No description available.

This study focus on how preschool teachers work with science and if there is any difference depending on which profil the pre-school has. In order to obtain material to this study and investigate how the pre-school teachers work with science and see if there were any difference eleven pre-school teachers were interviewed. The pre-school teachers worked in pre-schools with different profiles. The profile of the pre-school had some influence on how the pre-school teachers worked with science but the main reason was the pre-school teachers own view on the subject and their own awareness. The pre-school teachers worked with the conditions they had in their pre-schools and tried to make it in to a positive experience for the children. Their opinion was that the material they had was sufficient and that one could do much with simple things that could be found in the pre-schools. The everyday science was of great importance to the pre-school teachers and how to discover it together with the children. The reult of this study is that pre-school teachers work with science in different ways and it is mostly their own interest that leads the way. The profile of the pre-schools has a minor influence on how they work with science instead it depends on the pre-school teachers own interest. The pre-school teachers also think that it is of great importance to have science in the pre-schools and that perhaps develops into an interest in science for the children. The pre-school teachers mean that science should be a positive experience for the children to spark their interest.

I Sverige och övriga Norden används i försäkringsrättsliga sammanhang begreppet ”försäkrat intresse”, ett begrepp som enkelt beskrivs som en definition av vad det är vi försäkrar. Ett intresse är även ett krav för att över huvud taget kunna erhålla försäkrings- skydd. Det föreligger dock många oklarheter och delade meningar avseende begreppets innebörd. Det är i nuläget även oklart vilken betydelse intressebegreppet har inom försäkringsrätten till följd av att begreppet inte används i lagtext lika mycket i försäkringsavtalslagen (2005:104) (FAL) som i lag (1927:77) om försäkringsavtal (GFAL). Intressebegreppets betydelse bli än mer intressant när den ställs i relation till ett annat försäkringsrättsligt spörsmål, nämligen medförsäkring. Avseende med- försäkring föreligger oklarheter avseende vem som egentligen kan anses som medförsäkrad. Detta skapar oklarheter som innebär att tredje man som visserligen kan ha ett försäkringsbart intresse inte anses som medförsäkrad, vilket i sin tur resulterar i stor osäkerhet. Denna uppsats syftar till att bringa klarhet i och utreda ovanstående problematik och oklarheter. I denna uppsats utreds vad intressebegreppet innebär med dagens rättsläge och vem samt vilka intressen som är försäkrade. Vidare används intressebegreppet för att utreda vad det innebär att vara medförsäkrad och om det finns situationer där tredje man kan anses vara medförsäkrad utan att det uttryckligen framgår av lag, försäkrings- villkor eller avtal, endast genom att ha ett starkt försäkringsbart intresse. Den sistnämnda utredningen innehåller även en entreprenadförsäkringsdel, i vilken det utreds om en beställare som inte är byggherre, kan vara medförsäkrad p.g.a. sitt intresse i entreprenaden, även om denne inte enligt AB 04 träffas av entreprenörens försäkringsplikt. Uppsatsen innehåller en utredning baserad på relevant försäkringsrättslig lagstiftning med tillhörande förarbeten både från Sverige, Norge och Danmark, försäkringsvillkor från Länsförsäkringar samt relevant rättspraxis. Avseende rättspraxis diskuteras vissa rent försäkringsrättsliga fall, bl.a. det mycket kritiserade NJA 2001 s. 711 (Securitasfallet), och några rättsfall inriktade på entreprenad, bl.a. HovR T 2537-11 (LF Skaraborg mot Skanska).

Den här undersökningen handlar om elevers intresse av uppnåendemålen i Naturkunskap A (Nk1201 inrättad 2000-07 Lpo 94) och om det skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. Undersökningen kommer även att påvisa om och hur läraren kan påverka och skapa ett större intresse för målen i ämnet. Svaren på undersökningens frågeställningar kommer från svaren av en enkätundersökning som totalt 114 elever från tre olika gymnasieprogram svarat på, samt från tidigare undersökningar och litteratur i ämnet. Frågorna i enkäten har utformats från uppnåendemålen i Naturkunskap A. Svaren sammanställs för att se vad eleverna är intresserad och ointresserad av. Resultatet visade att det finns vissa uppnåendemål som inte intresserar majoriteten av eleverna och det totala intresset för Naturkunskap A skiljer sig mellan gymnasieprogrammen. Tidigare undersökningar och litteratur visar att läraren har en viktig roll för att öka elevers intresse för ämnet, och för att göra det måste läraren bland annat ha välplanerade varierande lektioner samt visa engagemang.

