecklingen inom ämnet sker. Genom en enkätundersökning som besvarades av 100 lärare som arbetar i årskurserna F–3 har vi fått fram material som vi analyserat genom statistisk analys samt innehållsanalys. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och gav därav både kvalitativa och kvantitativa data. Studiens resultat visar att ett tryggt klassrumsklimat är grunden för att skapa goda förutsättningar vid muntliga framställningar. Eleverna uppges visa såväl fysiska som psykiska symtom vid talängslan och en vanlig angiven reaktion är att försöka undvika muntliga framställningar på olika vis. Flera av respondenterna anger att de arbetar med elevernas självkänsla och gruppens dynamik samt att de har tydliga klassrumsregler för att skapa ett tryggt klimat i klassen. Arbetet med talängslan sker till största delen i klassrummet men diskuteras även inom arbetslaget och kan i vissa fall även beröras genom exempelvis föreläsningar och annan kompetensutveckling. Slutligen visar studien att talängslan är ett vanligt fenomen, då fyra av fem lärare i studien anger att de har talängsliga elever i sin klass.

Studien syftar till att belysa talängslan ur både elev- och lärarperspektiv, samt hur undervisning i muntlig framställning bedrivs i svenskämnet, i årskurs 1–3. Muntlig framställning är en central del i all undervisning under hela skolgången där elevers språkliga och kommunikativa förmåga ska stärkas. Att tala är ett demokratiskt verktyg och när lärare arbetar med att stärka elevers muntliga förmåga kan det leda till att eleven vill och vågar göra sin röst hörd. Det finns lite forskning i området talängslan. Den forskning som finns utgår från högre åldrar. Kommunikation har en centralroll i den sociokulturella teorin och hermeneutiken som utgår från människans tankar, upplevelser, erfarenheter och tolkningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts på två olika skolor med fem verksamma lågstadielärare och två elevgrupper i årskurs 3. Syftet med intervjuerna var att få lärare och elevers syn, erfarenheter och kunskap om talängslan och muntlig framställning. Min studie visar att talängslan är ett viktigt område och att det behövs mer forskning och kunskap. Den visar även att det är viktigt att arbeta med muntlig framställning som främjar elevens språkutveckling. Lärare har en viktig roll och behöver ha förståelse för problematiken. Det finns olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med talängslan. Eleven behöver tro på sig själv och känna sig trygg då det kan leda till att hen vågar tala. Elever behöver ständigt utmanas för att stärka sitt självförtroende. Trygghet är en förutsättning för att minska talängslan. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten.Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten. Vi såg en markant skillnad mellan de båda skolorna och i en av klasserna skiljde sig lärarens uppfattning från elevernas på flera punkter. Vårt resultat visar på att läraren är viktig för elevens känsla av trygghet och att det är väl värt att satsa på att bygga upp en relation med sina elever. Vad gäller flickors och pojkars olika uppfattning konstaterade vi att flickorna inte känner sig sedda i samma utsträckning som pojkarna, samt att jämställdheten är betydligt högre på den centralt belägna skolan. Vi såg ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel och konstaterade även att eleverna är bättre på att stärka varandras självförtroende än varandras självkänsla. Eleverna verkar däremot inte vara medvetna om vad de arbetar med på lektionerna som tränar social och emotionell kompetens.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ”classroom management” samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att lärarnas tillämpade ledarstil inte sammanfaller bra med de styrdokument och den forskning som finns eftersom ordningsreglerna varken är bestämda i demokratiska former eller konsekvent tillämpade. Resultaten pekar dessutom på att skolans relativt låga ordningsproblematik är oberoende av lärarnas aktiva kontrollåtgärder och att svaret i stället ska sökas i lärarnas socialkompetens.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser. Det är alltså samtalet som grunden för utbyte av kunskap, erfarenhet och preferens formning. Jag fann att det var framförallt bristen på flerstämmigheten av åsikter och identiteter på båda skolorna som påverkade förutsättningarna för att ett deliberativt klassrum. Detta påverkades i sin tur av bristen på öppenhet i klassrummet och den polarisering som det individuella gymnasievalt innebär.

Matematiksamtal är en förutsättning för att stimulera elevernas resonemangsförmåga vid inlärningsprocessen. Dock förekommer variationer i tillämpning av matematiksamtal i samband med matematikundervisningen vilket kan bidra till en ojämlik undervisningskvalitet. Hufferd-Ackles med kollegor (2004) har beskrivit nivåer av matematiksamtal som syftar till att bedöma och få en förståelse för hur frågor ställs i klassrummet, vem som är huvudinnehavaren av kunskap samt vem som ansvarar för att inlärningen sker. Denna fallstudie syftar till att undersöka nivån av matematiska samtal i klassrummen med utgångspunkt i teorierna av Hufferd-Ackles med kollegor (2004). Studien syftar även till att presentera lärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar av att bedriva samtalen samt hur de anser att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom dessa. Genom observationer i tre olika klassrum samt intervjuer med tre lågstadielärare genomfördes studien och analyserades med teoristyrd tematisk analys för observationerna respektive empiristyrd tematisk analys för intervjudata. Resultatet indikerar på en låg nivå utifrån kvalitativa aspekter gällande matematiska samtal.  Den insamlade data från observationer och intervjuer visade ett samband mellan nivåerna och lärarnas upplevelser där klassrumsklimatet framträdde som den mest betydelsefulla faktorn för samtalens nivå. En trygg miljö i klassrummet gynnar samtalen och bidrar till att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för att bedriva kvalitativa samtal såväl för lärare som för elever. Lärarna var eniga om att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom att bedriva matematiska samtal och att arbete i läromedel inte bidrar till detta i samma utsträckning.

Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Syftet i studien är att undersöka hur 8 legitimerade grundlärare resonerar kring och hanterar talrädsla hos elever i årskurs 1–3 i undervisningen. Studien undersöker också hur lärarna arbetar förebyggande för att få sina elever att våga tala i klassrummet samt möjliga orsaker till att talrädsla uppstår. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats med tematisk innehållsanalys. I resultatet framkommer att talrädsla förekommer i de flesta klasser i olika utsträckning och ger sig till uttryck på olika sätt. Studien visar att alla respondenter använder sig av strategier för att främja talet hos elever i klassrummet. I resultatet framkommer även att en trygg miljö i klassrummet är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga att framföra redovisningar och svara på tilltal framför klassen. Resultatet visar även att talrädsla påverkar läs och skrivutvecklingen i de tidiga skolåren och försvårar bedömningen för lärarna av eleverna i ämnet svenska.