Informatikens inflytande ökar i redovisningen. Automatiseringen, som en del av detta, utvecklas kontinuerligt och har blivit en central kärna för företag i att säkerhetsställa transparens i redovisningen. Automatiserad redovisningspraxis bygger på centrala tekniker som Artificiell Intelligens och Robotic Process Automation. Uppsatsens syfte är att bidra till förklaringar och förståelse för hur användning av automatiseringsteknik påverkar redovisningsekonomers arbetsliv. Respondenterna tillämpar tekniken på olika sätt. Studiens utgångspunkt finns i två centrala begrepp: Teknologisk acceptans och arbetsmotivation. Studien använder sig av ett fenomenologiskt perspektiv med fokus att behandla och tolka människors upplevelser och erfarenheter kopplade till automatiseringen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer i olika roller inom redovisningsbranschen för att samla in primärdata. Denna data genomgick en kvalitativ dataanalys för att finna viktiga teman. Resultatet visade på fem starka effekter automatiseringen ger på dessa redovisningsekonomers arbetsliv. Slutsatsen belyser således effekterna av automatiseringen i form av ett effektivare arbete, ökat värdeskapande, ökad kravställning på kunskap och kompetens, ökad motivation samt tillit med hänsyn till systemens funktion. / The influence of informatics is increasing in accounting. Automation, as part of this, is continuously evolving and has become a central core for companies in securing transparency in accounting. Automated accounting practices are based on core technologies such as Artificial Intelligence and Robotic Process Automation. The purpose of the essay is to contribute to explanations and understanding of how the use of automation technology affects the working life of accounting economists. The respondents apply the technology in different ways. The study's starting point is found in two central concepts: Technological acceptance and work motivation. The study uses a phenomenological perspective with a focus on treating and interpreting people's experiences connected to automation. Ten semi-structured interviews are conducted with people in various roles within the accounting industry to collect primary data. This data underwent a qualitative data analysis to find important themes. The results showed five strong effects that automation has on the working life of these accountants. The conclusion thus highlights the effects of automation in the form of efficient work, increased value creation, increased demands on knowledge and competence, increased motivation and trust with regard to system functions.

Title: Digitization in accounting  Introduction: Digitization has shaped society in recent decades, which has had significant effects on corporate financial reporting. The work role has changed as new accounting systems have been introduced and become an aid for ongoing accounting. The accounting systems are not completely easy to implement in companies, which has meant that smaller companies risk lagging behind in the digitization of their tasks. Purpose: The purpose of the study is to describe how the accounting economist's tasks with ongoing accounting in smaller companies have changed as a result of digitalization. Method: This study has an abductive approach, which was chosen because it was considered most relevant to this essay and to gain a deeper understanding of how the accountant's duties have changed. A qualitative method was used where the interviews were semi-structured. Conclusion: Based on the study, it appears that the accounting economists' manual tasks in smaller companies have been digitized, but that they still do a lot themselves. Digitization has led to their work tasks becoming more efficient, productive and flexible. However, none of the respondents have digitized their processes to 100 percent and none of them have automated any work tasks to a greater extent. / Titel: Digitalisering inom redovisning Inledning: Digitaliseringen har format samhället de senaste decennierna, vilket har fått betydande effekter på företags ekonomiska redovisning. Arbetsrollen har förändrats i takt med att nya affärssystem införts och blivit ett hjälpmedel för den löpande redovisningen. Affärssystemen är dock inte helt enkla att implementera i företag, vilket har gjort att mindre företag riskerar att halka efter i digitaliseringen av sina arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur redovisningsekonomens arbetsuppgifter med löpande redovisning i mindre företag har förändrats till följd av digitaliseringen. Metod: Denna studie har en abduktiv ansats, vilket valdes för att det ansågs mest relevant till denna uppsats för att få en djupare förståelse kring hur redovisningsekonomens arbetsuppgifter har förändrats. En kvalitativ metod användes där intervjuerna semistrukturerades. Slutsats: Utifrån studien framgår det att redovisningsekonomernas manuella arbetsuppgifter i mindre företag har digitaliserats men att de fortfarande gör mycket själva. Digitaliseringen har lett till att deras arbetsuppgifter har blivit mer effektiva, produktiva och flexibla. Däremot har ingen av respondenterna digitaliserat sina processer till 100 procent och ingen av dem har automatiserat några arbetsuppgifter i större utsträckning.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Ester Elofsson & Matilda Wiklander  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022-05-25  Syfte: Digitalisering och automatisering är en av samhällets starkaste förändringskrafterglobalt och allt fler av våra aktiviteter sker i den digitala världen. Inomredovisningsbranschen har resan mot digitaliseringen redan börjat och mycket pekar på atthastigheten i förändringen kommer att accelerera de närmaste åren. Syftet med studien äratt förklara hur digitaliseringen och dess utmaningar påverkar redovisningsekonomens yrke.Genom syftets utgångspunkt har följande forskningsfrågor skapats: Hur påverkardigitaliseringen redovisningsekonomens arbetsuppgifter? Vilka nya kompetenskrav ställs påredovisningsekonomen på grund av digitaliseringen? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som influeras av det hermeneutiskasynsättet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där 11 styckenredovisningsekonomer deltagit som arbetar på små- och medelstora företag.  Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att yrket har förändrats tack vare den digitalautvecklingen och kommer fortsätta i det spåret. Konkreta arbetsuppgifter som ändrats ärtill exempelvis fakturahantering och kompetenser som blir allt viktigare i framtiden är teknisk-och social skicklighet. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den har skapat förståelsekring hur den digitala utvecklingen har påverkat redovisningsekonomen och vilka utmaningar som deställts inför i och med det. Studien har även visat hur arbetsuppgifter och kompetenser har förändratsför redovisningsekonomer i och med digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur högskoleutbildningarundervisar kommande redovisningsekonomer inom den digitala utvecklingen av yrket.  