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig. I denna kvan-titativa studie har författaren riktat sig till både kommunala och privata förskolor i Jön-köpings kommun för att där samla in enkäter. Studien visar bland annat att cirka 60 % av förskollärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och metoder för att på egen hand kunna nå upp till de naturvetenskapliga målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Detta resul-tat kan, enligt studien, sägas ha flera olika förklaringar, vilket påvisar svårigheterna med att kunna nå upp till vissa mål i Lpfö 98 (rev, 2010).

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare väljer att undervisa om i sin matematikundervisning i förskolan, varför de väljer det innehållet och vilka metoder de använder sig av för att kunna ta vara på barns nyfikenhet kring matematik. Metoder som användes för att genomföra denna studie är intervjuer och videoobservation. Intervjuerna har genomförts med 3 förskollärare och i videoobservationen deltog 17 barn med 3 förskollärare, fokus har riktats mot förskollärares förhållningssätt. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av observation för att upptäcka barns intresse och utifrån observationerna undervisar de matematik för barn i förskolan med stöd i didaktik. Forskollärarna har uppfattningar om vad matematik innebär för barn och förhåller sig i didaktiska frågor när matematik undervisas i förskolan. Detta genom att skapa lärandemiljöer och synliggöra matematik i vad barn gör i vardagen. Förskollärarna strävar efter att nå läroplanens mål avseende barns matematiska uppfattning i förskolan.

Det är viktigt att ha goda kunskaper i matematik för att fungera i samhället både privat och yrkesmässigt. Därför är det oroande att så många elever i den svenska skolan tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Denna studie har undersökt vad som intresserar elever i matematik samt hur dessa intressen skiljer sig mellan elever i årskurs 3, 6 och 9. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer av 5 lärare tillsammans med 262 elevenkätundersökningar använts. I studien framkom att elever är mer intresserade av matematik än vad deras lärare trott. Intresset är högst i årskurs 3, sjunker i årkurs 6 för att sedan öka igen i årskurs 9. Det är främst matematikboken tillsammans med lekar och spel som gör elever intresserade av matematik. Med hjälp av dessa resultat kan lärare få syn på vad som gör elever intresserade av matematik för att sedan tillämpa detta i sin undervisning så att intresset för matematik kan öka i den svenska skolan.

Svensk förskola utgår både från idén om frivillighet och om barns autonomi samtidigt som verksamheten ingår i utbildningssystemet. Denna studie vänder sig till yrkesverksamma och blivande pedagoger i förskolan och har för avsikt att bidra med kunskap om hur pedagoger i sin verksamhet resonerar och främjar barns lärande i relation till barns intresse. Frågeställningar som legat till grund är: Hur samspelar och guidar pedagoger barn i deras lärande? Hur bejakar och tar pedagoger tillvara barns intresse för att gagna deras kunskapsutveckling? Hur hanterar pedagoger utmaningar som rör respekten för barns intresse och delaktighet i relation till målstyrningen av kunskapsinnehåll i verksamheten? Studien tar sin utgångspunkt i förskolan som sociokulturell praktik och tar avstamp i Rogoffs analysverktyg på tre nivåer. Detta innebär att guidat deltagande och lärandeprocesser måste ses utifrån hur skilda perspektiv är sammanvävda, dvs. kulturella, verksamhetens och individens perspektiv. Under fältstudierna besöktes två förskolor. Med hjälp av observationer och intervjuer följdes vardagliga aktiviteter där barn och pedagoger deltog. Analysen visar att pedagoger främjar och resonerar om barns lärande på två skilda sätt men att guidningen kan vara överlappande i den praktiska yrkesvardagen. Resultatet visar att pedagogerna är följsamma och fångar upp barns intresse i en efterföljande guidning och går vidare med det barnen av egen kraft riktar uppmärksamheten mot. Pedagogerna lockar dessutom barnen mot kunskap de anses behöva utifrån en föreställning av ett intresse som barnen har och modifierar intresset och anpassar det till verksamhetsmålen genom lockande modifiering. Barns intresse kan sammanfalla eller samverka med verksamhetsmålen men kan också utebli. Pedagoger hanterar olika utmaningar för att skapa ett möte mellan barn och verksamhetsmål på olika sätt; genom att överbrygga kulturellt förankrade strukturella hinder, forma seriösa men lustfyllda lärmiljöer, guida med hjälp av fiktion och att förena och hålla isär kunskap av olika karaktär.

