Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet. Metoden som används för att undersöka elevernas intresse eller ointresse är en etnologisk metod. Genom att vara närvarande i klassrummet under en tid och se samspelet mellan elever och lärare anser jag att det ger en autentisk bild av hur eleverna uppfattar undervisningen. För att komplettera observationerna gjordes även intervjuer. Intervjuerna stärker observationerna eftersom det kan stärka eller avskriva mina antaganden gjorda under observationerna.   Resultatet av observationerna och intervjuerna visar att fordonseleverna har ett ointresse för religionskunskap. Det visas bland annat genom att de har en relativt rå jargong i klassrummet, där det kan förekomma nedvärderande uttalanden om människor med annan tro, kultur eller etnicitet. Eleverna visar även omognad genom att inte ta ansvar för sina studier. Det är ytterst sällan som de tar med egna pennor och papper. Det oansvariga beteendet fortgås eftersom lärare anstränger sitt yttersta för att dessa elever ska vara närvarande och klara kursen. Det utmynnar tyvärr i missriktad hjälpsamhet eftersom eleverna inte formas till ansvarstagande och demokratiska medborgare. Slutligen finns det även motivation hos eleverna och de visar intresse till viss del. I intervjuerna framgår det att eleverna har ett privat intresse i livsfrågor. Under observationerna visade det sig, trots vissa kommentarer, att eleverna har ett öppet klimat i klassrummet. Elever svarar och ställer frågor utan att räcka upp handen, vilket ibland kan uppfattas som lite stökigt, men med erfarna lärare finns det mycket goda möjligheter att använda sig av elevernas engagemang.

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet. Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet. Utifrån varje faktor framgår det hur det påverkar eleverna och därför också vad man som lärare kan göra för att höja elevernas motivation för att lära sig ämnet matematik.

Abstract Many pupils struggleto read. Teachers must therefore know how to motivate these pupils. In this qualitative study the aim is to investigate what some teachers do to motivate pupils to read. Data were collected through interviews with four teachers from two schools. The teachers said that the choice of book was extremely important for making pupils interested in reading, and that reading aloud and cooperation with parents and libraries are of great importance. Through the interviews it emerged that there is an association between lack of interest in reading and difficulties in reading.

Redovisningskonsulternas roll på marknaden för redovisning och revision har förändrats sedan revisionsplikten avskaffades i november 2010. Från att ha varit ett komplement till revisorn, med största fokus på att sköta ett företags ekonomiska handhavanden, till att bli ensam extern ekonomisk handläggare och rådgivare har gjort att även förväntningarna på redovisningskonsulternas prestation har förändrats.  Den tidigare genomförda forskningen på fenomenet förväntningsgap inom redovisning och revision har haft störst fokus på revisionen och revisorerna och hur allmänheten förväntar sig att den ska vara. Denna studie vill bidra till en ökad förståelse över det förväntningsgap som förekommer mellan redovisningskonsulter och egenföretagare som idag är väldigt lite forskat om.  Syftet med studien är att utforska relationen och förväntningsgapet mellan redovisningskonsulter och redovisningskonsulters kunder. Genom att utgå från både redovisningskonsulters och kunders perspektiv avser studien identifiera faktorer som påverkar relationen och därmed bidra till en ökad förståelse av fenomenet förväntningsgap. Den teoretiska referensram som studien bygger på utgår ifrån att ge läsaren en förförståelse om fenomenet förväntningsgap, följt av de teorier som uppsatsen bygger på, nämligen professions-, agent-, intressent- och legitimitetsteorierna. Vidare i kapitlet förs diskussioner om förväntningsgapet, hur samhället ser på redovisningskonsulter och avslutas med uppsatsens analysmodell.   För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes intervjuer med redovisningskonsulter och egenföretagare och genom analys och tolkning av intervjuerna framträdde ett mönster. Dessa mönster kategoriserades i olika attribut som sedan utmynnade i faktorerna legitimitet, kunskap, erfarenhet, ointresse och personkemi.  Slutsatsen av föreliggande studie är att faktorerna erfarenhet och ointresse är de faktorer där förväntningsgapet blir tydligast, samtidigt är det personkemin och legitimiteten som får kunderna att stanna kvar hos sin redovisningskonsult. / The accountants and auditors market situation has changed since the audit requirement was abolished in November 2010. From being a complement to the auditor, with main focus on managing a company's financial dealings, to become the exclusive external financial officers and advisers, the expectations on the accountant’s performance has changed as well. Earlier conducted research on the phenomena audit expectation gap have had its main focus on the auditor and the auditing and how the public expect it to be. With this study, we want to contribute to a better understanding of the expectation gap that appears in the relation between the accountants and entrepreneurs that we have found very little research about. The purpose of the study is to explore the relation and the expectation gap between accountants and accountants customers. By study both sides of the relation the study will identify factors that’s effect the relation and contribute to an increased understanding of the phenomena of the expectation gap. The theoretical framework of this study will give the reader a pre-understanding on the definition of the expectation gap, followed by theories such as profession-, agency-, stakeholder- and legitimacy theory. Furthermore discussions of the expectation gap and a description of the accountants preconditions will follow.  To answer the study's purpose and research question, interviews was conducted with accountants and entrepreneurs, and through analysis and interpretation of the interviews a pattern was emerged. These patterns were categorized into different attributes which then resulted in the factors of legitimacy, knowledge, experience, disinterest and personal chemistry. The conclusion of this study is that factors of experience and lack of interest are the factors where the expectation gap becomes evident, while it is the personal chemistry and the legitimacy that makes the entrepreneur to stay with its accountant.