Den pågående digitaliseringen och en ökad förändringstakt i samhället ställer förändrade krav påorganisationer och deras verksamhetsstyrning. En betydande mängd yrkestitlar riskerar att försvinna, och redovisningsbranschen ligger samtidigt i topp när det gäller sannolikheten för ökad automatisering och digitalisering i en nära framtid. Utvecklingen leder till förändrade krav påkompetenser i branschen där ett ökat fokus kommer vara på analys och hantering av data. Den snabba utvecklingen leder till nya utmaningar och möjligheter för företagen som måste se över sin strategi och anpassa sig till sin omgivning eller riskera att slås ut. Eftersom det saknas teorier och förklaringar till fenomenet inom området utgår studien från följande forskningsfråga: Vilken påverkan kan digitalisering medföra på verksamhetsstyrningen för företag i redovisningsbranschen? Målet med studien är att öka förståelsen för digitaliseringens påverkan på personal-, handlings- och resultatstyrning hos företag i redovisningsbranschen. Genom en i huvudsak deduktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från åtta företag. Tre av företagen är enskilda firmor och fem är del av större nätverk. Studien mynnar ut i slutsatsen att företagen med större organisationer bakom sig har kommit något längre i sin digitaliseringsprocess, och den största förändringen i verksamhetsstyrning har skett hos de mindre, enskilda firmorna. Personalstyrning visade sig vara det styrmedel som påverkats i något högre utsträckning när digitalisering ställer förändrade krav på kompetenser. Samtidigt handlar en betydande del i den omställning som digitaliseringen driver hos företag i redovisningsbranschen att hantera det förändringsmotstånd som organisationer möter, både internt och externt.

Redovisningskonsulten har i syfte att hjälpa företag med ekonomi, administration samt frågor rörande verksamheten och i takt med att samhället utvecklas, förändras även redovisningskonsultens yrkesroll. Digitalisering och automatisering är faktorer som främst påverkar utvecklingen av konsultens yrkesroll då dessa effektiviserar och ersätter tidigare arbetsuppgifter som utfördes manuellt av människor. I och med utvecklingen av yrket ställs redovisningskonsulten införutmaningar, därav är det av betydelse att studera ytterligare faktorer för att få en rättvisande bild av yrkets framtid. Tidigare forskning har inte i större omfattning berört redovisningskonsultens framtida yrkesroll och har i vår vetskap fokuserat mer på revisionsbranschen. Då redovisningskonsultens roll blir allt viktigare samt att branschen är under en ständig förändring anses studien vara av värde att genomföra. För att studera hur redovisningskonsulten resonerar kring yrkets framtidutgår studien från faktorerna (1) digitalisering och automatisering, (2) redovisningskonsultens attraktion, (3) rådgivning och nya tjänster samt (4) reglering. Vidare är en aspekt som inkluderas ifalldet finns en skillnad mellan redovisningsbyråer som är självständiga respektive kopplade med en revisionsbyrå, eftersom branschen under 2018 genomgick stora förändringar där två byråer från Big four sålde sinarespektive redovisningsverksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där respondenterna har bestått av ettjämnt antal respondenter från både koppladeoch självständiga byråer. I studieninkluderade vi respondenter som tillhör tidigare Big four, då dessa byråer är marknadsledande samt ligger i framkant i digitaliseringen och anses därför bättre kunna resonera kring yrkets utveckling. Det empiriska materialet visar att alla faktorer kommer ha en påverkan på redovisningskonsultens framtida yrkesroll men i olika utsträckningar. Resultatet visarattfaktorerna digitalisering och automatisering, redovisningskonsultens attraktion samt rådgivning och nya tjänster kommer ha en effekt på den framtida yrkesrollen. Reglering kan komma att påverka denframtida yrkesrollen men inte i samma utsträckning som de övriga faktorerna. Studien visar även en skillnad mellan byråer som tillhör kopplade respektive självständiga byråer i vilka möjligheter och hinder dessa ser i framtiden. Det som kopplade ser som en möjlighet ser de självständiga som ett hinder och motsvarande, varför det endast är möjligt att bedömaskillnader i slutsatserna mellan dessa. Samtliga respondenter är däremot överens om att yrket kommer bli mer digitaliserat och automatiserat och i och med detta frigör det mer tid för redovisningskonsulten att lägga på rådgivning i framtiden.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förändras på grund av de externa förändringar som ständigt sker i branschen. Teoretisk ansats: Litteraturgenomgången är uppbyggd kring två delar. Den första är yrkesrollen och den andra är yrkesidentiteten. Metodologi: Studien använder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förståelse kring hur redovisningskonsulterna själva ser på hur förändringarna har påverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet. Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till är att fyra externa förändringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken påverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fått en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och även de personliga egenskaperna har förändrats. / Aim: The aim of this study is to see how the professional role and professional identity of accounting consultant's changes due to the external changes that constantly occur in the accounting profession. Theoretical approach: The literature review is structured around two parts. The first is the role of the professional and the other is professional identity. Methodology: The study uses a qualitative method to create an understanding of how accounting consultants themselves look at how the changes have affected their professional role and professional identity. Conclusions: The conclusion of this study has concluded these four external changes: the authorization of accountants, the introduction of Reko, the abolishment of audit requirement and introduction of K2 and K3 regulations affecting accounting consultants' professional role and professional identity. They have a more widespread professional role and the sociability has become more important and also the personal characteristics have changed.

