Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ”avhandlingar.se”. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa. Resultat: Resultaten visar att kön är den viktigaste påverkansfaktorn. Flickor visar sig ha en mer negativ attityd till och ett mindre intresse för naturvetenskap än pojkar. Ålder är den därnäst viktigaste faktorn. Det visar sig att elevers intresse sjunker med stigande ålder. Elevers självförtroende och självtillit är en tredje faktor som påverkar attityd och intresse. Elever med ett gott självförtroende och god självtillit har ett större intresse för naturvetenskap. Dessutom spelar undervisningsmetoder och lärandemiljön in. Studierna visar skillnader i vad flickor och pojkar finner intressant inom naturvetenskap. Flickor är mer intresserade av medicin och hälsa och pojkar är mer intresserade av de ”farligare” delarna inom naturvetenskap, exempelvis explosiva ämnen. Diskussion: Elever har ett intresse för naturvetenskap, även om det är lägre än intresset för andra skolämnen. Det som eleverna är intresserade av lyfts fram i läroplanen, men överskuggas av de delar som eleverna finner minst intressanta.

Bakgrund Friluftsliv är något som nämns i kurs- och ämnesplanerna i Idrott & Hälsa. Trots detta kände jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgång vilket gjorde att jag uppfattade friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra friluftsliv mer intressant för eleverna. Däremot har lite forskning gjorts angående vilka elever har/har inte ett intresse för friluftsliv. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur intresset är för friluftsliv hos elever i årskurs 2 på gymnasiet. Finns det något samband mellan social position och intresset för friluftsliv samt skiljer sig intresset något åt mellan könen? Metod I studien har jag använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt deltog 94 elever från tre skolor i Karlstads Kommun. Resultat Resultatet i studien visade på att majoriteten av eleverna tycker att friluftsliv är lite intressant samtidigt som det visade sig att ett samband fanns där ju högre social position man har, desto större intresse för friluftsliv fanns bland eleverna. Ingen större skillnad kunde ses på intresset för friluftsliv mellan könen. Diskussion Studiens resultat liknar mycket vad tidigare forskning visat. Vad som var lite anmärkningsvärt var att det visade det sig att eleverna har en ganska oklar bild om vad friluftsliv är.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka den inre motivationen hos de anställda inom ett bokningsbolag. Fokus ligger på att undersöka ifall arbetets innehåll skapar inre motivation hos de anställda samt ifall den inre motivationen påverkar de anställdas arbete för organisationens intresse. För att uppnå detta syfte har vi arbetat med dessa frågeställningar: - Skapar arbetets innehåll inre motivation hos de anställda inom ett bokningsbolag? - Påverkar den inre motivationen de anställdas arbete för organisationens intresse? Metod Denna forskning har haft en induktiv ansats då vi ville få en uppfattning om hur anställda på bokningsbolag uppfattar deras verklighet och forskningens ämne. Det empiriska materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med personer anställda på bokningsbolag. Slutsatser Vi har genom att analysera vårt empiriska material med Hackman och Oldhams (1980) arbetsdesigns teori kommit fram till att våra respondenters arbete inom respektive bolag är utformat på så vis att inre motivation skapas. Detta genom att se till fem egenskaper, självbestämmande, förståelse för arbetet, variation, feedback och arbetets betydelse. Inre motivation påverkar respondenternas arbete för organisationens intresse positivt.

Syftet med detta arbete är att ta del av några förskollärares syn på den pedagogiska planeringen för barns lärande och utveckling. Teoretiska utgångspunkten för studien är ett sociokulturellt perspektiv. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat förskollärare. Resultatet av studien visade att läroplanen är en viktig del av förskollärarnas planering och tillvägagångssätt. Resultatet visade också att förskollärare tycker att det lustfyllda lärandet är viktigt och att barns delaktighet och intresse bör finnas med i planeringen samt att samverkan mellan arbetskollegor och föräldrar är ett viktigt för att utveckla barns lärande. Slutsatsen är att förskollärare framhåller vikten av flexibilitet i sina planeringar samt vikten av reflektion före-, under- och efter sin planerin

Den här uppsatsen kommer att adressera frågan “Hur kan intresse väckas hos gymnasieelever för upplysningsepoken och den franska revolutionen?”, i kombination med frågorna “Vilken sorts undervisningsmetod kan väcka intresse hos gymnasieelever för upplysningsepoken och den franska revolutionen?” och “Vilka former av undervisning genererar inre respektive yttre motivation hos gymnasieelever då upplysningsepoken och franska revolutionen behandlas?”. Premissen som ligger till grund för dessa frågor är antagandet att intresse spelar en avgörande roll för aktivt lärande i ämnet historia. Slutsatserna som presenteras i denna studie baseras delvis på befintlig litteratur gällande intresse, motivation och lärande inom historieundervisning på gymnasial och universitetsnivå. Samt, delvis på intervjuer med tio elever vid en statlig svensk gymnasieskola. Intervjuerna behandlar elevernas åsikter gällande en lektionsserie om franska revolutionen och upplysningen genomförd av mig. Resultaten i studien antyder att varierad och diskussionsbaserad undervisning gynnar elevers studiemotivation, samt att väl genomförda föreläsningar kan väcka gymnasieelevers intresse för temat. Dock visar studien även att externa påtryckningar i form av examination och betygsgrundande uppgifter har en stor inverkan på elevernas studiemotivation. Intresse kan därför inte i sig ligga till grund för gymnasieelevers aktiva lärande. Däremot är kombinationen av intresse och examination ett framgångsrikt recept för elevers lärandeprocess i ämnet historia.