Nyckelord: Digitalisering inom redovisningen, redovisningsekonom, framtiden inomredovisningen, utmaningar med digitalisering, digitaliseringens påverkan. / Title: The impact of digitalisation on the accounting economist   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Ester Elofsson & Matilda Wiklander   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2022-05-25  Aim: Digitization and automation is one of society's strongest forces for change globally and more and more of our activities are taking place in the digital world. In the accounting industry, digitization has begun and there are many indications that the pace of change will accelerate in the coming years. The purpose of our study is to explain how digitalisation and its challenges affect the profession of accounting economist. Through the purpose these questions have been created:How does digitalisation affect the accounting economist's tasks? What new competence requirements are placed on accounting economists due to digitalisation?  Method: The study is based on a qualitative research method that is influencedby the hermeneutic approach. Data have been collected through semi-structured interviews in which 11 accounting economists working at small and medium-sized companies have participated.  Results and conclusions: The results of the study show that the profession has changed thanks to digital development and will continue on that path. Specific tasks that have changed arefor example invoice management and skills that will become increasingly important inthe future is technical and social skills.  Contribution of the thesis: The study's contribution to future research is that it has created understandings about how digital development has affected the accounting economist and what challenges they face with it. The study has also shown how tasks and competencies have changed for accounting economists with the digitalisation.  Suggestions for future research: Suggestions for further research are to investigate how higher education teaches future accounting economists with the digital development in the profession.  Key words: Digitalization in accounting, accounting economist, future of accounting, challenges with digitization, the impact of digitalisation.

Digitaliseringen har visat stor påverkan på företag i Sverige och utveckling av nya teknologier sker kontinuerligt där automatiserade processer står i fokus. Mycket av det arbete som tidigare utförts manuellt på papper har redan digitaliserats inom redovisningsbranschen liksom inom många andra branscher. Däremot förutspår befintlig forskning att arbetsuppgifter är på väg att automatiseras och därmed effektiviseras vilket kräver en omställning inom företagen och kompetenskraven bland anställda. Artificiell Intelligens (AI) är en central och omtalad teknologi som förväntas bidra till omställningen, samtidigt som det finns svårigheter med att implementera denna typ av teknologi inom redovisningsbranschen i och med att lagar och regler för integritet och sekretess sätter stopp. Med detta som utgångspunkt har studien som syfte att undersöka hur den omfattande digitaliseringstrenden har påverkat kompetenskraven inom redovisningsbranschen hos små och medelstora företag, samt vilka förändringar företagen har upplevt till följd av digitaliseringstrenden. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts och åtta intervjuer har genomförts med individer som verkar inom redovisningsyrket. Resultatet av studien ska bidra till en ökad förståelse för vilka arbetsuppgifter som har förändrats och därigenom vilka kompetenser som idag efterfrågas på arbetsmarknaden inom redovisningsbranschen till följd av digitaliseringen. Studiens slutsats visar att företagen upplever att arbetsuppgifterna har förändrats och därigenom kraven på kompetenser på grund av digitaliseringen. Den största förändringen som har skett till följd av den ständiga utvecklingen av digitaliseringen är att arbetet har gått från papper till digitala system. Däremot har kompetenskraven inte genomgått så stora förändringar som tidigare forskning har hävdat trots att vissa kompetenser har utvecklats och omformats. De kompetenser som företagen upplever har förändrats idag är kraven på att de anställda ska ha färdigheter inom system- och datoranvändning, förmåga att bygga relationer, vara kommunikativ och besitta social kompetens. Uppsatsen språk är svenska. / Digitization has shown a great impact on companies in Sweden and development of new technologies takes place continuously where automated processes are in focus. Much of the work that was previously done manually on paper has already been digitized in the accounting industry as in many other industries. On the other hand, existing research predicts that tasks are about to be automated and thereby made more efficient, which requires a change within the companies and the skill requirements among employees. Artificial Intelligence (AI) is a central and mentioned technology that is expected to contribute to the transformation, while there are difficulties in implementing this type of technology in the accounting industry as privacy and confidentiality laws and regulations prevents the development. With this as a base, the aim of the study is to investigate how the extensive digitization trend has affected the competence requirements within the accounting industry of small and medium-sized companies, as well as what changes the companies have experienced as a result of the digitization trend. To achieve the purpose of the study, a qualitative research method has been used and eight interviews have been conducted with individuals who work in the accounting profession. The result of the study should contribute to an increased understanding of which tasks have changed and thereby which skills are in demand today on the job market within the accounting industry as a result of digitization. The study's conclusion shows that the companies feel that the work tasks have changed and thereby the requirements for skills due to digitization. The biggest change that has occurred as a result of the constant development of digitization is that work has gone from paper to digital systems. On the other hand, the competence requirements have not undergone such major changes as previous research has claimed, even though certain competences have been developed and reshaped. The skills that companies experience have changed today are the requirements for employees to have skills in system and computer use, the ability to build relationships, be communicative and possess social skills. The study is written in Swedish.