Digitaliseringen är en förändring som genomsyrar dagens samhälle och är inte bara enIT-fråga utan en utvecklingsfråga för hela samhället. Ny teknik ger möjligheter menskapar också utmaningar. Redovisning- och revisionsbranschen är en av de branschersom digitaliseras och förändringen påverkar tjänsteutbudet, yrkesrollen menframförallt människan. Teknik används i allt större utsträckning, arbetsuppgifterautomatiseras och kompetens kompletteras eller ersätts av teknik, vilket får enemotionell påverkan på människan. Denna studie undersöker vilken emotionellpåverkan digitaliseringen har på redovisningsbranschen, vilka känslor och faktorersom påverkar människan och undersöker om emotionell design av deras vardagligasystemstöd kan bidra till att främja den fortsatta digitaliseringen inom branschen. Först genomförs en teoretisk undersökning för att se vad tidigare forskning ochanvändarundersökningar säger samt analys av sekundärdata. Resultaten frånanvändarundersökningarna och sekundärdatan analyseras utifrån ett fritt tankesätt ochdetta summeras sedan genom faktorer som påverkar och känslor som uppstår hosmänniskor som arbetar inom branschen, i samband med digitaliseringen som sker.Dessa utvärderas sedan i den empiriska delen av studien där kvalitativa intervjuergenomförs. Inför intervjuerna genomfördes en workshop tillsammans med företagetsom vi samarbetade med, där syftet var att brainstorma och ta fram lösningar somsedan ligger till grund för de designförslag som under intervjuerna används för attexemplifiera emotionell design. Under intervjuerna utvärderades design-förslagenutifrån om en känslomässig reaktion kunde skapas. Intervjuerna avslutas med attverifiera om emotionell design kan ha en positiv inverkan på de känslor och faktorersom uppstår vid digitaliseringen, samt om emotionell design kan främja denkommande digitaliseringen. / Digitalization is a change that permeates today's society and is not just an IT issue buta development issue for the whole society. New technology provides opportunities butat the same time creates challenges. The accounting and auditing industry is one ofthe industries that is being digitized and the change affects the services that they offer,it affects the role of the accountants and auditors, but especially the effect on theindividual. Technology is being used to an increasing extent, tasks are automated, andskills are supplemented or replaced by technology, which has an emotional impact onthe human being. This study examines the emotional impact that the digitalization hason the accounting industry, the emotions and factors that affect the individuals andexamines if applying emotional design when developing their everyday used systemcan contribute to promoting the continued digitalization in the industry. First a theoretical study is done to examine what previous research and user surveyssay and an analysis of secondary data. The results from previous research are analyzedwith an open mind and the results are summarized in factors that affect and emotionsthat arise in individuals in the industry in connection with the digitalization that takesplace. The data is then evaluated in the empirical part of the study where qualitativeinterviews are conducted. Prior to the interviews, a workshop was conducted togetherwith the company we collaborated with, where the purpose was to brainstorm anddevelop solutions that form the basis for the design proposals and was used during theinterviews to exemplify emotional design. During the interviews, the design proposalswere evaluated based on whether an emotional reaction occurred. The end of theinterviews focused on verifying whether emotional design can have a positive impacton the individual's feelings and factors that arise during digitization, and whetheremotional design can promote future digitization.

