<p>Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.</p>

<p>Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin. I det här arbetet ställs Lemkes teoretiska konstruktion mot en textanalys av svenska gymnasieskolans läroböcker i fysik, med fokus på beskrivningen av vetenskapligt arbete och vetenskapsmän. Analysen av lärobokstexterna tyder på att att läroböcker har ett språk som sammanfaller med det som Lemke kallar teknisk diskurs. Böckerna är dock inte enhetliga i sitt sätt att beskriva naturvetenskap och naturvetenskapsmän. Tillsammans med den sammanställning av forskningsresultat inom naturvetenskapens didaktik som också ingår i arbetet ger resultatet anledning att beakta teknisk diskurs och teknokratisk ideologi vid observationer och analyser av svensk naturvetenskapsundervisning.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder</p><p>i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta.</p><p>För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.</p>

<p>Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet. Jag ville också få svar på om eleverna hade några funderingar på när de skulle kunna ha användning av sina matematikkunskaper. För att kunna få svar på frågorna gjordes enskilda elevintervjuer med nio elever i skolår fem. Intervjuerna spelades in och presenteras utförligt i resultatdelen.</p><p>Det som framgick av undersökningen stämde delvis överens med de tidigare studier som gjorts inom området, men det framkom även en hel del synpunkter på undervisningen som till viss del gick emot den tidigare forskningen. De slutsatser som dragits av undersökningen var att alla utom en elev i undersökningen kunde hitta delar av matematiken som intresserade dem och ingen av eleverna tyckte att matematik var ett genomgående tråkigt ämne. Det som tycktes stämma väl överens med litteraturen var att de flesta av eleverna ville ha en varierad undervisning med lekar, spel, plockmaterial och diskussioner.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose with this study is to find out how pedagogues, who teach in the early years of primary school, motivate and stimulate all pupils so they want to read a lot of fiction. The research also includes finding out more about why the pedagogues work as they do. The research starts with a study of current literature which deals with how teachers should work with motivation and stimulation in school. To find out how the pedagogues work in school I have made qualitative interviews with four pedagogues who work in the early years of primary school. The result shows that all of the pedagogues motivate and stimulate pupils in similar ways. The pedagogues are trying to adapt their work based on what is best for the individuals and the rest of the group. The conclusion is that literature and the interviewed pedagogues agree in how to work with pupils and fiction reading. There are some factors that are important for the pedagogues to work with. Fiction needs to be conformal with each pupils reading level and it needs to be interesting. The pedagogue should be a reading model and invite pupils to an inspiring reading-environment. It is also important that pupils can work with fiction in varied ways like individual reading and reading aloud.         </p> / <p><strong>Sammandrag</strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger, inom grundskolans tidigare år, arbetar med att motivera och stimulera alla elever till att vilja läsa mycket skönlitteratur. Undersökningen innefattar även att ta reda på mer om varför pedagogerna arbetar som de gör. Undersökningen inleds med en litteraturstudie över aktuell forskning inom området. För att få reda på hur pedagogerna arbetade i skolorna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år. Resultatet visar att samtliga pedagoger motiverar och stimulerar eleverna på liknande sätt. Pedagogerna försöker anpassa sitt arbete utifrån vad som är bäst för varje individ och gruppen. Slutsatsen är den att litteraturen och de intervjuade pedagogerna ger liknande svar om hur arbetet med att få eleverna att läsa skönlitteratur kan genomföras. Det finns några faktorer som är viktiga i pedagogernas arbete. Skönlitteraturen ska vara nivåanpassad och intressant. Pedagogen bör vara en läsande förebild och inbjuda till en inspirerade läsmiljö. Det är också viktigt att eleverna får ta till sig och arbeta med skönlitteratur på varierade sätt som individuell läsning och högläsning.   </p>

