<p>Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.</p>

<p>Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.</p>

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ”agera” journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner.   Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik. Kan det vara så att om man som journalist använder sig av dessa medier privat så är det mer självklart att använda det i jobbsyfte? Finns det någon skillnad på yngre och äldre journalisters syn och användande?   För att kunna ta reda på detta har vi använt oss av personliga intervjuer med tio verksamma journalister. Dessa delades in i en ”yngre grupp” och en ”äldre grupp”. Den yngre gruppen bestod av fem journalister mellan 20-39 år och de fem i den äldre gruppen var mellan 40-60 år gamla. Resultaten har vi analyserat med hjälp av tre utvalda teorier; källkritik, Shoemaker och Reeses modell om olika nivåer av faktorer som påverkar det journalistiska innehållet samt Elza Dunkels tre stadier som återkommer vid varje introduktion av ny teknik och generationsaspekten på Internet.   Resultaten visade att båda grupperna ser källkritik som en stor och mycket viktig del av sitt journalistiska arbete. Det som skiljer grupperna åt är att de yngre är mer benägna och har som rutin att använda sociala medier och bloggar i sin research. Detta tror vi beror på just generationsskillnaden. Den yngre gruppen använder dessa typer av medier både privat och i sitt arbete, vilket visar att de har integrerat det i sitt dagliga liv.  Den yngre och äldre gruppen hade en någorlunda likadan syn på utvecklingen av privatpersoners spridning av information på nätet. De såg det som positivt att privatpersoner får synas och höras mer och allmänheten får ta del av mer information. Det betyder också ett ökat informationsflöde för journalisterna och det kan vara svårt för de att sålla bland mycket innehåll.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. </p><p>Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. </p><p>Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.</p>

En mängd äldreforskning pekar på att ålderdomen bör vara en förlängning av medelåldern på det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hälsa och social förmåga även är normen på gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad från detta att ålderdomen innebär en positiv utveckling där man känner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskänslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur äldre personers upplevelse av ålderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner – tidsuppfattning, självuppfattning och sociala relationer, samt att få en ökad förståelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande påverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att närma mig åtta äldre intervjupersoners upplevelse av ålderdomen. Olika grad av det gerotranscendenta tillståndet kom till uttryck bland samtliga intervjupersoner. Inom dimensionen för självuppfattning uttryckte majoriteten av intervjupersonerna en ökad självkännedom med levnadsåldern samt självkonfrontation gentemot personlighetens mörkare och ljusare sidor. Under dimensionen för tidsuppfattning uttrycktes att tiden går väldigt fort samt att minnen tillbaka i tiden upplevdes ligga nära i tid trots att det var saker som skedde för länge sedan. Det fanns även några intervjupersoner som ansåg att minnen från livet kändes avlägsna. Den dimension som stämde minst in på intervjupersonerna var dimensionen för sociala relationer.

