I takt med att fler e-hälsotjänster växer fram har man genom att göra journaler på nätet tillgängliga för patienter velat öka patientdelaktigheten i vården. E-hälsotjänsten Min journal via nätetplaneras att införas med tillgång för alla patienter i Sverige och Uppsala län har varit pilotlän - här blev det tillgängligt i november 2012. Innan införandet fanns både negativa och positiva förväntningar hos personal som arbetar i landstingets tjänst. Denna studie har syftat till att ta reda på vilka upplevda effekter på arbetsrutiner samt arbetsbelastning Min journal via nätet givit för sjukvårdspersonalen. Vi intervjuade fem sjuksköterskor och fem läkare under hösten 2015. Resultatet antyder på en förändring i hur sjuksköterskor och läkare dokumenterar, men ingen tydlig påverkan i patientkontakten eller arbetsbelastning har framkommit.

<p>Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ”Grav fetma”. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ”Obesitaskirurgi” på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation. Syftet var att se om datorn kunde utgöra stöd för dokumentationen så att dubbeldokumentation och dubbelarbete kunde reduceras.</p><p>Fem journaler i papperssystem har jämförts med de första fem datajournalerna och skillnaden i dubbeldokumentationer har beskrivits. Införandet av Cambio Cosmic skedde den 19 april-06 på Kirurgkliniken LL. Syftet med införandet av datajournal i LSV var att öka patientsäkerheten och vinna tillbaka tid till patienten.</p><p>Cambio Cosmic har kritiskt granskats av SVT 1 i programmet ”Uppdrag granskning” från den 6/6 2006. Sju landsting, ca 20 000 personer, använder delar av Cambio Cosmic nu i juni 2006. Kritiken mot företaget var att utvecklingen går sakta, teknikproblem kvarstår efter tre år i drift. Patientsäkerheten har fallerat i två fall som lett till Lex Maria ärenden, då patient kunde drabbats. Jämförelse mellan tiden då pappersjournalsystemet användes och med Cosmic, gjordes dock inte av SVT.</p><p>Jag kom fram till att informationsflödet i en vårdprocess kan effektiviseras, så att dubbeldokumentation och dubbelarbeten kan reduceras med datorns hjälp. Det visar sig tydligt då information redan lästs på Internet av patienten före behandling. Dokumentationen efter mottagningsbesöket och upprepningar av information minskar tack vare det. Administrationen kring kallelser och resursplanering inom vården reduceras mycket med datorns hjälp. Några exempel är att lösa smålappar är borta, väntelistan är samlad och sorterad i tidsordning och överskådligheten finns för flera tidböcker samtidigt. Dubbelarbeten i form av journalhantering och arkivarbeten reduceras. Journalen finns numera tillgänglig överallt där det finns en dator på kliniken. Dubbeldokumentation minimeras med datorns stöd i informationsstrukturering, snabb tillgänglighet och i kommunikation mellan de vårdenheter som har tillgång till Cosmic. Denna förbättring märks framförallt i samband med remiss och svarshantering. Dokumentationer i journalen kan också kopieras och göras synlig i önskad vy och signeras om igen, för att visa att uppgiften fortfarande är aktuell. Hänvisningar är en annan möjlighet. I pappersjournalen upprepades dessa uppgifter i skrift från t.ex. Distriktsläkarens remiss till intagningsjournal i sluten vård på Kirurgkliniken, vidare upprepning på röntgenremiss o.s.v. Detta gäller i hög grad uppgifter om patientens sjukhistoria, dvs. tidigare sjukdomar och vårderfarenheter. I de fem studerade datajournalerna har diktat gjorts av läkare där denna möjlighet inte använts. Möjligheten till ytterligare reduceringar av dubbeldokumentation finns i datajournaler men har inte kunna uppmätts i den här studien p.g.a. det korta tidsperspektivet.</p><p>Vårdkunskap, arbetsrutiner, datavana och användningen av alla tekniska möjligheter kommer med erfarenhet. Flera av de tillfällen som studerats i informationsfördjupningsavsnittet inkluderar nyare medarbetare.</p>