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin. I det här arbetet ställs Lemkes teoretiska konstruktion mot en textanalys av svenska gymnasieskolans läroböcker i fysik, med fokus på beskrivningen av vetenskapligt arbete och vetenskapsmän. Analysen av lärobokstexterna tyder på att att läroböcker har ett språk som sammanfaller med det som Lemke kallar teknisk diskurs. Böckerna är dock inte enhetliga i sitt sätt att beskriva naturvetenskap och naturvetenskapsmän. Tillsammans med den sammanställning av forskningsresultat inom naturvetenskapens didaktik som också ingår i arbetet ger resultatet anledning att beakta teknisk diskurs och teknokratisk ideologi vid observationer och analyser av svensk naturvetenskapsundervisning.

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning. Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet. Jag ville också få svar på om eleverna hade några funderingar på när de skulle kunna ha användning av sina matematikkunskaper. För att kunna få svar på frågorna gjordes enskilda elevintervjuer med nio elever i skolår fem. Intervjuerna spelades in och presenteras utförligt i resultatdelen. Det som framgick av undersökningen stämde delvis överens med de tidigare studier som gjorts inom området, men det framkom även en hel del synpunkter på undervisningen som till viss del gick emot den tidigare forskningen. De slutsatser som dragits av undersökningen var att alla utom en elev i undersökningen kunde hitta delar av matematiken som intresserade dem och ingen av eleverna tyckte att matematik var ett genomgående tråkigt ämne. Det som tycktes stämma väl överens med litteraturen var att de flesta av eleverna ville ha en varierad undervisning med lekar, spel, plockmaterial och diskussioner.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten. Det verkar som de elever som arbetat med NTA har utvecklat ett större intresse för teknik och naturvetenskap. Slutsatsen har till stor del kunnat dragits utifrån elevernas gymnasieval.

Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten. Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet. Vidare har jag i enkäten använt mig av flervalsfrågor, vilket i efterhand visade sig bli problematiskt i tolkningen av svaren. Generellt visar resultatet att elevers skönlitterära läsning påverkas av läraren och den närmsta umgängeskretsen. Ett svensklärarbyte under gymnasietiden tycks påverka hur elevernas inställning till skönlitterärt läsande ser ut. Eleverna läser framförallt för underhållning, men betonar i flera fall att de knappt har tid till läsning längre. De studieförberedande programmens elever är något mer positivt inställda till läsning av skönlitteratur än vad elever på yrkesförberedande program är. Elevernas läsmotivation grundar sig främst i två motiv deras svensklärare ger dem för läsning av skönlitteratur. Dels för tillägnelse och utveckling av det svenska språket, och dels för att skönlitteratur ingår som en del i svenskämnets kursplaner. Svensklärarnas motiv för läsning når delvis fram till eleverna, men lärarna har en mer tydlig bild av vad skönlitteratur rent kunskapsmässigt (allmänbildning, igenkänning) kan skänka eleverna än vad eleverna själva har.

Studiens syfte är att beskriva och analysera omständigheter som inverkar på flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare är syftet att få kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sätt ansågs mest lämpligt då det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde på intervjupersonernas skola, på en studie- och yrkesvägledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter. Intervjuerna följde en semistrukturerad guide utifrån delområden. I resultatet framkom att intresse var den mest betydelsefulla faktorn för intervjupersonernas val av gymnasieutbildning men att även föräldrapåverkan förekom. Alla elever hade positiva och negativa erfarenheter under utbildningsperioden, där det mest avstickande var bemötandet från lärare och handledare på praktiken. Bemötandet upplevdes av intervjupersonerna i de flesta fall som bra, men undantag fanns, speciellt kring handledarnas bemötande på praktiken. Nästan ingen av intervjupersonerna hade haft något vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren inför valet av gymnasieprogram. Slutsatsen som dras är att intresse är den viktigaste faktorn för eleverna när de väljer till gymnasiet, men att intresset kan kopplas till föräldrapåverkan. En annan slutsats som dras är att studie- och yrkesvägledning har skett i alldeles för liten utsträckning.