Bakgrund och problem: Investeringar i företag och samhälle bidrar till en ökad BNPtillväxt därför är det av betydande vikt att identifiera investeringsbegreppet. Investeringar är även avgörande för ett företags framtida överlevnad därav är det viktigt att förstå investeringsprocessen och vilka faktorer som påverkar den. Framförallt är det viktigt att definiera detta i kommunägda bostadsbolag eftersom nya investeringar påverkar nyttan för kommuninvånarna. Trots detta faktum är tidigare forskning kring investeringsprocessens kontext genomförd i aktiebolag. Hur ser då investeringsprocessen ut i kommunägda bostadsbolag och vilka är de främsta faktorerna som påverkar investeringsprocessen? Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för hur olika faktorer påverkar investeringsprocessen i svenska kommunägda bostadsbolag. Vidare är syftet att belysa ett ämnesområde som inte tidigare har undersökts och därför göra ett bidrag inom ämnet. Metod: Studien har följt en kvalitativ forskningsstrategi och genomfört en komparativ fallstudie som forskningsdesign. Vidare var utgångspunkten för insamling av empiriskt material semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Investeringsprocessen i kommunägda bostadsbolag är komplexa eftersom flera intressen och mål ska tillgodoses längs hela investeringsprocessen samtidigt som processen ska utformas i enlighet med offentlighetsprincipen. Faktorer som påverkar investeringsprocessen har identifierats som; Företagsspecifika, Marknadsförutsättningar, Ekonomisk påverkan, Allmännytta och samhällsansvar samt Kommunens intresse. Faktorerna påverkar investeringsprocessen gällande vilka investeringsmöjligheter som finns samt beslutsfattande om hur, vart och vilka investeringar som ska genomföras. / Background and problem: Investments in companies and the community creates a higher GDP growth, therefore, it is important to identify the investment concept. Investments are crucial to the future survival of a company hence it is important to understand the investment process and which factors that affect it. This is especially important in municipal-housing companies, as new investments affect the local residents. Despite this fact, research about the investment process has been done in private companies. However, regarding municipal-housing companies how is the investment process and which are the main factors that affect the investment process? Purpose: The purpose of this essay is to create an understanding of how different factors affect the investment process in Swedish municipal-housing companies. Furthermore, is the purpose to lighten a subject that is not previously investigated in. Method: The thesis is based on a qualitative research strategy and comparative multiple case study as a survey design. Furthermore, the collection of empirical material has been semi-structured interviews. Conclusion: The investment process in municipal-housing companies is complex because it has to meet several interests and goals along the whole process, as well as it must follow the principle of public access to official records. Factors that influence the investment process are: Company specific, Market conditions, Economic impact, Public good and the Municipality´s interest. The factors are affecting the investment process regarding the investment opportunities and also the decision making of how, where and which investment project that should be implemented.

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs. Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen. Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad. Resultaten visar att anställda i viss mån hoppar över säkerhetsbestämmelser för att effektivisera sitt arbete. Den vanligaste säkerhetsbestämmelsen som visade på bristande efterlevnad var att en del anställda slarvade med att logga ut eller låsa datorn då denna lämnades oövervakad. Faktorer som visat sig vara avgörande för ifall säkerhetsbestämmelser efterlevs eller inte är bland annat ifall den anställde anser att beteendet övervakas, hur väl medveten man är kring konsekvensen av att säkerhetsbestämmelser inte efterlevs, samt hur stor sannolikhet man anser det vara att hotet realiseras. Ytterligare faktorer som visat sig spela roll är ifall den anställde anser att säkerhetsbestämmelsen ligger i konflikt med andra intressen, såsom effektivitet eller bekvämlighet. För att kunna införa effektiva policyåtgärder krävs det därmed att policyutvecklare förstår vad som motiverar anställda till att följa säkerhetsbestämmelser och vilka värderingar som ligger bakom deras beteende. / Information security has grown into a field of study that has gained increasingly attention within organizations. In the early days focus of the field has primerly been on technical solutions in order to protect information. Only recently information security has come to be seen as a complex area including both technical, organizational and human factors. In order to strive for a high degree of information security within the organization, emphasis has to be placed on developing a functional information security policy. Just as important is that security managers continually educate and create awareness amongst employees with regards to existing threats if information security rules are not respected. The main purpose in regards to this study has been to investigate the determinants of employees' compliance with information security policies. A further aim of the study has been to examine how the actual compliance of information security regulations is reflected in two healthcare clinics in the county council of Östergötland. In order to fulfill the purpose of the study, case studies were carried out in the clinics, where both filed studies and interviews with staff members formed the basis for data collection. The results show that security awareness and compliance with safety regulations within the surveyed organizations are fairly good, but there are differences in the level of compliance. The results show that employees to some degree overlook safety rules in order to make their work more efficient. The most common security rule that showed non-compliance was where employees occasionally did not logg off or lock the computer as it was left unattended. Determinants that showed to have an influence on whether or not employees comply with information security policys are among other factors to what extent the employee belives that the behavior is being monitored, awareness about conseqences from not complying with the security rules, as well as to what extent one belives that the actual threat occurs. Additional determinants that were found to have an influence on the actual behavior with regards to compliance is to what extent the employee considers the regulations to be in conflict with other interests, such as efficiency or convenience. In order to introduce effective policy measures knowledge is needed where policy makers understand what motivates employees to comply with safety rules, as well as the values that underlie their behavior.