Vår undersökning utgick från de vetenskapliga frågeställningarna ” Vad styr utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnätet?” och ”Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnätet?” Vi stödjer oss på Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnätet. Teorin går i korta ordalag ut på att man som journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnät, för att på bästa sätt bedriva journalistiskt arbete. Varför är detta intressant? Bakgrunden till vår uppsats är att vi tror att utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssätt till följd av deras förutsättningar (verksamma i ett annat land, samhälle etc.) Frågeställningen kring relationen till hemmaredaktionen är relevant eftersom utrikeskorrespondenten får antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gäller det geografiska området korrespondenten är satt att bevaka. Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla är baserade i Stockholm. Resultatet av studien visar att rikstäckande tryckt press styr utformningen av utrikeskorrespondenternas nyhetsnät när de letar efter uppslag till artiklar. Ytterligare en central fråga var hur deras värdering av offentliga källor och kontakter kontra personliga såg ut. Den slutsats vi dragit är att det i stor utsträckning är den specifika uppdragsgivarens läsekrets och resurser som styr hur korrespondenterna värderar offentliga respektive personliga källor. Relationen till hemmaredaktionen visade sig bygga på en relativ balans där korrespondenten sågs som expertis på området och regionen. Detta gör i sin tur att det i första hand är korrespondenten som hör av sig till redaktionen, i och med att hen har ”exklusiv” kunskap om vad det är som är värt att skriva om.

The purpose with this report is to give structure to the storage area between production and packaging at Spaljisten AB in Åseda. The purpose is also to give suggestions for improvements of work tasks and thereby simplify and improve the material handling at the packing process. The background of the task is that Spaljisten AB is going to increase their production and thereby they also need to increase the packing rate of their products. They will manage this by installing a new automated packing line and increase the efficiency of the old manual one. The theoretical background is mostly obtained from literature which contains relevant facts for our report. The storage area has been studied visually in order to search for improvements of today’s layout. We have also performed a frequencestudy of the workload of the serviceperson who runs the material handling at the packing process. We have compared our frequencestudy to a similar study made earlier by Göran Tinglöv. The analyze of the frequencestudy and other observations that has been made are showed under “Analys” where you also can see the calculations that has been done. The frequencestudy and the report made by Göran Tinglöv are also analyzed here. The headline “Resultat” shows the suggestions for improvements that we have been working on. The suggestions are founded in small improvements of working routines, increased use of today’s layout and improved working instructions. The results of the frequencestudies, and the comparison between them, indicates that there is a lot of time to save by improving previously mentioned items. Both studies show that the operation time (the real, value-adding work time) only represents about 50 % of the total available work time. / Spaljisten AB i Åseda tillverkar möbler av folierade spånskivor vilka packas omonterade i platta paket. Företaget har 120 anställda och levererar största delen av sin produktion till IKEA. Syftet med detta examensarbete är att strukturera upp det mellanlager som finns mellan produktion och packning hos Spaljisten AB. Syftet är också att ge förslag på förbättringar kring arbetsuppgifterna och därmed förenkla och förbättra materialflödet fram till packningen. Arbetet grundar sig i att Spaljisten AB skall utöka sin produktion och därmed också hastigheten i vilken produkterna packas. Detta skall åstadkommas genom att installera en ny automatiserad packningslina samt en effektivisering av materialhanteringen kring den befintliga manuella packningslinan. Den teoretiska grunden är främst hämtad från litteratur som