SAMMANFATTNING  Datum: 2021-05-31  Nivå: Kandidat/Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola  Författare: Anisa Hodzic (98/11/06), Erland von Hofsten (95/04/13)  Titel: Kommer vi någonsin återgå till det normala?  Handledare: Esbjörn Segelod  Nyckelord: Revision, kommunrevision, arbetsuppgifter, arbetsrutiner, digitalisering, teknologisk acceptans, covid-19.  Forskningsfråga: Hur har covid-19 påverkat revisorernas arbetsuppgifter och arbetsrutiner inom kommunal sektor?  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera om hur den rådande covid-19 krisen har påverkat arbetsuppgifter och arbetsrutiner för revisorer inom den kommunala sektorn.  Metod: Kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunniga biträden och handläggare från Sveriges Kommuner och Regioner.  Slutsats: Covid-19 restriktionerna har förändrat kommunrevisorernas arbetsrutiner. De nya arbetsrutinerna upplevs av respondenterna som effektivare men den sociala biten saknas. Anammandet av de nya rutinerna har gått förhållandevis smidigt och det finns en ökad teknologisk acceptans, om än en påtvingad sådan. Den har dock klart stärkt kommunrevisionen flexibilitet vid påverkan från externa faktorer.

Informatikens inflytande ökar i redovisningen. Automatiseringen, som en del av detta, utvecklas kontinuerligt och har blivit en central kärna för företag i att säkerhetsställa transparens i redovisningen. Automatiserad redovisningspraxis bygger på centrala tekniker som Artificiell Intelligens och Robotic Process Automation. Uppsatsens syfte är att bidra till förklaringar och förståelse för hur användning av automatiseringsteknik påverkar redovisningsekonomers arbetsliv. Respondenterna tillämpar tekniken på olika sätt. Studiens utgångspunkt finns i två centrala begrepp: Teknologisk acceptans och arbetsmotivation. Studien använder sig av ett fenomenologiskt perspektiv med fokus att behandla och tolka människors upplevelser och erfarenheter kopplade till automatiseringen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer i olika roller inom redovisningsbranschen för att samla in primärdata. Denna data genomgick en kvalitativ dataanalys för att finna viktiga teman. Resultatet visade på fem starka effekter automatiseringen ger på dessa redovisningsekonomers arbetsliv. Slutsatsen belyser således effekterna av automatiseringen i form av ett effektivare arbete, ökat värdeskapande, ökad kravställning på kunskap och kompetens, ökad motivation samt tillit med hänsyn till systemens funktion. / The influence of informatics is increasing in accounting. Automation, as part of this, is continuously evolving and has become a central core for companies in securing transparency in accounting. Automated accounting practices are based on core technologies such as Artificial Intelligence and Robotic Process Automation. The purpose of the essay is to contribute to explanations and understanding of how the use of automation technology affects the working life of accounting economists. The respondents apply the technology in different ways. The study's starting point is found in two central concepts: Technological acceptance and work motivation. The study uses a phenomenological perspective with a focus on treating and interpreting people's experiences connected to automation. Ten semi-structured interviews are conducted with people in various roles within the accounting industry to collect primary data. This data underwent a qualitative data analysis to find important themes. The results showed five strong effects that automation has on the working life of these accountants. The conclusion thus highlights the effects of automation in the form of efficient work, increased value creation, increased demands on knowledge and competence, increased motivation and trust with regard to system functions.