Skolverket uppmanar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet till att skolans verksamhet ska stimulera elever till ett livslångt lärande samtidigt som Skolinspektionen varnar om att elevers intresse i de naturvetenskapliga ämnena sjunker under mellanstadieåren. Samtidigt som TIMSS rapport från 2020 visar på höga ämneskunskaper inom de naturorienterande ämnena bland svenska elever. Hur går detta ihop? Syftet med denna studie att undersöka om en intresseskapande undervisning är gynnsam för elevernas lärande av naturvetenskapliga ämneskunskaper eller om det bara är till för att skapa intresse. Detta problemområde ledde oss till frågeställningarna:  Hur arbetar lärare för att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig ämneskunskap?  Vilken effekt upplever lärare att intresseskapande naturvetenskaplig undervisning har på elevernas lärande? För att besvara frågorna har sju yrkesverksamma naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 deltagit i intervjuer som analyserats utifrån Douglas Roberts och Rodger Bybee’s sju kunskapsemfaser inom de naturorienterande ämnena. I analysen framträdde fyra teman som hade positiv effekt på elevernas tillägnande av naturvetenskaplig ämneskunskap i samband med intresse: Vardagskopplingar, Förkunskaper skapar intresse, Didaktiska val och Delaktighet eller aktivt deltagande? Denna intervjustudies slutsats belyser samspelet som krävs i undervisningen mellan intresse och ämneskunskaper som behövs för att elever ska stimuleras till ett livslångt naturvetenskapligt lärande för att kunna göra riktiga tolkningar av och kloka beslut i världen runt om dem både nu och i framtiden.

No description available.

Studien är en kvalitativ undersökning på tre olika förskolor. Syftet är att undersöka hur fem förskollärare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftspråk hos förskolebarn i åldrarna 1-6 år, hur dessa pedagoger upplever att barn lär sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftspråk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssätt skiljer sig åt men att det även finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lär sig. Arbetet med skriftspråk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten. Resultat i den här studien visar att de skriftspråkliga aktiviteter som förekommer sker i vardagssituationer. Det kommer in naturligt i verksamhetens olika rutiner, t.ex. vid sagoläsning, läsande av barnens egna namn, arbete med språk- och sagopåsar, arbete genom barnens teckningar och ofta i de dagliga dialogerna mellan barn och pedagoger. Pedagogerna arbetar utifrån hur de uppfattar att barnen lär sig samtidigt har pedagogerna olika uppfattningar kring barns intresse för skriftspråk. Tidigare forskning visar att det inte finns bara ett korrekt arbetssätt som alla ska följa, istället läggs vikt vid individanpassad undervisning och skriftspråkliga aktiviteter som inom verksamheten bör förekomma i naturliga och meningsfulla sammanhang.

Dagens unga studerar generellt sett längre än tidigare generationen. En av orsakerna är den samhällsförändring som skedde efter 1990-talets kris då stora delar av svensk basindustri lades ned. Förändringen av svensk arbetsmarknad har fått till följd att kraven på ungdomars utbildningsnivå har höjts. Under min utbildningstid har jag genom mina studier fått veta hur komplicerad ungdomars valprocess av utbildning och yrke kan vara och är. Många olika faktorer påverkar elevernas val av utbildning och yrke. Mitt arbete syftar till att få kunskaper om vad eleverna själva anser sig veta om program, påverkan och arbetsmarknad. För att få fram underlag till min studie har jag använt mig av enkäter som besvarats av elever i fyra årskurs 9 klasser. Jag jämför också med andra undersökningar och tidigare forskning i liknande frågor.Min undersökning har visat på ett resultat där elevernas kunskaper om sitt gymnasieval varierar i stor grad. Eleverna anser själva att de i största utsträckning väljer efter intresse och därefter styr betygen. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv visar inte alls att valet till gymnasiet skulle var fritt. Trots att vi kanske lever i det mest jämställda av länder så är den största påverkansfaktorn och begränsningen vårt kön vid val av utbildning och yrke. Min bild av elevernas förstahandsval bekräftar att vi har en könssegregerad gymnasieskola.Resultaten av min undersökning visar att de allra flesta eleverna känner sig nöjda med sitt val av gymnasieprogram. I tidigare forskning framkommer tydligt att utbildning är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden men de största påverkansfaktorerna är kön, betyg och socioekonomisk bakgrund för möjligheterna till gymnasieutbildning och yrke.

Elevers attityd till biologi är en viktig påverkande faktor för deras inlärning. Många elever upplever ämnet som abstrakt och det går att fundera över om detta är något som förändras med åldern. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilken attityd och attitydförändring personer har till ämnet biologi efter att ha avslutat gymnasiet, samt vilka faktorer som påverkat detta. Studien genomförs med en enkät där begreppet attityd delas upp i tre olika delar: en affektiv, en beteende och en kognitiv komponent. Resultatet visar att de flesta respondenter hade en positiv eller mycket positiv inställning till biologi. Till största del hade respondenternas attityd inte förändrats, men många hade fått en mer positiv attityd till biologi än de som hade fått en mer negativ attityd. Viktiga faktorer för att påverka respondenternas attityd positivt var ämnets upplevda verklighetsförankring och en möjlighet att specialisera sig på de delar av ämnet som respondenterna själva fann intressanta.