Tidigare forskning förutspår att redovisningsbranschen inom de kommande 25 åren kommer att stöta på turbulens till följd av den intensiva IT-utveckling som format både samhälle och organisationer. Redovisningsarbetet tros effektiviseras när redovisningen automatiseras och förändringsprocessen beräknas utvecklas i allt snabbare takt de kommande åren. För att inte bli omkörd av sina konkurrenter gäller det att ligga i framkant och kontinuerligt leta efter nya digitala lösningar samt skapa nya automatiserade arbetsprocesser.  Syftet med studien är att förstå och förklara hur automatiseringsprocessen ser ut på redovisningsbyråer idag, hur branschen och dess arbete har förändrats till följd av automatiseringen samt vilka aktuella förändringar redovisningskonsulter står inför. Studien har baserats på empiri grundat i en kvalitativ metod med data från elva semistrukturerade intervjuer på följande byråer; PwC, Ernst & Young, KPMG, Grant Thornton, Accountor samt Wint. Respondenterna består utav fem redovisningskonsulter med varierad erfarenhet samt sex personer med en mer ansvarig roll på byråerna, såsom gruppchef eller manager.  Några av de slutsatser som studien har genererat är att automatiseringen medför att redovisningskonsulter kan fokusera på mer kvalificerade uppgifter när teknik ersätter de monotona arbetsuppgifterna, vilket skapar större värde för kunden. Arbetsbelastningen på redovisningsbyråer tros därmed vara fortsatt hög. Trots de många fördelar och positiva effekter med automatisering har studien visat att utmaningar gällande exempelvis förändringsmotstånd, gammal lagstiftning samt nya konkurrenter bromsar automatiseringsprocessen. Redovisningsbranschen väntas därmed möta stora förändringar vilket denna studie kommer att belysa. / Previous research predicts that the accounting industry in the next 25 years will experience a lot of turbulence as a result of the intensive technological developments. When bookkeeping becomes automated, the work of an accounting consultant presumes to be more effective and the automation process will most likely develop even faster in the following years. In order for the accounting firms not to be overtaken and lose market shares to their rivals, the importance of being aware of, and continuously look for new automated solutions appears to be meaningful. The aim of this study is to understand and explain how the automation process looks like at accounting firms today, how the industry has changed as a result of the technological developments and what current changes the accounting consultants are facing. The study is based on empirical evidence from a qualitative method with data from eleven semi-structured interviews at the following accounting firms; PwC, Ernst & Young, KPMG, Grant Thornton, Accountor and Wint. Our respondents includes five accounting consultants with different experience and six individuals who has a more responsible role at the accounting firms, such as manager. Some of the conclusions that the study has generated is that the technological developments has resulted in the fact that the accounting consultants can put a deeper focus in qualified tasks that creates a greater value for the client, rather than perform the standardized bookkeeping. Furthermore, the workload is presumed to remain at a high level according to the argument above. Despite the many benefits and the positive effects of automation, the study has shown that there are also many challenges when it comes to resistance to transformations, old regulations and new rivals entering the market. The accounting industry is therefore expected to face some major changes which we will highlight throughout the study.

Det är inte mycket i vår vardag som undkommit att påverkas av digitaliseringens framfart. Mycket handel sker idag över internet och våra bankärenden görs idag allt mer frekvent genom mobiltelefonen. Utvecklingen pekar mot att konsumenter av olika produkter och tjänster blir allt mer digitala i sin relation med olika organisationer. När konsumenternas beteenden ändras påverkas även företagen som tillhandahåller de olika produkterna och tjänsterna.Denna trend har kunnat uppmärksammas i redovisningsbranschen. Allt fler digitala tjänster har på senare tid dykt upp på den svenska marknaden i form av bokföringsappar och förenklade program som ska underlätta för företagare att själva sköta sin bokföring. Den här studien syftar därför till att studera fenomenet. Studien uppmärksammar hur olika aktörer i branschen ställer sig till förändringarna genom att belysa vilken strategi och eventuella förändringsprocesser de har gentemot digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Redovisningsbranschen tillhör en gren inom affärsprofessionalismen som är en svag form av profession. Därför har forskning kring både maskinbyråkratier och professioner varit av relevans för utformandet av studiens referensram där vi tar upp olika sätt digitaliseringen påverkat dessa typer av organisationer.Studien syftar till att belysa hur redovisningsbranschen reagerar på och väljer att bemöta digitaliseringens utmaningar och hur strategierna skiljer sig åt beroende på hur de ställer sig till utvecklingen. Vi har valt en kvalitativ metod till studien och har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju stycken auktoriserade redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer i Västra Götaland. Resultatet av vår studie visar att strategierna för att bemöta digitaliseringen skiljer sig åt mellan byråer och vi har kunnat urskilja tre dominerande strategier som vi redogör för i vår analys. Vi har i studien även kunnat observera att vissa delar hos redovisningsbyråerna skiftar från att vara professionellt strukturerade till att anamma egenskaper från maskinbyråkratin vid förändringsprocesser gentemot digitaliseringen. / It is not much in our everyday lives that escapes to be influenced by the progress of digitization. Much trade is today done over the internet, and our banking errands are being made more frequently through smartphones. The trend indicates that consumers of different products and services are becoming increasingly digital in their relationship with different organizations. But a change in consumer behavior also affects companies that provide the different products and services.This trend has been observed in the accounting profession. Many digital services have recently appeared in the Swedish market in form of apps and simplified programs that will make it easier for business owners to manage their bookkeeping themselves. This study therefore aims to study that phenomenon. The study draws attention to how different actors in the profession adapt to the changes by highlighting the strategy and possible change processes they proceed to face the potentials and challenges of digitization. The accounting profession belongs to a branch of business professionalism, which is a weak form of profession. Therefore, research on both machine bureaucracies and professions has been relevant to the design of the study's reference framework, where we address the different ways digitization influences these types of organizations.The propose of the study is to highlight in which ways the accounting profession reacts and chooses to respond to the challenges of digitization and how the strategies differ depending on their attitude towards the development. We have chosen a qualitative method to our study and have conducted semi-structured interviews with seven certified accounting consultants at various accounting agencies in Västra Götaland, Sweden. The result of our study shows that the strategies for managing the digitization differ between agencies and we have been able to distinguish three dominant strategies that we describe in our analysis. We have also observed that certain parts of the accounting agencies shift from being professionally structured to acquire some characteristics from machine bureaucracies in the change processeses towards the digitization.This study will hereafter be in Swedish.