In today's society, we can clearly observe a pattern where an increasing number of analog functions are being replaced by digital versions. Examples of paper-based functions that have been replaced by digital versions include invoices and public transportation tickets. Companies can benefit from several advantages, such as cost reductions and improved quality of their products and services, by investing in these new information systems. However, paper receipts are still commonly used in most retail transactions today.  The purpose of this study is to obtain requirements from consumers born in the 1990s and 2000s to identify and analyze potential user needs and improvement areas for a digital receipt service. The study employs a qualitative method and includes semi- structured interviews with both consumers and a product owner from a digital receipt business. The empirical data from the interviews are analyzed using the MoSCoW model, which is then applied in the theoretical framework of the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).  The results show that organization, sustainability, accessibility, security, and easy navigation are the most important themes when it comes to the requirements and needs that consumers have for digital receipts today. The primary reason why consumers choose to abstain from digital receipts today is the lack of a common place where all receipts can be collected in a digital receipt service. However, the results also show that none of the surveyed consumers actively refrain from using digital receipts, and most of them prefer to use the technology because it reduces the risk of losing paper receipts.  The results also indicate that factors influencing the limited market share of digital receipts today can be explained from two different perspectives. The first perspective involves the responses from consumers, which, combined with the theory, demonstrate that the current concept of digital receipts does not meet the requirements and needs of users, i.e., consumers. This is one of the reasons why digital receipts do not have a larger market share today. The second perspective involves the examined digital receipt business, which, in conjunction with the theory, suggests that external societal factors such as Covid-19 and inflation are the underlying reasons why digital receipts do not have a larger market share today. / I dagens samhälle kan vi tydligt se ett mönster där allt fler analoga funktioner ersätts av digitala versioner. Exempel på pappersbaserade funktioner som har ersatts av digitala versioner är fakturor och kollektivtrafikbiljetter. Företag kan dra nytta av flera fördelar, såsom kostnadsminskningar och förbättrad kvalitet på sina produkter och tjänster, genom att investera i dessa nya informationssystem. Trots detta används fortfarande pappersbaserade kvitton i den mesta handeln idag.  Syftet med denna studie är att erhålla krav från konsumenter födda under 1990- och 2000-talen för att identifiera och analysera potentiella användarbehov samt förbättringsområden för en digital kvittotjänst. Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod och innefattar semistrukturerade intervjuer med både konsumenter och en produktägare från en verksamhet för digitala kvitton. Empirin från intervjuerna analyseras med hjälp av MoSCoW-modellen, och tillämpas sedan i det teoretiska ramverket Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).  Resultaten visar att organisering, hållbarhet, tillgänglighet, säkerhet och enkel navigering är de viktigaste teman när det gäller krav och behov som konsumenter har på digitala kvitton idag. Den främsta anledningen till att konsumenter väljer att avstå från digitala kvitton idag är att det inte finns en gemensam plats där alla kvitton kan samlas i en digital kvittotjänst. Trots detta visar resultaten också att ingen av de undersökta konsumenterna aktivt avstår från att använda digitala kvitton, och att de flesta föredrar att använda teknologin på grund av att den minskar risken för borttappade analoga kvitton.  Resultaten visar också att faktorer som har påverkat digitala kvitton från att inte ha en större marknadsandel idag kan förklaras utifrån två olika perspektiv. Det första perspektivet involverar konsumenternas svar, vilka tillsammans med teorin visar att det nuvarande konceptet för digitala kvitton inte uppfyller användarnas, det vill säga konsumenternas, krav och behov. Detta är en av anledningarna till att digitala kvitton inte har en större marknadsandel idag. Det andra perspektivet involverar den undersökta verksamheten för digitala kvitton, vilken tillsammans med teorin visar att yttre samhällsfaktorer som Covid-19 och inflation ligger till grund för att digitala kvitton inte har en större marknadsandel idag.

Forskningsfråga Vilka huvudsakliga faktorer påverkar om en organisation är redo attimplementera AI-teknologier eller inte? Syfte Studien syftar till att underlätta förändringsarbete gällande acceptans ochberedskap för AI-teknologier inom organisationer. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetodik därsemistrukturerade intervjuer hölls med åtta AI-experter som hade olikaerfarenheter och kompetenser. Studien utgick från de etablerade ramverkenISTAM och AI-readiness. Slutsats Studien indikerar att de teoretiska modellerna (AI-readiness och ISTAM)besitter en hög grad relevans, studien fann stöd för samtliga faktorer inommodellerna. Framförallt transparens, tillit och data indikeras att vara högstviktiga för beredskap och acceptans av intelligenta system.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur entreprenörer förhåller sig till den osäkerhet som råder när beslut tas angående implementering av ny teknologi.   