tar upp de olika moment vilka vi berör i vårt arbete. Under arbetet har mellanlagret studerats visuellt för att söka förbättringar av den befintliga layouten. Vi har också gjort en frekvensstudie över arbetsbelastningen på materialhanteraren (servicepersonen) samt analyserat denna och gjort en jämförelse med en tidigare gjord frekvensstudie. Analysen av den frekvensstudie som utförts samt övriga iakttagelser som gjorts finns att läsa under rubriken analys där även de beräkningar som gjorts finns redovisade. Den tidigare gjorda frekvensstudie samt den rapport som denna är hämtad ifrån finns även analyserade under denna rubrik. Under rubriken resultat redovisar vi de förslag på förbättringar vi arbetat fram. Dessa grundar sig främst på små förbättringar av arbetsrutiner, ökat utnyttjande av dagens layout samt förbättrade arbetsinstruktioner. Resultatet av frekvensstudierna samt jämförelsen dem emellan pekar på att det finns mycket tid att hämta genom förbättringar av tidigare nämnda punkter. Båda mätningarna visar på att operationsverktiden (den verkliga, värdeökande arbetstiden) enbart uppgår till cirka 50 % av den totala betalda arbetstiden.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ”agera” journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner.   Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik. Kan det vara så att om man som journalist använder sig av dessa medier privat så är det mer självklart att använda det i jobbsyfte? Finns det någon skillnad på yngre och äldre journalisters syn och användande?   För att kunna ta reda på detta har vi använt oss av personliga intervjuer med tio verksamma journalister. Dessa delades in i en ”yngre grupp” och en ”äldre grupp”. Den yngre gruppen bestod av fem journalister mellan 20-39 år och de fem i den äldre gruppen var mellan 40-60 år gamla. Resultaten har vi analyserat med hjälp av tre utvalda teorier; källkritik, Shoemaker och Reeses modell om olika nivåer av faktorer som påverkar det journalistiska innehållet samt Elza Dunkels tre stadier som återkommer vid varje introduktion av ny teknik och generationsaspekten på Internet.   Resultaten visade att båda grupperna ser källkritik som en stor och mycket viktig del av sitt journalistiska arbete. Det som skiljer grupperna åt är att de yngre är mer benägna och har som rutin att använda sociala medier och bloggar i sin research. Detta tror vi beror på just generationsskillnaden. Den yngre gruppen använder dessa typer av medier både privat och i sitt arbete, vilket visar att de har integrerat det i sitt dagliga liv.  Den yngre och äldre gruppen hade en någorlunda likadan syn på utvecklingen av privatpersoners spridning av information på nätet. De såg det som positivt att privatpersoner får synas och höras mer och allmänheten får ta del av mer information. Det betyder också ett ökat informationsflöde för journalisterna och det kan vara svårt för de att sålla bland mycket innehåll.

<p>The purpose with this report is to give structure to the storage area between</p><p>production and packaging at Spaljisten AB in Åseda. The purpose is also to give</p><p>suggestions for improvements of work tasks and thereby simplify and improve the</p><p>material handling at the packing process.</p><p>The background of the task is that Spaljisten AB is going to increase their</p><p>production and thereby they also need to increase the packing rate of their</p><p>products. They will manage this by installing a new automated packing line and</p><p>increase the efficiency of the old manual one. The theoretical background is</p><p>mostly obtained from literature which contains relevant facts for our report.</p><p>The storage area has been studied visually in order to search for improvements of</p><p>today’s layout. We have also performed a frequencestudy of the workload of the</p><p>serviceperson who runs the material handling at the packing process. We have</p><p>compared our frequencestudy to a similar study made earlier by Göran Tinglöv.</p><p>The analyze of the frequencestudy and other observations that has been made are</p><p>showed under “Analys” where you also can see the calculations that has been done.