Följande studie syftar till att undersöka arbetssätten gällande IKT samt hur detta kan skilja sig mellan fritidshem. Det kommer även undersökas om det finns samband mellan personligt intresse och användandet av IKT i undervisningen. Studiens syfte är att belysa på vilket sätt olika fritidshem skiljer sig när det gäller arbetet med IKT, utifrån en intervjustudie med pedagoger. För att genomföra denna studie kommer kvalitativ metod att användas med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visar på att det är få likheter när det gäller arbetssätten mellan fritidshemmen, men också att skillnaderna i arbetssätten sticker ut desto mer även inom samma skola. Dessa skillnader ligger framförallt i hur fritidslärarna ser på IKT. På den ena skolan ser pedagogerna på IKT som ett sätt att lära ut pedagogiskt samtidigt som de använder det som rekreation för eleverna. Den andra skolan använder IKT enbart som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det finns stora skillnader i kompetens, både mellan skolorna och inom ena skolan, men också att rektorns syn på kompetensutveckling uppfattas olika. Det framkom även att det personliga intresset är en avgörande faktor i hur mycket IKT används på fritidshemmet. På ena skolan tas det personliga intresset tillvara och används i undervisningen, medan det på andra skolan stannar det personliga intresset vid pedagogens egen användning snarare än att tas med i undervisningen. Ålder är också en faktor som spelar in i både användandet av IKT och i det personliga intresset. Detta då de äldre pedagogerna i studien ser att deras generation inte använde IKT som ett levande verktyg och att deras förkunskaper sätter stopp för en vidare utveckling inom ämnet.

Det står i läroplanen och styrdokument att olika typer av undervisningsmetoder och uppgifter som kan användas vid matematikundervisning för att öka intresset för matematikämnet och elevernas inlärning. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka lärares erfarenhet av verklighetsanknuten matematikundervisning och lärarnas åsikter om elevernas attityd och inlärning. Studien genomfördes genom intervjuer med lärare och analyserades utifrån en teori om tillämpningar av samspelet mellan matematik och vardagslivet. Resultaten visar att verklighetsanknutna uppgifter och laborativ samt interaktiv undervisning väcker elevernas intresse för matematik och kan hjälpa eleverna att förstå matematiska begrepp och använda detta i vardagslivet.

I den här studien var elevers egna uppfattningar om utmaning och motivation i fokus, och syftet var att bidra med kunskap om hur elever upplever utmaning och motivation i skolämnena svenska och matematik. I bakgrund och forskningsöversikt presenteras olika aspekter av vilken betydelse undervisningen och svårighetsgraden på uppgifter kan ha för motivationen. Studiens teoretiska utgångspunkter var fenomenografi och motivationsteori. Den fenomenografiska ansatsen, där individers egna uppfattningar om något är det centrala och sanna, var ständigt i åtanke under studiens genomförande och alla val grundades ur detta. Motivationsteorin i denna studie innefattar inre motivation, yttre motivation och amotivation, vilka låg till grund för analys av resultat och reflektion över elevers upplevda motivation. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med 11 elever i låg- och mellanstadiet på en skola.   Resultatet visar att elever har olika uppfattningar om hur de upplever svårighetsgraden på uppgifter, men att alla känner av en utmaning i skolan. Alla elever var överens om att de skulle uppleva skolan som tråkig om undervisningen och alla uppgifter var för enkla. De ansåg att det var roligt att lära sig, speciellt i de ämnen de var bra på och de ansåg vara intressanta. Många elever förlitade sig på sin egen förmåga att lösa uppgifter och ansåg sällan att de behövde lärarens hjälp. Alla elever uppvisade en tendens till att drivas av inre motivation, men deras drivkraft såg olika ut. Några elever uppvisade även en tendens till att drivas av en yttre motivation i vissa stunder. Amotivation var inte något som tydligt framkom i studien. Resultatet stämmer till stor del med det som framgår i tidigare forskning om att intresset för ett ämne har stor betydelse för elevens motivation att lära samt att en lagom stor utmaning i skolarbetet är något som främjar elevers motivation och utveckling. Slutsatserna i den här studien är att eleverna upplever utmaning i skolarbetet och att det finns ett tydligt samband mellan utmaning och motivation. Eleverna upplever utmaning som motivationshöjande vilket i sin tur leder till att arbetet känns roligt och viktigt. Det går även att se att elever kan drivas av både av inre motivation och yttre motivation samtidigt, men även växla mellan dem i olika situationer.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör ämnet matematik i relation till barns och elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, samt till läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Undersökningen utgår från utvecklingspedagogiken och det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare uttrycker att de arbetar för att göra matematik till ett ämne som barnen och eleverna intresserar sig för, vill lära sig och utvecklas i.METOD: Undersökningen för vårt examensarbete är av kvalitativ art. Vi har genomfört intervjuer med 5 förskollärare och 10 lärare.RESULTAT: I vårt resultat framkom fem kategorier gällande matematik för barn och elever i förskolan och skolan. De är attityd och inställning till ämnet, intresse för matematik, planering, arbete med matematik och individanpassning. Vårt resultat visar att matematik, ju högre upp i åldrarna barnen och eleverna kommer blir mer och mer kravfyllt och knutet till ett läromedel. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper i vad som intresserar flickor i årskurs 6 inom de naturvetenskapliga ämnena. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor framkommer det att majoritet av flickorna finner naturvetenskapen intressant. Detta intresse är dock spritt inom naturvetenskapens olika områden. Frågor kring kropp och hälsa samt vad som påverkar vår jord är delar som visar på ett större intresse hos flickorna. Studiens resultat visar även på att det finns en medvetenhet kring att de naturvetenskapliga ämnena kommer att vara av betydelse för framtiden.

No description available.

<p>Undersökningen ger en inblick i hur elever på grundskolan upplever ämnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i årskurserna 3, 6 och 9. Studien ger även en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i ämnet skiljer sig mellan årskurserna. Elever i årskurs 3 upplever ämnet som mer roligt och intressant än de äldre eleverna. Det ele¬verna i alla åldrar var ense om är att ämnet är viktigt. De äldre eleverna ifrågasätter dock om allt de lär sig i ämnet är viktigt? Som orsak till elevernas uppfattning, ses läraren som den viktigaste faktorn för att göra ämnet intressant och roligt. Studien visar att det finns starka kopplingar mellan eleven och elevens kompis när de har en negativ uppfattning av ämnet. Det är även en större andel elever som tror att deras kompis uppfattar ämnet som tråkigt, än det faktiskt är elever som uttrycker att de tycker att det är tråkigt. Det tyder på att det finns en förut¬fattad mening om att matematik ska vara tråkigt. Tidigare forskning och studiens resul¬tat visar att matematiklärarens främsta uppgift är att bryta den tradition av negativa känslor som finns för ämnet. Den enskilt viktigaste faktorn för att kunna göra det är lärarens egen uppfattning av ämnet, och att läraren måste förmedla en positiv uppfatt¬ning till eleverna.</p>

<p>Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning. De metoder som användes i studien var enkätundersökningar samt en kvantitativ fältstudie. Denna praxisnära studie utfördes parallellt på två gymnasieskolor. Resultaten tyder på att laborativt arbete inom matematikundervisningen påverkar elevernas motivation och intresse. Omväxlande arbetsformer kan bidra till en förändrad inställning, eftersom majoriteten av eleverna önskade ett större utbud av praktiskt arbete. Även om det idag forskas på alternativ undervisning inom skolan, bör dessa nya former introduceras som komplement till den traditionella undervisningen.</p>

<p>Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.</p>