Metod: Då studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har semistrukturerade djupintervjuer använts som kvalitativ metod.   Resultat & slutsats: Osäkerheten avseende ny teknik bland entreprenörerna är i det närmaste obefintlig tack vare att kostnaden för implementering av ny teknik är låg, det är lätt för entreprenörer att skaffa sig grundläggande kunskaper om ny teknik och nyttan av ny teknik är lätt att mäta. Dessa aspekter i kombination med entreprenörernas goda teknologiska beredskap bidrar till att beslutsfattande avseende ny teknik i större utsträckning sker under optimism än osäkerhet. De faktorer som påverkar beslutet att implementera en ny specifik teknologi (i denna studie digital marknadsföring), det vill säga den teknologiska acceptansen, är kunder, konkurrenter, långsiktig nytta, mätbarhet, resurser samt praktisk användbarhet.   Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till litteraturen genom att upprätta ett ramverk som skildrar vilka faktorer som har inverkan på entreprenörens upplevda optimism avseende ny teknologi. Studien visar att låg finansiell kostnad, kunskap och kompetens, befintlig kundbas samt mätbarhet av ROI är faktorer som förebygger osäkerhet. Vidare skildrar ramverket hur förebyggande av osäkerhet i sin tur skapar en optimistisk inställning till beslutsfattande avseende implementering av ny teknologi i form av digital marknadsföring, där framförallt mätbarheten bidrar till att beslutsfattandet sker på rationell basis och besluten i stor utsträckning drivs av faktorer kopplade till tidigare forskning inom teknologisk acceptans. Ur ett praktiskt perspektiv påvisas att digital marknadsföring kan bedrivas framgångsrikt till en låg finansiell kostnad trots avsaknad av tidigare erfarenhet eller utbildning hos entreprenören. Osäkerhet avseende implementering av digital marknadsföring kan förebyggas med hjälp av insamling av information och nätverkande.     Förslag till fortsatt forskning: I studien identifieras aspekter som förebygger entreprenöriell osäkerhet och ett förslag till framtida forskning är att använda sig av de faktorer som visat sig förebygga osäkerhet och testa dem på en annan digital teknologi för att kunna se huruvida resultatet hade skiljt sig åt. Forskningen indikerar även att att nystartade företag generellt agerar under en större osäkerhet än ett etablerat företag, trots att företagen faller inom kategorin mikroföretag. Det hade därför varit intressant att bygga vidare på studien genom att genomföra en jämförande studie i en större skala för att kunna dra slutsatser på huruvida nyetablerade mikroföretag skiljer sig från mikroföretag som varit verksamma under längre tid för att testa de indikationer som studien påvisat. / Aim: To increase understanding of how entrepreneurs relate to the uncertainty that prevails when deciding on the implementation of new technology.   Method: Semi-structured in-depth interviews.   Result & Conclusions: The uncertainty regarding new technology among the entrepreneurs is almost non-existent due to the cost of implementing new technology is low, it is easy for entrepreneurs to acquire basic knowledge about how to use new technology, and the benefits of new technology are easy to measure. These aspects, combined with the entrepreneurs' good technological readiness, contribute to the decision-making regarding new technology to occur in greater extent under optimism than uncertainty. The factors that influence the decision to implement new specific technology (in this study digital marketing), i.e. the technological acceptance, are customers, competitors, long-term utility, measurability, resources and practical usability.   Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, the study contributes to the literature by establishing a framework that describes what factors have an impact on the contractor's perceived optimism regarding new technology. The study shows that low financial cost, knowledge and competence, existing customer base and measurability are factors that prevent uncertainty. Furthermore, the framework describes how prevention of uncertainty, in turn, creates an optimistic approach to decision-making regarding the implementation of new technology in the form of digital marketing, where, above all, the measurability contributes to the decision-making being made on a rational basis, and where the decisions are largely driven by factors linked to previous research in technological acceptance. From a practical perspective, demonstrating that digital marketing can be conducted successfully at a low financial cost despite the absence of previous experience or training with the contractor. Uncertainty regarding the implementation of digital marketing can be prevented by means of collecting information and networking.   Suggestions for future research: The study identifies aspects that prevent entrepreneurial insecurity, and a proposal for future research is to use the factors that have proven to prevent uncertainty and test them on another digital technology in order to see whether the result had differed. The research also indicates that start-up companies generally act under greater uncertainty than an established company, despite the fact that the companies fall within the category of micro-enterprises. It would therefore have been interesting to build on the study by conducting a comparative study on a larger scale in order to draw conclusions as to whether newly established micro-companies differ from micro-companies that have been active for a long time in order to test the indications that the study showed.

