No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet. Metoden som används för att undersöka elevernas intresse eller ointresse är en etnologisk metod. Genom att vara närvarande i klassrummet under en tid och se samspelet mellan elever och lärare anser jag att det ger en autentisk bild av hur eleverna uppfattar undervisningen. För att komplettera observationerna gjordes även intervjuer. Intervjuerna stärker observationerna eftersom det kan stärka eller avskriva mina antaganden gjorda under observationerna.   Resultatet av observationerna och intervjuerna visar att fordonseleverna har ett ointresse för religionskunskap. Det visas bland annat genom att de har en relativt rå jargong i klassrummet, där det kan förekomma nedvärderande uttalanden om människor med annan tro, kultur eller etnicitet. Eleverna visar även omognad genom att inte ta ansvar för sina studier. Det är ytterst sällan som de tar med egna pennor och papper. Det oansvariga beteendet fortgås eftersom lärare anstränger sitt yttersta för att dessa elever ska vara närvarande och klara kursen. Det utmynnar tyvärr i missriktad hjälpsamhet eftersom eleverna inte formas till ansvarstagande och demokratiska medborgare. Slutligen finns det även motivation hos eleverna och de visar intresse till viss del. I intervjuerna framgår det att eleverna har ett privat intresse i livsfrågor. Under observationerna visade det sig, trots vissa kommentarer, att eleverna har ett öppet klimat i klassrummet. Elever svarar och ställer frågor utan att räcka upp handen, vilket ibland kan uppfattas som lite stökigt, men med erfarna lärare finns det mycket goda möjligheter att använda sig av elevernas engagemang.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i ämnet matematik.Då goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot ämnet, är det viktigt att skapa intresse ochglädje för att elevernas resultat ska förbättras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikämnet. Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur säger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gäller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksågenomförts där år 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glädjeämne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nåtts genom undersökningen stämmer väl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmågor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlärarens egenskaper. De förmågor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ärförståelse och tilltro till den egna förmågan. Undervisningen ska vara utmanande, varierande, ha roliga exempel ochintressant innehåll, ibland vara valfri, innehålla färg och form samt tillåta att eleverna lär sig något nytt. Arbetsmiljönska präglas av arbetsro och goda vänner. Läraren ska vara duktig på matematik, förklara bra, vara förberedd, gå påutbildningar, ge ärligt beröm till eleverna, variera, nivåanpassa samt tillåta valfritt arbete. En slutsats som kan dras genom denna uppsats är att läraren har en nyckelroll vad gäller att skapa intresse och glädjeför ämnet. Det är denne som har kontroll över huruvida hänsyn tas till de faktorer som väcker glädje och intresse.

Det finns många undersökningar som beskriver hur lärare och undervisningen påverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Däremot finns det inte lika många undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning påverkas av NTA. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvantitativ enkätundersökning, få en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjälp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsättningar för eleverna i årskurs 7. Fokus ligger på att jämföra elevers förutsättningar inom begreppsuppfattning, inställning och självskattning av betyg i jämförelse med hur mycket de använt sig av arbetssättet NTA. Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjälp av NTA, men den gör det inte inom alla områden. Biologin är det område där de som inte arbetat med NTA lyckas bättre. Inställningen för naturvetenskapliga ämnen skiljer sig beroende på vilket ämne det handlar om, och kemi står väldigt högt i kurs för elever som arbetat med NTA. Slutligen får elever som arbetat med NTA en mer negativ, men realistisk, syn på sin förmåga att nå uppnåendemålen för årskurs 9. Totalt sett kan resultatet uttydas som att NTA ger eleverna bättre förutsättningar inom kemi, medan det inom övriga naturvetenskapliga ämnen inte går att påvisa en tydlig skillnad.

No description available.

No description available.

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt. Sambandet mellan högt intresse och fler utförda laborationer/experiment var inte signifikant men visar ändå en indikation på att dessa inslag kan påverka intresset. Ytterligare resultat visar att både elever och lärare efterfrågar fler laborativa och undersökande inslag i undervisningen och båda grupperna tror också att detta kan höja intresset för biologi. Studiens resultat kan användas som argument för att skolor ska lägga större vikt på praktiska inslag i undervisningen.

Frågorna jag ställer i mitt forskningsarbete utgår från pojkars bristande intresse för skönlitteraturläsning. Problemet har uppmärksammats såväl i massmedia som inom skolvärlden. Syftet med min uppsats är att undersöka varför fyra pojkar är ointresserade av att läsa skönlitteratur, vad de läser, när de läser och var de läser. Arbetet innefattar även frågeställningen om de vet varför skönlitteraturläsning ingår i skolans uppgifter och vad som är positivt med läsningen. De didaktiska frågorna varför, var, när och vad utgör en grund för min frågeställning. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra pojkar i grundskolans år 8. För att få belägg i mina resultat och analyser har jag utgått från tidigare forskning inom ämnet. Analysen visar att det är av vikt att skilja på intresse och motivation när man pratar om pojkars skönlitterära ointresse. Mina respondenter sade sig själva vara ointresserade av läsning. Frågan blev att ta reda på varför de själva ansåg sig vara just icke-läsare. Begreppet icke-läsare är hämtat från Gunilla Molloy. Hon menar att personen ifråga har full läsförmåga, men är inte intresserad av att läsa skönlitteratur (2002:136). Jag fann inga konkreta svar, men kopplar det bland annat till tidigare forskning, som menar att pojkar ser det som ett manligt identitetssökande när de kallar sig för icke-läsare. Även förhållningssättet till skönlitteratur i pojkarnas hemmiljö har betydelse för deras egen inställning till litteraturen. När det gäller läsintresset bör läsning i skolan och läsning på fritiden åtskiljas. Anledningen till att respondenterna saknar intresse av att läsa beror dels på klassrumssituationen då de kan ha svårt att koncentrera sig och dels på att de inte hittar någon bok som fängslar dem. Läsandet på fritiden får stå tillbaks på grund av andra intressen som till exempel idrott, dator och kompisar. När det gäller pojkarnas egna val av litteratur rör det sig bland annat om dagstidningar, ungdomsromaner, fantsy och deckare, vilket tyder på en relativt bredd hos de fyra pojkarna. Ingen av pojkarna vet vad kursplanen säger om skönlitteratur men de kan ändå se vissa fördelar med att läsa skönlitterära böcker i undervisningssyfte.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.

Under våra VFU – perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt. Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier. Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan. Dock visar det sig att eleverna snarare ser att religionsundervisningen är essentiell, även om intresset inte alltid är det största. En engagerad, kunnig och bestämd lärare är en aspekt som kan påverka att eleverna uppfattar ämnet som positivt.