Bakgrund: Ett företags värde ligger i dess tillgångar. I tillgångarna ingår immateriella tillgångar som saknar fysisk existens men är trots det viktiga för ett företag. En del av de immateriella tillgångarna är humankapitalet. Humankapitalet redovisas inte som en tillgång i ekonomiska rapporter, vilket ger en vilseledande bild där de anställda inte ses som en investering för ett företag, utan snarare som en kostnad. Syfte: Att förklara ett samband mellan humankapital och lönsamhet. Sambandet undersöktes genom att studera tre företag inom revisions- och redovisningsbranschen. Målet var att redovisa sambandet mellan humankapital och lönsamhet för att understryka vikten av humankapitalet i kunskapsföretag. Studien ämnade vidare att i förlängningen kunna bidra till betydelsen av fortsatt forskning kring redovisning av humankapitalet i ekonomiska termer. Metod: För att nå målet att besvara studiens syfte har kvantitativ metod använts. Detta har gjorts genom en enkätundersökning samt analys av företags årsredovisningar. Slutsats: Studiens resultat påvisade ett negativt samband mellan humankapital och lönsamhet, vilket innebär att företagens lönsamhet minskar om företaget besitter ett högt humankapital. De anställdas hälsa kan ses som en dimension av humankapitalet som har stor inverkan på ett företags lönsamhet. Arbetsgivare och rekryterare kan därför skapa sig fördelar om de tar hänsyn till faktorn och anställer individer med god fysisk och psykisk hälsa. Det är viktigt för arbetsgivare att kontinuerligt inventera sitt humankapital. Arbetsgivare bör sträva efter att förstå humankapitalet som helhet för att höja nivån för varje enskild anställd. Studiens resultat visade att en jämnare spridning av humankapitalet genererar bättre lönsamhet. Sammanfattningsvis visar studien tydliga indikationer på ett samband mellan parametrarna humankapital och lönsamhet inom revisions- och redovisningsbranschen. Den visar också att det inte går att förstå ett företags verkliga värde enbart genom att analysera de ekonomiska rapporterna, eftersom stor del av värdet ligger i de immateriella tillgångarna som inte är en del av de ekonomiska rapporterna. / Background: A company’s values lies in its assets. The assets include a company’s intangible assets, which lacks physical existence but is despite that an important asset. The human capital is a part of the intangible assets. Human capital is not accounted for in the financial reports, which gives a fragmented picture of the financial wellbeing when the employees are not seen as an investment, but rather as an expense. Purpose: The purpose was to explain the correlation between human capital and profitability. The relationship was investigated by studying three companies in the auditing- and accounting business. The aim was to find a correlation between human capital and profitability in order to emphasize the importance of human capital in knowledge-based companies. The project further intended in the long term to contribute to the continued research of the accounting of human capital in financial terms. Method: In order to attain the objective of this study, a quantitative method was used. The empirical material was collected through a survey and an analysis of financial statements. Conclusions: The results of the project showed a negative correlation between human capital and profitability, which means that company's profitability decreases if the company has a high level of human capital. The health of the employees can be seen as a dimension of the human capital that has a major impact on a company's profitability. Employers and recruiters can therefore create benefits for its company if they hire individuals with good physical and mental health. It is important for employers to continuously review their human capital. Employers should strive to understand the whole human capital in order to raise the level of each individual employee. The results of the project showed that a more even distribution of human capital generates better profitability. In summary, the project shows indications of a correlation between the human capital and profitability in the auditing- and accounting business. It also shows that it’s hard to understand the true value of a company simply by analyzing the financial statements, since a large part of the value lies in the intangible assets that are not part of the financial statements.