Purpose: The purpose of this study is to identify HR employees´ attitude towards usingChatGPT as a support tool in work.Method: This study is addresses on the phenomenon ChatGPT in the HR function. The studyis based on an empirical phenomenon which determined an inductive research approach witha qualitative research strategy. The study applies a case study design with unstructuredinterviews as the source for data collection.Conclusion: The study’s results shows that HR-employees have an overall positive attitudetowards using ChatGPT as a tool in their work. The study’s results show that the use ofChatGPT in the HR-function saves time. The challenges that the HR-function faces related tothe use of ChatGPT varies depending on the organization’s external factors. The study alsoconcludes that the future way of working, competencies and HR-education will have to changedue to the use of ChatGPT in the HR-function. / Syfte: Studiens syfte är att identifiera HR-medarbetares inställning till användningen avChatGPT som stöd i arbetet.Metod: Studien behandlar fenomenet ChatGPT i HR-funktionen. Studien baseras på ettempiriskt fenomen vilket innebär att en induktiv forskningsansats med en kvalitativforskningsstrategi har tillämpats. Studien tillämpar en fallstudiedesign där ostruktureradeintervjuer var den valda datainsamlingsmetoden.Slutsats: Studiens resultat visar att HR-medarbetare har en övergripande positiv inställning tillanvändningen av ChatGPT i arbetet. Studien resulterar i att användningen av ChatGPT i HRarbete frigör tid. De utmaningar som HR-funktionen står inför relaterat till användningen avChatGPT präglas av organisationens externa faktorer. Studien resulterar även i att framtidaarbetssätt, kompetenser samt HR-utbildningar kommer behöva förändras till följd avanvändningen av ChatGPT i HR-arbete.

Revisionsbranschen präglas av hög personalomsättning och på senare år har antalet auktoriserade revisorer minskat (Hjorth, 2022; Revisorsinspektionen, 2024). Samtidigt ökar behovet av revision framför allt på grund av att redovisning och rapportering av hållbarhet blivit allt mer krävande (Johansson, 2022). Artificiell intelligens (AI) är ett verktyg som kan komma att bli väldigt viktigt för att hjälpa och avlasta revisorn i revisionsarbetet. Revisionsbyråerna, framför allt de fyra största KPMG, PWC, Deloitte och EY, har själva utvecklat en hel del AI-program som kan användas i olika delar av revisionsprocessen. Grunden till denna studien är tidigare forskning som studerat revisionskvalitet och AI inom revision. På grund av att AI inom revision är ett relativt outforskat område så har även studier om hur AI används inom andra branscher samt vad som påverkar användningen av en ny teknologi i allmänhet legat till grund för studien. Studien syftar till att undersöka hur användningen av AI ser ut bland auktoriserade revisorer i Sverige samt hur revisorns egenskaper, åsikter och uppfattningar om AI påverkar användningen av AI. Metoden som används för att besvara detta syfte är en kvantitativ enkätundersökning. För att kunna kartlägga användningen av AI inom revisionsbranschen i Sverige på ett så transparent och heltäckande sätt som möjligt så fick alla nästan auktoriserade revisorer i Sverige möjlighet att besvara enkäten. Ett av de mer intressanta resultaten i studien var att användningen av AI inom revisionsprocessen var relativt låg trots att de revisionsbyråer som utvecklat AI målar upp en bild om att utvecklingen av AI inom revision kommit ganska långt. Vidare visade det sig att ca 40% av de responderade revisorerna använder AI i någon form i sitt revisionsarbete, vilket däremot visar på att det används i andra delar i revisorers arbete. Det är vanligare att använda AI som byrån har infört jämfört med AI som individen själv infört. Av de granskningsfaser som undersöks i denna studie visade det sig att det idag används mest vid substansgranskningar och vid redovisnings- och skattefrågor. Det används minst för interna kontroller. Studien har hittat signifikanta samband för AI-användning mellan både åsikter och uppfattningar, samt egenskaper, trots den relativt låga användningen. Detta resulterade i att studiens hypoteser delvis kunde bevisas.