Allt färre elever söker gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga området, samtidigt presenterar forskning att elever har en negativ inställning till ämnet och bestämmer sig för vad de vill studera i framtiden redan i tidig ålder. Samhället är i behov av naturvetenskaplig kompetens, både för att driva utvecklingen framåt men även för att alla individer i samhället behöver naturvetenskapliga kunskaper för att verka i samhället på ett föredömligt sätt. Det är därför relevant att genom en litteraturstudie synliggöra vilka faktorer som forskning visat påverkar elevers kunskapsutveckling inom de naturvetenskapliga ämnena, men även vilka faktorer forskning visat påverkar elevers val av gymnasieutbildning. Genom att synliggöra faktorer som påverkar i negativ mening kan lärare ta hänsyn till faktorerna och förändra sin undervisning så att fler elever ges möjligheten att utveckla sina kunskaper och söka sig vidare inom det naturvetenskapliga området. Resultatet från litteraturstudien visar att intresse är en stor påverkande faktor både på elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap men även för elevers val av gymnasieutbildning. Dock presenterar forskningen att intresset i sig påverkas av olika faktorer så som ämnesinnehåll och undervisning men även läraren i form av lärarens egna intressen och utbildning. Resultatet visar även att elever har olika förutsättningar att lära naturvetenskap i form av faktorer som; kön, hemförhållanden och språklig förmåga. Vidare forskning bör därför studera vilka arbetssätt som är fördelaktiga för att alla elever ska få ett högre intresse men även för att tillgodose elevers olika förutsättningar.

Det finns en reglerad företeelse som kallas dubbelförsäkring. Dubbelförsäkring är reglerad i 6 kap. 4 § försäkringsavtalslagen (FAL) och avser en situation när samma intresse är försäkrat mot samma risk av flera försäkringsgivare. Samma intresse är ett omdiskuterat rekvisit eftersom det inte är klarlagt vilket intresse som ska anses vara samma. Det har således uppstått oenigheter i frågan huruvida två eller fler olika försäkringstagare kan ha försäkrat samma intresse, alltså vara dubbelförsäkrade. Jag har kommit fram till två eller fler försäkringstagare kan vara dubbelförsäkrade, detta har jag kommit fram till genom att ha undersökt olika rättskällor som förklarar begreppen intresse, samma intresse och dubbelförsäkring. Slutsatsen speglar hur FAL har tillämpats i praktiken, i underrättspraxis och i rättspraxis, samt hur dubbelförsäkringens innebörd har uppfattats av försäkringsbolagen. Emellertid finns det delar av dubbelförsäkringsreglerna i FAL som indikerar att flera försäkringstagare inte kan vara dubbelförsäkrade, vilket är en svaghet i lagstiftningen. Enligt 6 kap. 4 § FAL ska de försäkringsbolag som har dubbelförsäkrat ett försäkringsfall i en dubbelförsäkringssituation dela på skyldigheten att utge försäkringsersättning. Uppdelningen av ansvaret ska enligt FAL ske i förhållande till det ansvarsbelopp som de har åtagit sig enligt försäkringsvillkoren. Denna reglering är dispositiv och försäkringsbolagen kan avtala om hur ansvaret att utge försäkringsersättningen ska fördelas i samband med att en dubbelförsäkringssituation förekommer. Dubbelförsäkringsöverenskommelsen (DÖ) är ett exempel på ett sådant avtal; när försäkringsbolag har avtalat om en annan uppdelning av ansvaret att utge försäkringsersättning i en dubbelförsäkringssituation. DÖ är specifikt anpassad till dubbelförsäkringssituationer när flera försäkringstagare är dubbelförsäkrade. Till följd av ovan nämnda brist i FAL har jag i uppsatsen gett förslag på hur FAL skulle kunna förändras genom att införa regleringen om uppdelningen av ansvaret enligt DÖ som en ny del av FAL:s dubbelförsäkringsreglering. Det skulle innebära att FAL även skulle vara anpassad att reglera dubbelförsäkringssituationer där två eller fler försäkringstagare är dubbelförsäkrade utan att det uppstår motstående intressen.