</p><p>The frequencestudy and the report made by Göran Tinglöv are also analyzed here.</p><p>The headline “Resultat” shows the suggestions for improvements that we have</p><p>been working on. The suggestions are founded in small improvements of working</p><p>routines, increased use of today’s layout and improved working instructions.</p><p>The results of the frequencestudies, and the comparison between them, indicates</p><p>that there is a lot of time to save by improving previously mentioned items. Both</p><p>studies show that the operation time (the real, value-adding work time) only</p><p>represents about 50 % of the total available work time.</p> / <p>Spaljisten AB i Åseda tillverkar möbler av folierade spånskivor vilka packas</p><p>omonterade i platta paket. Företaget har 120 anställda och levererar största delen</p><p>av sin produktion till IKEA.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att strukturera upp det mellanlager som finns</p><p>mellan produktion och packning hos Spaljisten AB. Syftet är också att ge förslag</p><p>på förbättringar kring arbetsuppgifterna och därmed förenkla och förbättra</p><p>materialflödet fram till packningen.</p><p>Arbetet grundar sig i att Spaljisten AB skall utöka sin produktion och därmed</p><p>också hastigheten i vilken produkterna packas. Detta skall åstadkommas genom att</p><p>installera en ny automatiserad packningslina samt en effektivisering av</p><p>materialhanteringen kring den befintliga manuella packningslinan. Den teoretiska</p><p>grunden är främst hämtad från litteratur som tar upp de olika moment vilka vi</p><p>berör i vårt arbete.</p><p>Under arbetet har mellanlagret studerats visuellt för att söka förbättringar av den</p><p>befintliga layouten. Vi har också gjort en frekvensstudie över arbetsbelastningen på</p><p>materialhanteraren (servicepersonen) samt analyserat denna och gjort en jämförelse</p><p>med en tidigare gjord frekvensstudie.</p><p>Analysen av den frekvensstudie som utförts samt övriga iakttagelser som gjorts</p><p>finns att läsa under rubriken analys där även de beräkningar som gjorts finns</p><p>redovisade. Den tidigare gjorda frekvensstudie samt den rapport som denna är</p><p>hämtad ifrån finns även analyserade under denna rubrik.</p><p>Under rubriken resultat redovisar vi de förslag på förbättringar vi arbetat fram.</p><p>Dessa grundar sig främst på små förbättringar av arbetsrutiner, ökat utnyttjande av</p><p>dagens layout samt förbättrade arbetsinstruktioner.</p><p>Resultatet av frekvensstudierna samt jämförelsen dem emellan pekar på att det</p><p>finns mycket tid att hämta genom förbättringar av tidigare nämnda punkter. Båda</p><p>mätningarna visar på att operationsverktiden (den verkliga, värdeökande</p><p>arbetstiden) enbart uppgår till cirka 50 % av den totala betalda arbetstiden.</p>

Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ”Grav fetma”. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ”Obesitaskirurgi” på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation. Syftet var att se om datorn kunde utgöra stöd för dokumentationen så att dubbeldokumentation och dubbelarbete kunde reduceras. Fem journaler i papperssystem har jämförts med de första fem datajournalerna och skillnaden i dubbeldokumentationer har beskrivits. Införandet av Cambio Cosmic skedde den 19 april-06 på Kirurgkliniken LL. Syftet med införandet av datajournal i LSV var att öka patientsäkerheten och vinna tillbaka tid till patienten. Cambio Cosmic har kritiskt granskats av SVT 1 i programmet ”Uppdrag granskning” från den 6/6 2006. Sju landsting, ca 20 000 personer, använder delar av Cambio Cosmic nu i juni 2006. Kritiken mot företaget var att utvecklingen går sakta, teknikproblem kvarstår efter tre år i drift. Patientsäkerheten har fallerat i två fall som lett till Lex Maria ärenden, då patient kunde drabbats. Jämförelse mellan tiden då pappersjournalsystemet användes och med Cosmic, gjordes dock inte av SVT. Jag kom fram till att informationsflödet i en vårdprocess kan effektiviseras, så att dubbeldokumentation och dubbelarbeten kan reduceras med