Geografiska informationssystem (GIS) kan bistå välgrundade beslut inom planering genom att visualisera och analysera data men mänskliga och organisatoriska faktorer orsakar tröghet för ökad tillämpning av verktyget. Trögheten kan motarbetas genom att kartlägga tjänstepersoners acceptans av verktyget och identifiera hur olika faktorer påverkar acceptansen. Denna studie undersöker acceptansen av GIS inom detaljplanering hos tjänstepersoner genom intervjuer i två svenska kommuner. Technology Acceptance Model (TAM) har använts och utökats för att lämpa sig bättre i en kommunal kontext genom att inkludera organisationsstrukturens påverkan på individernas acceptans. Resultaten identifierar bristande kunskap och intresse samt otillräcklig styrning och incitament som hinder för utökad tillämpning. Individuellt engagemang, utbildning bekostat av kommunen samt starka normer för ökad acceptans identifieras som möjligheter, och rollfördelning fastslås kunna utgöra både hinder och möjligheter för ökad tillämpning. Genom att uppmärksamma och bearbeta dessa hinder och möjligheter främjas ökad acceptans för mer avancerade analyser och visualiseringar i detaljplanering. / Geographic Information Systems (GIS) can facilitate informed decision-making in planning by visualizing and analyzing data. However, inertia for increased application of GIS persists due to human and organizational factors. Therefore, this study researches the acceptance of GIS among civil servants in local planning through interviews in two Swedish municipalities. The Technology Acceptance Model (TAM) has been utilized and adapted to better suit the municipal context by considering the influence of organizational structure on individuals' acceptance. The findings reveal barriers to increased application, such as lack of knowledge and interest, inadequate governance, and insufficient incentives. On the other hand, opportunities for increased acceptance include individual commitment, municipality-funded training, and compelling social norms. Role allocation is identified as both an obstacle and an opportunity for increased application. By addressing and leveraging these obstacles and opportunities, increased acceptance can be promoted for more advanced analysis and visualization in local planning.

Syfte - Syftet med studien är att i restaurangbranschen undersöka om service med integrerad självserviceteknologi medför en högre eller lägre kundnöjdhet jämfört med service utan integrerad självserviceteknologi. Hypotes - I restaurangbranschen medför service med integrerad själv-serviceteknologi en högre kundnöjdhet än service utan självserviceteknologi. Metod - Studien utgår från en tvärsnittsdesign med deduktiv ansats där sekundär- och primärdata består av tidigare forskning, teorier och enkäter. Analysen av den kvantitativa enkätdatan genomfördes med hjälp av Mann Whitney U-test och Spearmans rang-korrelation. Resultat - Studiens resultat visade att i restaurangbranschen medför service med integrerad självserviceteknologi en högre kundnöjdhet än service utan integrerad självserviceteknologi. Avgränsningar - Studien avgränsar sig till att granska kundnöjdheten i service-processer med mobilapplikationsbaserad självserviceteknologi och inte någon annan teknologi. Kunskapsbidrag - Skapa underlag för ledningar i restaurangbranschen om huruvida de borde ta hänsyn till digitaliseringen eller inte samt om de borde förändra sin strategi gällande serviceprocessen / Purpose - The purpose of this study is to examine whether the service process with integrated self-service technology in the restaurant industry entails a higher or lower customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Hypothesis - Service with integrated self-service technology in the restaurant industry entails a higher customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Methodology - Secondary research and quantitative surveys were used to answer the research question. The study has a cross-sectional design and a deductive approach, where the analysis was conducted through a Mann Whitney U-test and Spearman’s rank correlation. Findings - The results of the study found that, in the restaurant industry, service with integrated self-service technology entails a higher level of customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Limitations - The study examines the level of customer satisfaction in services with integrated mobile applications and no other self-service technology. Originality/Value - The study creates a basis for the leading positions in the restaurant industry about whether they should take into account the digitalization or not and if they should change their strategy regarding the service process.

Title: The interaction between humans and machines: A case study on employee job satisfaction during the implementation of artificial intelligence in the workplace Background & problem discussion: As companies adopt new technologies, ensuring job satisfaction is a key for smooth transitions. AI revolutionizes work methods by automating tasks, enhancing efficiency, and requiring new skills. However, AI integration raises concerns about its impacts on roles and satisfaction. While boosting productivity and efficiency, AI can displace human tasks, causing fear and resistance to the new technology. Balancing efficiency with maintaining human expertise is vital, as it affects motivation and engagement in the work. Understanding AI’s impact on job satisfaction is essential, as it significantly influences employees overall experience. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the employees’ job satisfaction when implementing AI technology in the workplace. Method: This study uses a qualitative research method to understand how AI implementation affects employee job satisfaction at Scania in Oskarshamn. The method focuses on gaining in-depth insights from the employees’ perspective through semi-structured interviews and observations. A case study design was chosen to analyze detailed aspects of AI use within the company. To ensure the reliability, trustworthiness and confirmation of the study, a transparent research process was followed with feedback to the participants. Findings & conclusion: The results showed that both intrinsic and extrinsic involvement were important for job satisfaction. Employees with strategic roles saw AI as an opportunity for improvement, while operational employees felt secure in the use of AI. The study emphasized the importance of fostering an inclusive work culture to ensure positive attitudes towards change and sustained job satisfaction. The conclusion provides both a practical and theoretical contribution for understanding job satisfaction when using AI-technology.