Det här är en kvalitativ intervjustudie som baseras på intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser lågstadielärare har av att använda rörelsepauser som ett verktyg i undervisningen. Utifrån lärares perspektiv undersökte vi bland annat hur rörelsepauser kan påverka elever och klassrumsklimat samt hur olika ramfaktorer kan hämma eller främja användandet av rörelsepauser i undervisningen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar så intervjuade vi fyra lågstadielärare från olika delar av Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin. Den empiriska datan baseras på semistrukturerade intervjuer och analyserades tematiskt, vilket ledde till fyra huvudteman: klassrumsmiljö, elevgrupper, struktur och arrangemang samt skolan. Dessa teman analyserade vi genom att jämföra likheter och skillnader i vad lärarna uttryckt om respektive tema.  Resultaten visade att klassrumsmiljön är viktig då ett större klassrum och hjälpverktyg underlättar för användandet av rörelsepauser. Analysen visar också att lärare anser att rörelsepauser överlag påverkar klassrumsklimatet och elevgruppen positivt samt bidrar till att eleverna i regel får lättare att koncentrera sig på undervisningen efter en rörelsepaus. För att en rörelsepaus ska ha positiv inverkan på undervisningen så är det viktigt att ha en tydlig struktur och läsa av elevgruppens behov. Skolans rutiner kan också spela en betydande roll när det kommer till hur och i vilken utsträckning lärare väljer att använda rörelsepauser.

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter. Anledningen till detta var för att de skulle kunna ge studien olika infallsvinklar i skapandet av ett positivt klassrumsklimat. Efter genomförandet av intervjuerna sammanställdes svaren och åsikterna för att hitta gemensamma nämnare hos informanterna. I resultatet framkommer det att gruppens klimat har stor påverkan på elevens lärandemöjligheter. Ett positivt klasrumsklimat kännetecknas av att alla upplever att de är delaktiga, de känner sig trygga, det finns tydliga mål med undervisningen och alla vågar vara sig själva. Detta kan ändå se mycket olika ut i olika klasser beroende på hur ledarskapet ser ut. Under intervjuerna framkommer det att ledarskapet har en bidragande roll till ett positivt klassrumsklimat.

<p>Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum".</p><p>Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. </p><p>I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats. När eleverna själva får skapa sitt "drömklassrum" handlar det mycket om att skapa en miljö som känns hemtrevlig och mysig.</p>

<p>Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen. </p><p>För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien. </p><p>Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen.</p>

<p>Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. </p><p>Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. </p><p>I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. </p><p>Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. </p><p>Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad. </p><p>Gott ledarskap utmärks av att läraren har tydliga mål för arbetet i klassrummet (en genomtänkt människo- och kunskapssyn), är en auktoritet, varierar sin undervisning, förklarar så eleverna förstår, motiverar varför eleverna ska läsa ett visst avsnitt, kan hålla ordning, har humor och är uppmärksam på klassrumsklimatet. Eleverna har medinflytande och medansvar. </p><p>Läraren kan påverka klassrumsklimatet genom stimulerande och meningsfull undervisning, genom tydliga regler och rutiner, ha positiva förväntningar på eleverna och bemöta dem på ett bra sätt. Konstruktiv konflikthantering, samtal, olika övningar och föräldrasamverkan påverkar klassrumsklimatet positivt. </p><p>Majoriteten av eleverna i år7 upplever att trivseln är bra i klassen och att de vågar säga vad de tycker. Gruppklimatet skiljer sig på vissa punkter mellan klasserna. Arbetsron och hur man lyssnar på varandra fungerar sämre i en klass. I den klassen förekommer också mobbning. Ungefär hälften av eleverna svarar att de tycker ganska mycket av det de lär sig i skolan är intressant.</p>

<p>Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta. För att få ytterligare kunskaper och svar på mina frågeställningar har jag gjort en studie genom att intervjua sex stycken klasslärare som arbetar med barn i år 1-6. </p><p>Det som utmärker ett bra klassrumsklimat är: trygghet, respekt, glädje, samhörighet och tillåtelse. Det tar ofta tid att skapa ett bra klimat. Hur lärare arbetar varierar beronde på klass. Det är till exempel viktigt att ta tag i problemen direkt, ge barnen förtroende, låta dem vara delaktiga, visa uppskattning och ha trevligt ihop. En bra lärare ska vara: tydlig, lyhörd, konsekvent, glad, förtroendeingivande och anpassningsbar.</p>

<p>I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. </p><p>Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7. I arbetet studeras också teorier om konfliktlösning. De forskare som behandlats är Brännlund, Crum, De Bono, Maltén, Nemert och Wahlström. Samtliga forskare är överens om att förutsättningen för att kunna lösa en konflikt är att parterna verkligen lyssnarpå varandra. Lyssnandet är nyckeln till all framgångsrik konfliktlösning. Forskarna uppger också att våra tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar oss i konfliktsituationer. </p><p>Resultatet av intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare hade som mål med sin konfliktlösning att lära eleverna att skilja på person och handling när något hade inträffat. Detta var något som även teorierna framhävde. Resultatet visade vidare att lärarna precis som forskarna ansåg att lyssnandet hade en betydande roll vid konfliktlösningen. Intervjuerna visade att lärarna inte använder sig av en stegvis konfliktlösningsmetod därför att de anser att det inte finns en enda metod som fungerar på alla elever i alla situationer.</p><p>Forskarna beskriver vidare att det är viktigt med en tredje part närvarande vid konfliktlösningen t ex en lärare. Intervjuerna visar att några av lärarna agerar aktivt som tredje part medan andra endast deltar som en passiv neutral part.</p>

<p>Mobbning är ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning är därför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete på hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. </p><p>I litteraturstudien tar jag upp olika sätt att arbeta mot mobbning i en klass eller på en skola. Det bästa sättet att motverka mobbning är att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen. Därför tar jag bland annat upp kompismassage, olika vänskapsövningar, kvalitetscirklar, rollspel samt vikten av en stimulerande utemiljö och många vuxna ute på rasterna.</p><p>I resultatdelen redovisar jag hur fyra lärare arbetar med mobbningsförebyggande arbete i sina klasser. Detta framkom genom kvalitativa intervjuer.</p><p>I diskussionen har jag sedan sammanfört det som jag läst med det som framkom under intervjuerna.Genom detta arbete har jag fått kunskap om vikten av att man arbetar med klassen/gruppen på olika sätt för att motverka att mobbning uppstår.</p>

<p>Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.</p><p>Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.</p><p>Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.</p><p>Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet.</p><p>En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.</p>