datorns hjälp. Det visar sig tydligt då information redan lästs på Internet av patienten före behandling. Dokumentationen efter mottagningsbesöket och upprepningar av information minskar tack vare det. Administrationen kring kallelser och resursplanering inom vården reduceras mycket med datorns hjälp. Några exempel är att lösa smålappar är borta, väntelistan är samlad och sorterad i tidsordning och överskådligheten finns för flera tidböcker samtidigt. Dubbelarbeten i form av journalhantering och arkivarbeten reduceras. Journalen finns numera tillgänglig överallt där det finns en dator på kliniken. Dubbeldokumentation minimeras med datorns stöd i informationsstrukturering, snabb tillgänglighet och i kommunikation mellan de vårdenheter som har tillgång till Cosmic. Denna förbättring märks framförallt i samband med remiss och svarshantering. Dokumentationer i journalen kan också kopieras och göras synlig i önskad vy och signeras om igen, för att visa att uppgiften fortfarande är aktuell. Hänvisningar är en annan möjlighet. I pappersjournalen upprepades dessa uppgifter i skrift från t.ex. Distriktsläkarens remiss till intagningsjournal i sluten vård på Kirurgkliniken, vidare upprepning på röntgenremiss o.s.v. Detta gäller i hög grad uppgifter om patientens sjukhistoria, dvs. tidigare sjukdomar och vårderfarenheter. I de fem studerade datajournalerna har diktat gjorts av läkare där denna möjlighet inte använts. Möjligheten till ytterligare reduceringar av dubbeldokumentation finns i datajournaler men har inte kunna uppmätts i den här studien p.g.a. det korta tidsperspektivet. Vårdkunskap, arbetsrutiner, datavana och användningen av alla tekniska möjligheter kommer med erfarenhet. Flera av de tillfällen som studerats i informationsfördjupningsavsnittet inkluderar nyare medarbetare.

SAMMANFATTNING  Datum: 2021-05-31  Nivå: Kandidat/Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola  Författare: Anisa Hodzic (98/11/06), Erland von Hofsten (95/04/13)  Titel: Kommer vi någonsin återgå till det normala?  Handledare: Esbjörn Segelod  Nyckelord: Revision, kommunrevision, arbetsuppgifter, arbetsrutiner, digitalisering, teknologisk acceptans, covid-19.  Forskningsfråga: Hur har covid-19 påverkat revisorernas arbetsuppgifter och arbetsrutiner inom kommunal sektor?  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera om hur den rådande covid-19 krisen har påverkat arbetsuppgifter och arbetsrutiner för revisorer inom den kommunala sektorn.  Metod: Kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunniga biträden och handläggare från Sveriges Kommuner och Regioner.  Slutsats: Covid-19 restriktionerna har förändrat kommunrevisorernas arbetsrutiner. De nya arbetsrutinerna upplevs av respondenterna som effektivare men den sociala biten saknas. Anammandet av de nya rutinerna har gått förhållandevis smidigt och det finns en ökad teknologisk acceptans, om än en påtvingad sådan. Den har dock klart stärkt kommunrevisionen flexibilitet vid påverkan från externa faktorer.

I detta arbete används kvalitativa intervjuer för att undersöka hur några lärare i olikakommuner uppfattar elevmotivation rent allmänt och specifikt i ämnetsamhällskunskap, samt att undersöka hur lärare beskriver arbetet och arbetssätt somanvänds för att öka motivationen hos eleverna i ämnet samhällskunskap. I dennastudie har det empiriska materialet samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer (med sex olika lärare) i ämnet samhällskunskap. Studien använder sig avdessa teorier: Self-Determination Theory (SDT), Variationsteori samt Dreyfus &amp;Dreyfus teori om hur tillägnandet av förmågor går till. Detta för att visa hur lärarekan skapa inre motivation hos eleverna på flera sätt. Den här studien redogör för hurmotivationen fungerar allmänt och i samhällskunskap specifikt, ur ettlärarperspektiv. Därefter redovisar studien hur lärare beskriver sina arbetsmetoder,vilka är återkoppling, relation med lärare, varierande arbetssätt samt att ge tydligaarbetsrutiner. Detta bedömer de intervjuade lärarna vara avgörande metoder för attmotivera eleverna i ämnet samhällskunskap, i en lärandemiljö.